Tans Majt:t Ronungen bennner sig I allmannet bättre än i går; åkomman i foten är oförändrad. Er. af Edholm. Det har äfven berättats, att H. M. i dag och i går på en stund utburits i en hvilstol i ett annat rum, för att få ombyta luft. Akomman i foten lär dock ännu oroa läkarne, men det är relatif tillfredställarde, att den ej tilltagit sedan i går. ———LLRESEOTDD— — Från flere landsorter skrifver man till oss, att vederbörande, derstädes äro mycket angelägne att låta publiken förstå, det Aftonbladets underrättelser om Konungens helsotillstånd äro uppfyllda af origtigheter, och att man söker lugna sinsena med den försäkran, att all fara är öfverstånden. Det är verkligen förundransvärdt att se, huru långt nitet går. Viomnämna detta egentligen derföre, alt det vore mycket intressant att få höra hvad som är origtigt i Aftonbladets notiser. Intilldess detta sker tage vi oss friheten påstå, alt de i allt hufvudsakligt äro fullt tillförlitliga. En enda omständighet ha vi redan förut sjelfve förklarat oss, såsom möjligen ett misstag, nemligen att Konungen en af de första aftnarna skuile hjelpt sig sjelf ur sängen på en stol; detta sades den dagen så allmänt af personer, som hade närmaste tillträde till de vetande, att det då ej gerna! kunde dragas i tvifvel. Den omständigheten, hvaröfver man egentligen förargats, lär nog vara att Aftonbladet — äfvensom Dagl. Allehanda — sökt redogöra litet närmare för allmänheten om helsotillstendet, än de officiella och halfofficiella bladen, som förmodligen tyckt, att bulletinernas sparsamma och mystiska underrättelser äro alldeles tillräckliga för folket i landsortenp. — I dag uppföras på kungliga teatern de tin Carlsdagen annonserade Asarne i Delphi. En sägen har gått — vi veta dock icke, om med någon grund — att författaren skall bafva låtit oraklet i Delphi göra några tillägg i anledning af de sednaste dagarnas händelser. — Officiella biadet meddelade i går två regeringsbeslut, daterade d. 23 i förra månaden, eller dagen före H. M. Konungens sjukdom. Det ena utnämner landskontoristen, t. f. landskamereraren i Jönköpings län, häradshöfdingen Landesren till landskamererare i samma lön, i ledigheten efter sin fader, och det andra t. f. polismästaren, auditören Bergman till ordinarie polismästare i hufvudstaden, hvarigenom ändtligen, efter omkring 7 års förlopp, tillsvidareförordnandet för besagde plats upphört. — Ibland nyheterna från landsorten förekommer ena om Carlsdagens firande i Calmar, som, enligt Barometern, afen och annan aktpågifvare funnits vara synnerligen märklig, och i sanning är hvad man kallar ominös. Hr landshöfdingen Nerman har nemiigen vid en bal derstädes proponerat en skål för tronföljaren, om hvilken yttrades de betydelsefulla orden: Ile faciet. Ar det icke förundransvärdt, att hr Nerman, som till en så stor del utgjort själen i det nuvarande systemet, åtmins:one hvad den högre politiken angår, kan anse nåsonting ännu behöfva göras, och hvem skulle ännu för en månad sedan trott, att på sjelfva Carlsdagen få se honom, såsom det här citerade futurum bevisar, uppträda såsom en framtidsman? — Linköpingsbladet bar förklarat för origtig den äfven i Aftonblacget från Östgötha Correspondenten upptagna notisen, att landshöfdingen baron Palmstjerna skall blifvit dömd att ersätta den Toilinska balansen. Målet lär ännu ej vara expedieradt. — Så väl aktieegarne som Borgenärerne i NyköpingFaktori-Bolag voro i går kallade att infisna sig i Kgl. Svea Hofrätt, i anledning af Bolagets ansökning att få till Borgenäre:na afstå Bolagets Ezendom,. Vid detta förhör inlemnades af en del Aktieegare en skrift, deri den sats deduceras, att. för Aktier ställde till Innehafvaren någon vidsträcktare ansvarighet, än Aktiernas belopp eller af Innehelvarne serskildt medgifna och beslutade tillskott, ej egde rum; och äskade dessaj Aktieegare slu:ligen, att cessionsansökningen måtte få återtagas, emedan MHof-Rält ej vore att anse såsom laga forum. Holf-Rätten lärer likväl afslagit denna invändning och upptagit Ansökningen, hvarefter till gode män valdes Hr Kammar-RättsRådet Tauvon och Hr Grosshandlanden Aug. Bergman. (D. A.) — Bigt har förlidne gårdag i sin öfversigt af Lördagens tidningaro å nyo visat, att det i fråga om Halländska kyrkohemmanen antingen icke vill eller icke kan följa den bevisning vi bemödat oss att åstadkomma, angående rätta förhållandet med dess) hemman. Biet förblandar nemligen, hvad vi ur 34 af Christian IV:s recess åberopat angående kyrko-jorden, med hvad nämnde recess stadgar angående kyrkohemmanp. Skulle då Biet icke veta hvilken skilnad som är emellan dessa s k. Jorder och de s. k. Kyrkohemmanen? Eller har ej Biet af vår artikels tydliga ord sett, det vi åberopat recessens hestämda stadgande angående städja af jordarna, just såsom ett bevis, att ettsådant bestämdt stadgande säkert äfven i den 8, som afhandlar kyrkohemmanen, blifvit intaget, derest städja äfven af dem bordt utpå. Vi undre om ej Biet sjelf skall finna sig befogadt, att för sina läsare rätta detta misstag, derest det ej är skett med afsigt att bortblanda rätta förhållandet. — EEE — Det nimndes, om vi ej minnas orätt, redan för någon tid sedan i Af:onbladet, att bland de många afslag, Ständerna haft den oturen att röna hos tl ovcar Nå sina hacluyut eller nwrnder