; — Eogelska tidningen Spectator innehåller åt-
skilliga anmärkningar öfver presidentens i; Fören-
ta Staterna, hr Tylers, budskap till kongressen.
Efter att hafva fästat uppmärksamheten på det
predikoaktiga i adressens början samt den kon-
ventikelhållning, som deri ådagalägges, framställes
den åsigt, att denna statshandling bestyrker den
gamla fördomen emot män, som mycket orda om
sin religiositet, i thy att detta aldrafrommaste
presidentsbudskap äfven synes den engelske arti-
kelförfattaren vara ett det mest omoraliska. Om
Oregondistriktet, säger han, talar presidenten i en
ton, som de mest förhärdade europeiska diploma-
ter knappast i. ett vanligt samtal sinsemellan skul-
le våga antaga. Presidenten råder rent ut de
Amerikanare, som vilja taga i besittning det om-
stridda gebietet, att dervid låta. sig åtföljas af
militärmakt. Icke mot Indianerna, utan mot
de en.elska undersåtarne, som bo ifrån - Columbia
ända till ryska gränsen i norden af Amerika, sko-
la hans militärposter agera. Förenta Staternas för-
ste embetsman råder inför hela verldens ögon sina
landsmän, under det ban uppehåller den engelska
regeringen med skenbara underhandlingar, att be-
gagna tillfället att intaga landet med vapenmakt.
Trolösheten i detta råd kan endast jemmnföras med
den andra trolösheten, att taga i anspråk hela vest-
kusten af Amerika ända. till 549 nordlig bredd:
ty då Storbritannien erkände nordamerikanska för-
eningens sjelfständighet, antog kongressen Missisipp!
såsom dess gräns i vester. Köpet af Louisiana
var det första steg, hvarigenom unionen öfverhul-
vud erhöll land vester om Missisippi. Köpet kun-
de likväl icke gifva rätt till större landvidd, än
den som Fransmännen egde, och aldrig hade de
yrkat på någon besittningsrätt vester om Klipp-
bergen. Då Spanien uppgaf sina anspråk på allt
det land; somm låg nordligt om 429 nordlig lat.,
kunde det endast afträda hvad det sjelt egt, men
ej något engelskt territorium; och fördraget derom
angår sålunda endast Spanien. Detta gäller äfven
för det föregifna Yördraget med Ryssland. Nämn-
de rike yrkar. ej besittningsrätt till några länder
emellan 40 och 354 graderna, men fördragen derom
emellan dessa makter, i hvilka England icke tagit
någon del, kunna icke röra Englands anspråk. Det
anspråk, som grundas på föregifvandet, att Colum-
biafloden upptäcktes af en Nordamerikanare, kap:
ten Grey, låter sig icke försvaras. Grey upptäcks
te ej landet, ty det var upptäckt långt förut och
befanns upptaget på spanska kartor. Man har
dessutom aldrig kunnat visa, att Grey tagit lan-
det i besittning; och ett handelsfartyg kan icke
en gång taga länder i besittning för sin regerings
räkning. Besittningen togs af Cook, som kom-
menderade ett engelskt örlogsskepp, långt innan
Grey anlände, och ännu en. gång af Vaucouver,
just under det Grey var vid kusten. De ends
sken af anspråk, som Förenta Staterna ega att å-
beropa, härleda sig från Lewis och Clarkes expe-
dition och på Astors kolonisationsförsök derstädes
Men äfven dessa äro icke fullt bevisande, ehuru
man gerna kunde göra dem gällande, för att snar!
och vänskapligt afzöra saken. Storbritannien hal