STOCKHOLM den 5 Jan.
De på förmiddagen ankomna ordinarie jemte
snällposten innehålla underrättelser från Paris al
d. 25, från London af d. 26, samt från Hamburg
af d. 30 December.
SPANIEN.
Detta land synes gå med slora steg en ny re-
volution till möte. Cortes har väl med 401 rö-
ster mot 48 voterat en deputation till drottning-
barnet, för att yttra ett ogillande öfver O!ozagas
handlingssätt; men just denna minoritetens fåta-
lighet är af den största betydelse: emedan den
tillkommit på det sätt, att största delen af pro-
gressisterna i deputeradekammaren afrest från
Madrid till sina hem, och allt antyder att afsig-
ten är, att der åstadkomma nya pronunciamen-
los, samt att böja revolutionens fana. 1 Saragossa,
Murcia, Granada, Burgos, hafva redan folkrörelser
börjat, och miltärbefälbafvarne hafva begärt för-
stärkning, så vida de skola kunna hålla folket
tillbaka: Flere embetsmän och äfven militärer
vägra att tjena en reaktionär regering, och mo-
derados-partiet finner, att det ej kan styra utan
genom våld, så alt dess minister, hvilken egent-
ligen endast är ett organ åt en christinos-kama-
rilla, afsätter i massa de embetsmän, som icke
med hull och hår tillhöra detsamma, samt på-
kalla den väpnade styrkans biträde, som redan
blifvit betydligt förstärkt i hufvudstaden. Nästan
ingen i hela Spanien tror på att Olozaga, i ordets
bemärkelse, försått sig mot drottningen. Alla äro
öfvertygade, att det är genom en intrig af en
hofliga, af hvilken han ansågs omöjlig, som han
blifvit beljugen för att störtas; och general Ser-
ranos yttrande i deputeradekammaren, angående
drottningens förhållande, ord och uttryck, då
händelsen föregick, visar tydligen att H. M. sjelf
ej ansett saken så, som den skrifna törklaringen
utvisar. Han försäkrar, att då han var med
drottningen på spektaklet om aftonen, efter det
Olozaga skulle fått underskrifterna, hade hon ej
visat ringaste tecken till obelåtenhet, eller följande
dag nämnt om missaktning af honom, ännu mindre
om misshandling. Först sedan han dagen derpå
tillkallades, för att anmodas att kontrasignera
återkallelsen för dekretet om kamrarnes upplös-
ning, hade drottringen talat om Olozaga med o-
gillande, och dervid begagnat många olika sätt
att beskrifva förhållandet. Drottningen hade sagt
sig hafva, innan hon nedsatte sig att underskrifva
de föredragna handlingarna, släppt en bonbon,
som berr Olozaga upptagit för sin lilla dotter,
utan att drottningen kunde påminna sig om hon
gifvit honom den eller han begärt den. Allt sy-
nes vittna, att man ingifvit henne ideen, att göra
sig af med Olozaza. Att man dervid kunnat
falla på ideen att låta henne välja Gonzales Bravo
till sin förste minister, visar huru besynnerlig
ställningen inom spanska hofvet måste vara, då
man besinnar att det är samme man, som sår
som redaktör af ett blad, riktadt. mot hennes
moders styrelse, gick så långt, att han offentligen
kallade Maria Christina för en ladronan (rof-
ferska), och Narvacz, som man nu lemnar så
stort förtroende och hvars inflytelse man ännu
mer ökar, genom förstärkningen af trupperna un-
der hans öfverbefäl, är el!ter alla sannolika anled-
ningar en man, som ej önskar högre, än att
komma ti!l välde, såsom diktator eller chef för
en repubiikansk styrelse. Det ser ut, som hade
Ludvig Filips rådslag haft stor andel i den ut-
veckling händelserna under sednare tiden fått,
men han förmår nu mer, hvarken genom hot
eller intriger, att hålla strömmen inom sina bräd-
dar. Kamarillan vill ohejdadt bringa åter en-
väldet; men hela spanska folket står redo, att
heldre åter gripa till vapen för konstitutionen.
I England anser man redan sakerna stå på den
punkt i Spanien, att Isabellas regering fått döds-
stöten, och the Times gör den betydelsefulla spå-
domen, att hon ej nästa höst sitter qvar på Spa-
niens thron.
Maria Christina har visserligen sjelf önskat att
få återkomma till Madrid och återtaga ledningen
af sin dotters regering; ja, hon bar till och med
beredt den inbjudnings-ambassad, som Hr Donoso
Corlez anfört; men då denna väl kom fram till
Paris, fann hon att hufvudsaken för missionen
var att få 10 millioner kontant och vidare bi-
träde af hennes 150 millioners francs förmögenhet,
och på sin k. onkels inrådan har hon derföre afsagt
sig både resa och penninge-förskottet. Häraf finner
man, att sjelfva upphofsmännen till planerna miss-
trösta redan om deras utförande.
FRANKRIKE.
Ibland de nyheter, som väl icke synas väcka