-och snuslabriker 7, urfabriker 8, vagnsfabriker 6, ä
-tiksfabriker 8, inalles 487.
LANBTBRUKSFESTEN I WURTEMBERG
och dervid väckta motioner om prohibitif-
system och hemmansklyfning.
Sedan Svenska Landtbruksakademien fått enn
Sekreterare i Hr Nathorst, har Akademien två å
å rad utsändt bonom, på allmän bekostnad, ti
Landtbrukaremötena i Tyskland, med den verkar
enligt hvad Hr Nathorst sjelf upplyser i sin be
rättelse öfver den sednare beskickningen, att, d
han ytterligare knutit ett ej obetydligt antal be
kantskaper med Tysklands utmärktare Landtbru
pkare, den närmare förbindelse, hvilken Kong
Akademien afsett att knyta med nämnde land
åkerbrukssällskaper, nu kan anses vara fulikom
pligen :vunnen.,
Alt frukterna häraf skola i sinom tid åter
gälda ambassadkostnaden, bör ej betviflas; me
vi lemna för tillfället den ekonomiska vinste
derhän, för att fåsta upumärksamhbeten på någr
specialskildrinzar i Hr Nathorsts sednaste rapport
Hvilka synas kunna intressera äfven andra är
Landtbrukare. i
Det var ett landtbrukaresammanträde i Waär:
temberz och den der sf nuvarande Konungen stil
tade årliga landtbruksest, som Hr Nathorst be-
vistade under sin sednare resa, hvilken imed:
lertid sträckte sig vida längre; även tilt Italien
Vi skola här anföra ett och annat af berättelser
om Wärtemberg. Detta Tyska Konungzarike om-
talas föga; det-är en af de stater, som likt tref-
liga hushåll icke lemnal ämnen för anmärknin-
gar utomgårds och derföre sällan sysselsätta ryk-
tet. För den som mera tycker om att kunna be-
römma än klandra, är det imedlertid ett land,
som tål att skådas på närmare håll. Det utmär-
ker sig bland sin omgifning genom den för Tysk-
land ovanliza frihet, som der råder, i alla goda
ristningar af mensklig verksamhet, och för den har-
moni, som: till följd häraf förenar styre!se och folk
i ett gemensamt sträfvande för allmänt väl. Ko-
nungen af Wärtemberg synes ha trädt den af Ty-
ska Förbundsförsamlingen bevakade karantänslini-
en mot liberala: ider om sann -konstitutienalitet.
med dertill hörande yttranderihet och likhet in-
för lagen, så nära han någonsin kunnat. utan att
bryta med sina höga förbundsbröder genom dess
uppenbara öfverskridabde. Sina stora inkomster
såsom Konung och Dormäninnehafvare använder
han företrädesvis till rön i Landihushållningen,
och med frikostichet söker hen befordra spridan-
det af! de resultater som lyckats. Han framstår
bland siha undersåter snarast likt en förmögen
Possessionat, som genom exempel, råd och bistånd,
söker utbreda samma trenad ban sjel! njuter, till
mindre rikt lottade likar; men han affekterar ej.
att synas som en sjellklok pappa bland en hop.
evigt omyndiga barn. Just härisenom är han lik-
väl af sina undersåtare älskad som en far, en
verklig landsfader, utan att i tid och otid skryta
sjelf .med titen. I sin trefna verksamhet gynnas
han visserligen af landets lyckliga läge och Juft-
streck och dess häraf befrämjade fruktbarhet; men
Tyskland hår andra, Jika väl belägna och irukt-
bara länder, utan samma trenad; skillnaden visar
sig alltså omisskännligen som ett alster af insti
lulionernas olikhet. I sina skildringar af Wär-
:emberg har Hr Nathorst ej förbisett denna or-
sak, och man bör bå!la bonom räkning. för hans
sppenhet, -helst han kunnat ana, att anslåendet af
nssådan sträng icke skulle ljuda angenämt i alla
;ron. . Se här, hur han baskrifver de första intryc-
cen, som en utländsk res nde erfar vid inträdet
detta lycktiga lind, och de omisskännliga orsa-
.erna dertill. j
Det är en skön syn som möter främlingen då han
commer in i Wirtemberg. Det är anblicken af väl-j:
tånd och en hög grad aft kultur. — dÖÖfverallt äro