Öfversilningsängar i England.
Uti grefskapet Nottinghamshire är en trakt på ste:
kolsformation med djup, skön, humusrik, lerig sanq
jord i god kultur, hvars karakter mindre utmärker s
med höga bergsträckningar, än trånga dalar bildac
Jaf floder, hvilka bortfört de af regn och källvatte
nedslammade jordpartiklarne, under det de sjelfv
sänkt sig i den lösa jordformationen. Lummiga sk
gar i större och mindre omfång uppfyllde nejder
Hertigen af Portland har här på en af sina gårda
IClipstone Park, låtit leda en kanal 5 engelska mi
llängs efter sidan af en dalgång, i hvars djupaste dela
en å framgår. Åns vatten rinner i motsatt riktnin
Imed kanalens, som hemtar sitt från en mindre floc
Angarne luta i allmänhet mot SV. och äro fallängar
Vid första anblicken af dem upptäcktes engelsk soli
ditet. Inga af dessa förfiningar, som blott tillkänna
gifva personlig förmåga att inventera, men så ofta ut
föras med mycken kostnad utan motsvarande afkast
ning, kunna der upptäckas. Bevattningsrävnorne, hvil
ka i Tyskland hafva så svag konstruktion, äro under
kastade snar förgänglighet och fordra ständiga repara
tioner, äga här en fasthet som tillåter den tyngst:
boskaps tramp och hövagnarnes öfverfarande, utan at
skador uppstå. Första skörden tages till hö och sc
dan betas hela året öfver vintern, då väderleken til
låter. j
Ofver frågan om användbarheten af ängsvatt.
ning i allmänhet för Sverige, har Hr Edman et!
yttrande, som i och för sig sjelf förtjenar at
blifva allmänt kändt, och särskildt för det erbju-
dande, som förekommer i slutet deraf. Det ly-
der som följer: .
Det i Sverige föga kända sättet att genom öfver.
silning förbättra ängar, har först nu sedan det åtta
århundraden varit kändt i Italien och längre tider
användt i Schweitz och sydligare Europeiska länder,
ådragit sig vår uppmärksamhet. Orsaken torde till
en dei kunna sökas deruti, alt Sverige, glest befol-
kadt, till följe deraf har egt en ringa åkor-areal och
mer än något annat land, bördiga, af plog orörda än-
gar och betesmarker. Småningom har dock åkern
gjort intrång på ängens område, som, mångenstädes
inskränkt till de uslaste lokaler, lemnar endast mos-
sor och ljung, eller, i lyckligare fall, sträft starrartadt
foder. Sedan åkrarne slutligen, af brist på näring,
frambringade skördar, hvilka knappt betalt kultur-
kostnaderne, blef till foders erhållande ängsodling med
plöjning. sådd och derefter fodervexters insåning till
nödens afhjelpande uppfunnen, och de lockande sä-
desskördarne hafva, oaktadt den förr knappa gödnin-
gen till stor del undandrages åkern, på många stäl-
len bringat denna odlingsmethod till missbruk. Sed-
nare hafva fodervexters odlande på åkerjorden något
jemnat det förhållande, hvaruti de böra stå till sä-
des-produktionen. Derigenom minskas dock ingalun-
da ängarnes värde, ty ju större fodertillgång dessa
lemna, desto mindre areal är nödigt att af åkern in-
taga för fodervexterna och desto större kan upplåtas
till produktion af cerealier, rotfrukter och handels-
vexter. Redan förr än perioden att odla fodervexter
på åkerjorden tog sin början, insågo våra äldre jord-
brukare värdet af goda ängar, som hvarje år lemna
bestämda skördar. Derom vittna våra genom upp-
lämning bevattnade ängar, hvilka blifvit teml!igen all-
nänna, oaktadt deras stora brister vid gräsväxtens
örbättrande, och hvad af denna inrättning väntades,
an på få lokaler ernås förr, än jemte utdikning öf-
fersilning användes, hvarigenom fullt välde öfver ve
jetalionen, äfven under de vanligen förekommande
nest ocunsamma melearalagiska arch klimatiska för-
ållanden lemnas i landtmannens hand. Denna för-
ättring vid landtbruket, som ej allenast försäkrar om
od skörd, utan äfven kan höja den 4 till 4 å 5
ånger, torde således ej blifva utan inflytande på sä-
es-produktionen, genom den större mängd näring
kerjorden erhåller, och i dubbelt afseende verka på
andtmannens välstånd.
Det var med öfvertygelsen, att en förbättrad ängs-
ultur och i sammanhang dermed fullkomligare ladu-
årdsskötsel är tiliförlitligaste medlet att höja Sv-ri-
es landtbruk, som resan till Jannowitz företogs. Re-
an dessförinnan till någon del bekant med öfversil-
ingsängars anläggande och den nytta de medföra,
ar jag sedermera blifvit öfvertygad att få förbättrin-
ar vid värt landtbruk kunna utföras med större förmån.)
Med anledning af det anslag mig af staten blifvit
Hdeladt och med öfvertygelsen om det värde öfver-
Iningar ega, anser jag således min pligt mot Kongl.
andtbruks-akademien, och landets gkonomer fordra,
tt ej inskränka mig till en berättelse; och får jag
Ii följe deral inför Kongl. Landtbruks-akademien vörd-
imt anmäla, att jag instundande sommar, den tid!
om ej uppteges af tjenstgöring vid regementet, är)
eredd anlägga öfversilningsängar åt de godsägare, som
et önska, hvarvid kostnadsfri undervisning kunde
eädelas dem, som äro hugade instruera sig, för att
dermera vara allmänheten till tjenst.
Hr Edman har icke fogat några figurer till sina :
eskrifningar; men då han i stället erbjuder sig ;
t sjelf biträda vid anläggningen af ängsvattnings-!t
istalter och att kostnadsfritt undervisa om sät-!!
i
j
I
I
t, så kunna figurer ej behötvas. (Forts. e. a.v.):