tonbladet för d. 6 Dec., en af tredje person insänd
artikel, med här ofvan nämnda rubrik, hvilken huf-
vudsakligen innefattade en upplysning om oriktigheten
af Biets sätt att återgifva det uttryck i grefvens bref,
hvarigenom Biet velat göra honom skyldig att råda
de franska och engelska folken att genom helt och
hållet fredliga medel bemäktiga sig Skandinaviens
fästningar. Men på denna artikel följde sedan vi-
dare från samma band en fortsättning, hvilken, så-
som man kan finna af artikeln i Götheborgstidningen,
innefattade en i detalj gående linguistisk exeges och
jemförelse emellan det i Biet tryckta engelska bref-
vet och Biets egen öfversättning deraf. Då nu in-
gendera af dessa texter, hvarken den engelska eller
den svenska, varit tryckta i Aftonbladet, ej heller det
franska originalbrefvet, och likväl en än ytterligare
fortsättning lofvades, så ansågo vi upptagandet af
denna något långdragna analys, icke allenast ända-
målslös och af föga intresse för Aftonbladets läsare,
utan trodde äfven, att dess meddelande skulle strida
mot den neutra!a position, som Artonbladet efter
grefve Frölichs förklaring tills vidare borde iakttaga
i bufvudsaten.
Härmed tro vi oss hafva tillräckligt vederlagt den
förmodan, som en och annan möjligen skulle kunnat
draga af ingressen till den insända Götheborgsarti-
keln, i fall vi hade förbigått den med tystnad: att
nemligen vår vägran att upptaga fortsättningen kunde
härleda sig ifrån redaktionens ensidighet eller likgil-
tighet om en medborgares orättvist anfallna heder
och ära, hvars i grunden redliga och patriotiska tän-
kesätt allraminst vi dragit i tvifvelsmål.
er see— —— sms