Altertlagom 1 Iå ord: Att de stora tidningarna
och de med dem liktänkande riksdagsmännens o
position varit en opposition emot konungen, sa
således inkonstitutionell och fördömlig: att thro
följaren vid sitt uppstigande på thronen icke b
lombyta minister: att man icke bör kunna hy.
en tanke ditåt alt några, som deltagit i nys
nämnde opposition, skulle kunna inväljas i de
Inya ministeren: att grundsatsen det konungs
Iskall styra genom sina ministrar är befängd oc
I bör förkastas: att regenten icke mera hädanefte
län hittills, behöfver af öfverläggningarne i koi
seljen hindras att på förband personligen gif
löften åt enskilda deputationer och sökande, r
Irande allmänna ärender, och att skattemedlen i
Ike mera hädanefter än hittills böra få ställas wi
der ständernes fullmägtiges närmare kontroll : —
Ider i korthet, så vidt vi kunnat fatta det, Frej
program.
Efter hvad sålunda passerat kan det icke ann;
än blifva dubbelt interessant att få erfara, hvs
Freja nu tänker om den nya representationsr
formen, som hon förordade sistlidne höst, oc
således sedan den nuvarande förläggaren blef u
gilfvare af Freja. Månne redaktionen härutinna
ännu vidhåller samma åsigt eller älven i de
punkten öfvergått på Svenska Biets och kams
rillans sida? Detta är vår första fråga, på hvi
ken vi utbedje oss ett upprigtigt och skyndsam
svar. ; ff
TÅ — Ä -srsnsss——
— Sv. Biet för i dag berättar, att en af de:
medarbetare, Hr Wahlström, ,aldrig för Biet fåt
sig uppdraget, än mindre eftersträfvat något huf
vudredaktörskap,, emedan han tillbringar en be
tydlig tid af året alldeles skiljd från hufvudsta
den, och patt han redan om hösten 4842 under
,rättat Red. att han för det kommande året vor
mindre att påräkna såsom biträde,. TImedlerti
är det notoriskt, att Hr Wahlström åtminston
i ett par år utöfvat hufvudbestyret med Biet oci
till och med bott i- sjelfva byrån. Men om ha
numera icke är hufvudredaktören, är denne då så
ledes Hr Hellberg, eller kanske den mystiske oci
allestädesnärvarande Inger? Eller måhända redak
tionen, som förut förklarat att den icke känne
till bolaget, eller hvilka som understödja elle
icke understödja tidningen, nu icke ens känne
sig sjelf?
Vidare har Biet, i anledning af hvad härom-
dagen i Attonbladet yttrades om Hr Wahlströms
handlingssätt i den Laurellska lagsökningsfrågan
återkommit med en species facti, som tyckes va.
ra nära nog ett aftryck af de förra orimligheter-
na. För att ådagalägga den ståndpunkt af juridisk
bildning, hvarifrån författaren nu yttrar sig öfver
denna sak, torde vara nog anmörka, att han be.
traktar en hypothiserad revers till sedelhafvaren,
icke såsom pant, utan såsom blott ett depositum
eller hvad lagen kallar inlagsfä, och förnekar in-
nehafvares skyldighet att vårda panten medelst
dess utsökande vid förfallotiden, hvilket var den
hufvudpunkt omkring hvilken den ifrågavarande
tvisten vändesig.
Uti samma nummer har Biet ytterligare illu-
strerat sin sanningskärlek och moralitet, sitt nit
att förekomma tryckfrihetens missbruk och att
bålla sig till sak, icke person, med följande nätta
frågor, hvilka ställas till Aftonbladets hesvararde:
1:0 Ar det sannt, hvad man under flera år all-
mänt berättat, att Aftonblads-utgifvaren, af vissa em-
betsmän och andra enskilda personer, tager, i likhet
med de Afrikanska röfvarestaterna, årlig tribut, för
att med tysthet förbigå dessa individers fel och för-
summelser, eller åtminstone ej orättvist angripa dem
och deras anhöriga, eller slutligen medelst andras
svärtande och öfriga genom tryckfriheten tillåtna me-
del befordra deras afsigter?
2:0 År det sannt, att Aftonbladet ej underrättar
om utkomna arbeten, uppfinningar, artister m. m.
ör sakens skull eller för att lemna allmänheten ett
säkert och pålitligt omdöme, utan ställer sina ord i
ett visst förhållande till de solida fördelar, Utgifvaren
enskildt, kan påräkna för sin puffning,?
3:0 År det sannt, att Aftonblads-utgifvaren af En-
gelska agenter uppbär salarier för att envist och if-
vigt drifva handelsfrihetens läror i afsigt att såmedelst
bereda Engelska varors ökade afsättning inom Sverige,
hvarföre ock den i Tyskland utgifna skriften: Die
europäische Pentarchiek har något att förmäla om
Jen von Englaovd erkaufte Notar Hjerta?
Vi kunne genast gå Biet tillhanda med det be-
särda svaret, att ingenting af det ofvanstående är
sannt. Men vi kunne ej undgå att anmärka, det Hrr
Wahlström och Hellberg måtte finna sig i en för-
viflad brist på logiska och politiska ressurser för
len sak de förfäkta och riktigt vara bragta till
let yttersta, då de falla in i sådana krampan-
strängningar som dessa frågor utvisa, samt, likt
len med hungersdöden kämpande, som äter sina
gna skosålor, så der gripa till ett hoptorkadt ex-
rakt af de lögner, hvilka Biet sjelf jemte Freja
och Minerva under åratal sammankokat om Af-
onbladet. Man hade verkligen skäl att i sin ord-
ing fråga de båda herrarne, om de enligt sitt
vontrakt med bolaget hufvudsakligen äro tingade,
tt föra dolken mot sina politiska motståndares
orgerliga namn och rykte, och om de ännu icke
1se, att yrket ej kommer att löna sig i längden.
z———
- (Insändt.)
M EN PENSIONSINRÄTTNING FÖR LÄKARE.
d (Slut fr. Lördagsbl.)
Ett nödvändigt requisitum af alla försäkringsanstal-
er är, att, så vida af delegarne lika förmåner skola