f staden och att de der skulle anfalla den
j de vätkladde mansperson, samt genom
användt vå!d genast sätta den anfallne ur försvars
tillstånd, varefter rån horde ske. Anlände till Gu-
staf Adonfs I torz mötte de qvinspersonen Juhlin, som
af Lindberg undorättades om planen, undfägnades
med bränviv och på uppmaning åtföljde tåget öfver
Fredsgatan, torget vid Rödabodarne och vidare fram-
åt Kung:holmsbren. Vandringen fortsattes nära in-
till Kung: jolms storget, utan att något lämpligt tillfälle
till rån än isat sig och sällskapet återvände för allt
söka bättre yet Utanför kyrkoherdehuset å Kungs-
holmen mö! förgy!larelärlingen Fredrik Christian
Boman, som igerkände Lindqvist och Ekman samt
inbjöds ai! leitaga uti örtärandet ar det återstående
bränvinet. Secav detta skett och Boman, på upp-
maning nckat att åtfölja Lindqvist och hans följesta-
gare, ortvandrade de sammansvurne och mötte på
Kungshbo!n rära intill Tegelbacken, Hr kam-
marjunkaren Laserstråte, som för dem var fullkomligt
okänd och belt fredliet fortsatte sin väg åt Kungs-
holmen. Tecken att planen nu skulle sättas i full
bordan vexiudes emellan desammansvurne och. enligt
med Juni id öfverenskommelse, begäfvo Ek-
man och I: ig något längre fram åt Tegelbac-
ken, för ait uppehålla till äfventyrs ankommande
ersoner, och dymede!st förekomma all öfverraskning.
Klädbängeren, som Licdqvist förvarat under sin rock
framtogs och Lindqvist lemnade den tomma butejen
till Wahlber efter desse sistnämnde och Lisdnderg
skyndsamt 3 it Kangsholmssidan. Hr kammar-
junkaren got id brons södra sida och Wahlberg jem-
te Lindher; ivo sig intill brons norra sida, samt
påskyndade sin vandring under yttrande: Vi måste
skynda oss. åå aut vi slippa in och ej få förargelse.n
I samma dessa ord yttrades, framrusade
Lindqvist botifvån och tilldelade med klädhängaren
Hr kamms ij urkaren ett ylterst våldsamt slag utmed
högra örat och tinningen tätt under hatten , så att
denne föl! R och Hr kammarjunkaren bandlöst stör-
tade till ni Den antallne reste sig likväl genast
upp på I ch vilie, som det tycktes, fatta tag i
Lindqvis 2 denne tillfogade honom med klädhän-
garen tv
slag i hufvudet, hvarefter Wahlberg,
som under :
na ropat till Lindqvist: däng Axel,
skyndade fram och udelade ett ytterligare slag med
buteljen. fr kammarjankaren föll nu sanstös till
marken, och sedan Lindqvist tillgripit hatten, samt
den slagnes plånt bok utan framgång blivit i största
hast eftersökt, vo sig Lindqvist, Wahlberg och
Lindberg åter till Tegeldacken, der de för Ekman
och Juhl n alade hela förloppet. Lindqvist göm-
de klädhängaren och hatten vid en vedfamn, och sprang
derefter, jemte Lindberg, tillbaka åt bron, hvaremot
Wahlberg. Juhlin och Ekman qvarstannade vid Te-
gelbacken och afvaktade de förres återkomst. Tven-
ne okända främmande manspersoner hade imedlertid
anländt ifrån Kungsholmen, och voro sysselsatte med
den slagne, vid det Lindqvist och Lindberg anlände
till stället ). Dosse sistnämnde ställde sig fullkomligt
okunnige om hvad som passerat, och ett samtal upp-
stod med de imasde om den inträffade händelsen,
derunder Lniqvist yttrade den förmodan, att någon
kört över ci iandlade. Innan kort hade Oven,
Jansson och . på sätt desse berättat, kommit
till stället sedan Lindberg eller någon af de okände
hejdat hästen, och vid den slagnes. uppbärande i slä-
dan, deruvcter samtilive biträdde, afpassade Lindberg
tillfället och ! den slagnes i bakfickan på roc-
ken, förvar: bok, hvarefter Lindqvist och Lind-
berg meds till lasarettet. Lindqvist, bvilkens af-
sigt icke varit att mörda, började bliiva något orolig
4ill sinnes, Jå jan säs den slagnes sanslösa tillstånd
och, för ati jomnvål aflägsna alla misstankar, visade
hän sig serdeles ang: elå gen att anskaffa hjelp, i hvil-
ket afseeude han på lasarettsgården häftigt bultade
på dörrar och fönster. Vid bortgåendet ifrån lasa-
rettet åtöljdes Lindqvist. Lindberg och de tvenne o-
kände manspersonerne över Kungsbolmsbron. Wahl-
berg, Ekman och Juhlin anträffades vid Tegelbacken.
Sedan ev allmänt somtal egt rum om tilldragelsen
och de tvecr Ände ägot aflägsnat sig ifrån de öf-
rige, förevisade fivdberg, på Lindqvists uppmaning,
den tillgripn: aboken och förklarade att några pen-
ningar icke funnos der, men väl en. mångd papper, dem
Lindqvist emottog och sönderref, hvarefter Lindberg
kastade plånboken ö:ver planket. Misstanka yttrades
genast emvt Lindberg, att han för egen räkning un-
danstuckit ar, som plånboken efter förmo-
dan innehållit Lindbergs försäkran om motsatsen
troddes ic uru han med flere eder bedyrade
densamma. Förbrytorne åtföljdes till den vid hörnet
af Clara vestra kyrkogata befintliga post och sam-
språkade med lenne cu stund, hvareiter de vidare
begåfvo sig förbi Rosenbad och Gustaf Adolfs torg
till Stottsbacke i, der Lindberg och Juhlin skiljde sig
ifrån Lindqvist, Wahlberg och Ekman, hvilka sednare
åter gingo till RR .geringsgatan och en stund uppehöl-
lo sig utanför ou hus, der dansmusik spelades. Ek-
man ville slutligen hbogiva sig till sitt hemvist, belä-
get å Kungsholmen, och Lindqvist jemte Wahlberg
följde med ända till Tegelbacken, hvarest Ekman
) De tilltalade uppgifva att de vid första ankomsten
till bron sett bemöälde två manspersoner, som be-
ledsagade cut frustimmer jemte ett barn åt Kung:-
bolmen och ru ätevvändt, och denna uppgit styr-
kes äfven a? omständigheterna.
EA JA PN TE Sä
