ställena införda. Tan bifogar en allmän och gan
ska upplysande öfversigt af ändamålet med den
alla, jemförer dem sinsemellan och undersöke
hvad som kan passa för Sverige. Hr Edmai
anser icke den i Jannowitz använda methoden tjen
lig hos ossiallmänhet. Den blir ; längden dyrast
och de efter åen inrättade öfversilningsdikena äro s
ömtåliga för yttre våld, att de förderfvas genor
kreaturstramp och körande af tyngre lass. Angarnc
blifva derigenom obrukbara såsom betesmarket
och detta vilkor torde man på få ställen i Sve.
rige vilja underkasta sig. Deremot finner har
det Lorgbardiska sättet, som äfven är tillämpadt
i Läneburg och Mecklenburg, kunna begagnas med
förmån hos oss, emedan lokalen i allmänhet gyn-
nar det. Framför alla föredrager han dock det
Engelska. Man måste likväl i begge fallen abstra-
hera från den stora skala, hvarefter dessa vatt-
ningsanstalter äro utförda, särdeles de i Lombar-
diet, äfvensom från de dyrbara fastän i längden
rikt räntegifvande anläggningskostnaderna för de
Engelska. En mera kuperad mark och ymmnigare
tillgåns på mindre vattendrag befria dena Svenske
jordbrukaren från så kolossala företar, men lem-
nar honom ändå utsigt till ssmma förmånliga
resultat, när han med omtanka begagnar hvad na-
turen hos oss erbjuder. Den utomordentliga vigt
man utrikes fäster vid vattenö!versiiningar, inhem-
tas för öfrigt bäst af Hr Edmans beskrifningar
på de Italienska och Engeiska. Vi införa dem
derföre nedanföre; de äro dessutom intressanta
såsom lokalskildringar, äfven för andra läsare än
jordbrukare.
Bevallningar i Lombardiet.
Den stora slätt, på hvilken Milano är belägen, tar
sin början cirka 40 svenska mil vester om nämnde
stad, slutar vid Venedig och Ravenna mot Adriatiska
hafvet och utgör Pofloders dalsträekning. Den eger
en jordbildning af Tertiär-formationen, och har i all-
mänhet en djup matjord af lerblandad sand med rik
humu:halt. Nejderna kring Milano, Lodi, Pavia, Va-
prio, Ahbiategrasso o. s. Vv. äro indelte i fyrkanter af
omkring 300 stegs hradd och 400 stegs längd, hvilka
i gränsorne äro tätt planterade med poppel, lind, alm,
vide o. s. V., hvarigenom hela landet från dömen i
Milazo har utseende af en omätlig skog utur hvilken
tornen till angränsande städers kyrkor här och der
uppstå. Åt öster och söder förlorar sig slätten vid ho-
risonte.., men åt norr och vester höjer sig landet tills
synkretsen begränsas af alpernes bergskedjor, öfver
hvilka Monte Ortles, Morte Rosa och Mont Blanc
majestätiskt höja sina snöiga hjessor.
I eu kolossalt sammanhängande nät lågo besilade
ängar och åkrar öfver största delarne af provinserna
Milano, Lodi och Pavia, hvilka, utom flera mindre
floder, såsom Lambro, Oana med flere, hafva tillopp
af vatten från de stora sjöarne Lago Maggiore, Lago
di Como och Lago dIseo genom floderna Tesino, A-
dina och Ozlio. Fem större kanaler, hvaraf Naviglio
grande har Götha kanals bredd, genomskära dessutom,
i förening med en otalig mängd mindre, dessa land-
sträckor, hvars godsegare köpa sitt behof vatten af det
i floder och kanaler flytande, som är regeringens egen-
dom. Eadast vatten ur källor på egna ägor är gods-
ägarens tillhörighet, hvarföre detta med omsorg samlas.
Trenne olika slag af ängar förekomma i Lombar-
diet. ::o Vinterängar (Prati å marcita), hvilka stän-
digt ligga till äng och gifva 4 å 6 skordar årligen.
Mycket af det gräs dessa ängar alstra stillas färskt åt
mjölkande kor. De bevattnas ha året, starkast vin-
tertiden, hvarigenom de hindras awvt tillfrysa, och skulle
en isskorpa lägga sig öfver vattnet, som denna tid flö-
dar i större qvantitet, silar det ständigt emellan isen
och ängen, hvarigenom gräset fortfar att växa och hål-
la sig grönt. Som de uppgifter mig meddelades om
dessa ängars afkastning äro muntliga, anföres en af
J. Bäörger; som haft lägenhet göra utdrag ur tillför-
litliga bokhållerier. Ett svenskt tunnland gafi 5 skör-
dar 5.010 lisp. grönt gräs, som minstlemnar 835 lisp.
hö. — 2:o Vexelängar (Prati å vicenda) äro allman-
nast i Lombardiet. Sedan ängen från gräsvallär plöjd
och vänd, besås den 8 å 3 år med. majs, ris. hvete,
lin, 0. s. V.. bekommer derefter en trädning höst eller
vår, hvarpå sås hvete med klöfver och rajgräs, samt
foder tages 2-å 3 år. Dessa ängar öfversilas från slu- !
tet ar Mars till början af September, då de bära gräs, )!
och; om så fordras för sädesskördarve, på lämpliga
tider. — 3:0 Sommarängar (Prati adaquatora) bevatt- !
nas samma tid som vexelängarne och förvandlas allt !
mer till detta slag, sedan man öfvertygat sig att göd- !
J
(
L
I
ningen ger större afksastning. använd för säd och fo-
der i lörening, än på äng ensamt, då denna ej har
stort vattentillopp och kan bevattnas hela året. Det
byggnadssätt, som följdes vid vinterängarne, harlikhet
ned det Läneburgska, men är fastare. Sängarnes
ängd var från 50 till 200 alnar, och bredden i foten
rån 46 till 50. Fallängar förekomma sällan. Vexel-
och sommarängar hafva större dimensioner. Anlägg-
lingen skedde med plog, hvarefter jomnades med spade.
Vid öfversilningen iakttogs ingen hushållning med vat- II.
en. Tillopps- och afloppsgrafvar lågo alltid i grän-
orpe a! hvarje äng och voro på en, ej sällan på båda Iv
idor planterade med träd. Utåt bevattningsrännorne s
Manteras någon gång bandvide (Salix viminalis). s
Enligt J. Bärgers uppgift (i sin Reise durch Ober-
talien mit vorzöglicher Räcksicht auf der Landwirt-
chaft. Wien 4832) äro ö!versilningarne i Lombardiet,
om dokumenter utvisa, åtta århundraden gamla. Re-
lan 14478 anlades kanalen Naviglio grande, från Tor-
javento, der den tar sitt vatten ur Tuino, till Abia-
egrasso, och 80 år sednare förde man honom deri-
rån till Milano. Såsom tecken till den vigt Lombar- R
jerne fåsta vid sina öfversilningar, må från samma tj
örfattare anföras, att kanalen de Martesena, som tar b
itt vatten ur Adda, något ofvanom Vapris, går 492!, si
Wiener-klafter bögre än Addas bädd, parallelt medtc
lensamma i en fast stenmur 3 italienska mil, och vid ti
rorgonzola föres kanalen öfver Lambrofloden på en fa
ro med tre steohvalf. Man antar att Muukarne ili
lostren Cheoravalla och Vicaboldone äro de förste, hi
om i elfte århundradet bragt ängsöfversilningen id:
ystem. Inom 200 år tillvällade sig dessa munkarsa
ANA ANN massa. MM ÄNNANDRQ so oo da tu RnlA mmanact haranastmnm at IK.