chaussterdå. omgifna af dubbla rader fruktträd, dig-
nande under sin ymniga börda, öfverallt framskyrita
bebagliga landtgårdar och tegeltäckta byar mellan
moajsåkrar och vinberg: Tvenne stora böjder, Schwarz-
wald och die Ålp, dela landet, och bilda en mängd
bördiga, mot de kalla vindarne skyddade dalar, genom-
strömmade af Neckar och Donau, samt flera smärre
floder. Jorden är nästan öfverallt god, dalarne valt-
nade af från bergen nedstörtande bäckar, beskattnin-
gen måttlig, alla feodal-servituter upphäfna, och jor-
den fri, samt tillåten att styckas och aryttras efter
behag. Den starka befolkningen har ock:å i sjelfva
verket medfört en sådan styckning — cller måhända
omvändt, — Men framför allt har dertill bidragit
Wäirtembergarens kända böjelse att äga sin egen torf-
va, huru liten den än må vara. En possession af 30
till 40 tunland kör derför till undantagen, och ett
vanligt bondhemman innehåller blott 5 å 6 tunland.,
Fäster man sin uppmärksamhet på brukningssättet,
och söker lämpa hvad men ser till något af de bekan-
ta åkerbrukssystemerna, så är man illa deran. Det
finnes ej i Wärtemberg något allmänt antaget åker-
brukssystem. Hvar och en har sitt; hvar och en
odlar det som för hans jord och lökelförhållanden
passar bäst, och fördelaktigast kan afyttras, och man
ser deriöre sädesarter och fodervexter i en brokig
blandning med tobak, majs hampa, krapp, bumla, lin,
rapsat och spelt, och det enda som öfveralit är att
fiona, är vinkulturen och den allestädes spridda fo-
derodlingen iör bokapens behofp — — — —
Afsedt från boskapens qvalitativa beskaffenhet, ut-
gör boskapsskötseln Wistembergska landtbrukets
grundpelare. Boskapen är överallt väl född, och som-
marstall!fodringen nästan allestädes införd. Priseroe
på boskap åro höga, asättningen stark, exporten högst
betydlig. Inga kött-taxor i städerna nedtrycka bo-
skapspriseroa och afskräcka landtmannen från denna
näringsgren, inga allmänningar och gemensamma be-
ten öÖiverlastas här med svältande djur; hvar och en
rörer sig fullkomligt fritt med sin egendom, och följ-
den är allmöst välstånd, flit och trefinad., — — —
De Kongl. Domänerna hafva utmärkta stuterier af
äkta Arabick och Engelsk fullblod. Landtmannen
deremot bekymrar sig föga om sina bästars härkomst,
blott han kan erhåila starka och uthbärdande djur.
Genom styrelsens försorg äro alla delar af landet för-
sedda med goda beskällare, passande för frambringan-
det af landtbrukshästar. Liksom i Mecklenburg, äro
här kappränniogar inrättade för allmogens hästar. Det
ligger i sakens natur, att dessa ej kunna motsvara
sitt ändamål. Ej den häst, som på några minuter
hastigast tillhyggalägger en viss sträcka, med en ryt-
tare på ryggen; utan den som drager evt tungt lass
en viss, längre väg, på kortaste tiden, samt med miu-
sta förlust af hull och krafter, är den tjenligaste för
landtmannen., v
Hvad som väcker förvåning är, att i detta lilla
land redan lärer finnas 16 så kallade konstqvarnar
eter Amerikansk modell. Regeringen byggde, för
några är sedan, den första, och nu sprida de sig mer
och mer.
bJeg föres här af min berättelses gång till det hög-
sta och märkvärdigaste föremålet i detta land, ett fö-
remål, hvilket fremlingen, i fall han är landtbrukere,
icke kan förbise. Ju mera han hänföres af det blom-
strande tiliståndet i alla landtbrukets grenar, ju me-
ra ledes han ock att forska efter orsaken dertill. Och
denna orsak, källan still alla de förträffliga lagar, in-
rättningar och åtgärder, hvilka lyftat Wärtembergs
landtbruk till den höjd, der det befinner sig, är —
konwngen. Det är han som afskaffat de tryckande
lemniogarne efter feedalväldet, som med visa lagar.
befordrat landtbrukets utveckling, som infört ädla
racer af hästar, hornboskap och får, och uppställt dem
på kronans domäner, hvilka han bemödat sig att gö-
ra till mönster för landtbruket. Det är hen som in-
fört linodtiogen från Belgien, qvarnbyggnadskonsten.
från Amerika och silkeskulturen ifråa Italien, som.
stiftat den stora årliga landtbruksfesten, sora af ho-
vom sjelf alltid bevistas, och hvarvid han, lik en
ramiljerader emgifven al sina barn, sjef utdelar pri-
serna för landtbrukets bästa alster. Det är slutligen
han, som grundlagt Europas största och fullständigast
organiserade landtbruks-institut, Hohenheim, hvarest
eiever till ett obegränsadt antal kunna finna under-
visping, och derigenom skänkt Wärtembergs landt-
bruk den största gälva det kunde emottoaga: Velenskap
och Erfarenhet, ömsesidigt stödjagde hvarandra.
G (Fort. följer.)
a ren A RFA A oo AATT TNA TARA Fr AR