Jännu har sin egentliga och enda föreningspunkt
Ti kamarillan och utgör dess organ, samt att åt-
Ibinstone 54 af bolagets medlemmar utgöras af
Isådana embetsmän, hvilka äro i den ställningen,
Jatt de icke gerna kunna, äfven om de ville det,
lundandraga sig att subskribera till underhållande
Jaf Biet, såsom en anstalt, hvars tillvaro har för
ändamål att försvara systemet, d. v. s. allenasty-
Irandets och oligarkiens grundsatser emot repre-
sentationens och reformlärornas inflytande. Vore
bolaget ett sådant verkligt bolag som Biet försökt
antyda, så är det äfven klart, att det någön gång
skulle sammanträdt till bolagsstämma. Tidnin-
gens: grundsatser utgjorde då åtminstone resulta-
tet af ett beslut inom bolsget, och derjemte kun-
de hvar och en, som antingen icke gillade dessa
grundsatser eller sättet att utföra dem, draga sig
derifrån, när ban ville. Men nu är förbållandet
med den fria viljan i detta fall ungefär enahanda
som med sammanskotten och de bekanta jubelme-
daljerna, eller att, på sätt vi förut anmärkt, plurali-
teten af de deltagande, i anseende till sin ställning
icke kan draga sig undan, om den än så gerna
ville, samt hvad än vigtigare är, att denna plu-
ralitet aldrig genom någon öfverläggning eller bo-
lagsstämma rådfrågas, huruvida den anser några
förändringar nödvändiga. Redan dessa omständig-
heter, hvilka icke torde kunna förnekas, utvisa
sjelfva bolagets beskaffentet. Men i och med
detsamma finner man äfven huru det står till
med redaktionens så .pompöst omordade ohero-
ende. Redaktionen har fullkomlig, rättighet att i
smått och stort bestämma tidningens innehåll ef-
ter sin öfvertygelse, dock med det vilkor, att om
denna öfvertygelse det minsta skulle strida mot
den konservativa karakter bolaget, det vill säga
kamarillan, vill hafva uttalad, så eger bolaget att
nedlägga tidningens. Här har redaktionen åter
förtalat sig. Månne icke bolaget, sådant vi visat
det beskaffadt, såsom egare af tidningen och dis-
ponerande dess anda, äfven bar rätt att föraf-)
skeda redaktionen och antaga en annan i dess)
ställe, i bändelse bolaget skulle finna, att den eg-
na öfvertygelsen, skulle vilja gå för mycket. på
egen hand, t. ex. om det mot förmodan föll re-
daktionen in, att opponera sig mot sjelfva kama-
rillainflytelsen, eller gifva vika för några förnuf-
tiga skäl i afseende på vår fyrdelta ståndsrepre-
sentations orimlighet, eller förorda några af de der
nsvenskan reormerna, hvilka Biet en gång sade
sig ej hafva något emot? Hvart tog då oberoendet
vägen — och hela redaktionen? Lägg nu härtill,
att den ena af biredaktörerne nyligen lagt sig till
eget tryckeri enkom för att trycka Biet, och att
således åtminstone dennes materiella existens till
en betydande del beror af dem, för hvilkas räk-
ning Biets grundsatser för närvarande skola ut-T
bredas, så blir slutliga resultatet, så vidt vi för-
stå, att redaktionen, i stället att i smått och
stort, kunna följa egen öfvertygelse, snarare kan
sägas vara i smått och stort bunden till kropp
och själ, så länge den har att skaffa med Biet.
Förhåller det sig nu så, som. vi här efter alla
sannolikheter antagit, så hemställes det, huruvida
vi sagt för. mycket uti det yttrandet, att Biet
genom sin ställning (om denna äfven öfverens-
stämmer med redaktionens . sinnesart och .den
egna öfvertygelsenp, hvilket vi ej vilja bestrida)
har och måste: hafva en servil karakter. Här-
med. vilja vi ingalunda hafva sagt, att ej Red.
har fått tillräckligt fritt utrymme i sättet att å-
dagalägga. denna karakter. - Detta har icke alle-
nast visat sig i handling; Biet har äfven serskildt
tydligt gifvit, tillkänna, att det fått fullmakt in
blanco i det fallet, genom den vid, ett tillfälle
uttryckligen gjorda förklaringea, att det ansåg
alla medel tillåtna i striden mot.en, sådan
motståndare som Aftonbladet ).,,, Närsman nu :å
ena sidan vet att denna maxim: ändamålet hel-
gar medlen, som gjort Machiavellis naran så rykt-
bart, utgör sjelfva motsatsen af rättstillståndet
och af hela den nyare tidens sträfvande. att in-
föra moralen äfven i det offentliga lifvet, samt å
andra sidan ser den förkunnad snart sagdt: såsom
ett program af Biet, så behöfves det ej mer, för
att inse, att redaktionen i det afseendet icke är
generad af några band; ja, ,man skulle ofta nä-
stan kunna tro, att de, som äga utöfva bolagets
inspektionsrätt i detta fall, hafva ingenting emot
att stridssättet, åtminstone när det gäller mot-
ståndarne inom. pressen. eller medlemmar af riks-
dagsoppositionen, är, ju trolösare; desto bättre.
Det är billigt att erkänna, att en annan ton tyck-
tes börja visa sig i Biet några gånger under sed-
nare hälften af förlidet år, men detta var blott
en öfvergående solskensblick på: Biets bana.
Om läsaren icke ledsnade; si skulle mycket
ännu återstå att säga i detta ämne, men vi vilje
för korthetens.skull blott i förbigående vidröra sjelf-
va Biets method, ,att försvara sina egna grundsat-
ser. Det heter t. ex., att ett af Biets hufvudföre-
mål. är,.att försvara ståndsförfattningen emot de
allmänna valen och, personlighetsprincipen. Bor-
de man icke då tro, att Biet åtminstone skulle
söka bidraga att uppebålla ståndens politiska an-
seende? Men äfven här visar sig den verkli-
sa syltningen och beskaffenheten af poberoendety.
Så länge stånden vilja nöja sig med att vara blin-
) Vi beklaga, att vi för ögonblicket icke äro i
stånd att uppgifva det nummer af Biet, der
denna förklaring förekom; men vi påminna oss