reställa sig att grefven af Paris någonsin skali
komma att utöfva en regents ålizganden derilan-
det, och när bofvets skriftställare tala om det in-
flytande, hans person kommer att utöfva på Frank-
rike, och utströ sina sykofantiska grannlåter an-
gående sambandet emellan honom och dennastora
och märkvärdiga nations öden, så anse alla väl
underrättade personer detta såsom ett rökverk
till erkänsla för Ludvig Filips kontanta frikostig-
het. Det är -ingalunda troligt, att ett folk, bos
hvilket mängden äger ett-mera klart och bestämdt
begrepp om hvad som fordras till den konstitu-
tionelia idens verkliggörande, och som bättre än
någon annan nation i Europa haft tillfälle att ge-
nomgå alla de grader af illusioner, hvilka hvarje
stat måste vara underkastad under de särskilda
stadierna af sin utveckling — ett folk, som är
och alltid har varit det första alt gifva ädla exem-
pel af principernas och den demokratiska andans
kamp emot aristokratisk intolerans och monar-
kiskt godtycke — det är föga sannolikt att ett så-
dant folk skall underkasta sig ett långt regent-
skap endast för alt en gång sätta på thronen en
liten prins, som sannolikt kommer att uppfostras
i grundsattser, helt och hållet stridande mot ti-
dehvarfvets ailtmer, allt starkare framträdande
anda och intressen. Thronarfvingens moder, prin-
sessan Helene af Orleans, anses allmänt för ett
utmärkt vil uppfostradt fruntimmer med förstånd
och karakter, och eger för sin person en allmän
högaktning; men hennes politiska föreställningar
och ider äro grundade på de, visserligen icke
fria åsigter, som gälla uti de små tyska suverä-
nernes hof, samt mognade i Ludvig Filips skola,
och men har då icke mycket stor anledning att
tro dem vara populära. Det är bekant, att her-
tigen af Nemours är af deputerade kammaren för-
ordnad att, i händelse af konung Ludvig Filips
dödsfall, såsom riksföreståndare utöfva regentska-
pet under thronarfvingens minderårighet; men det
är ock kändt af historien, att sådane regentskaper
tillförene i Frankrike allid varit mera despotiska,
än konungarnes egen regering, emedan bitterhe-
ten af partiernas strider under minderårigheten
blifvit skärpt genom föreställningen om den exe-
kutiva maktens svaghet, och resultatet har varit
en ökad stränghet och hårdhet från samma makts
sida. Minnet.af de s. k. regencernan är derföre
mycket hatadt-i Frankrike och som fransmännen
i allmänhet tro, att förhållandet skulle blifva un-
gefär detsamma om hertigen af Nemours blef re-
gent, så är det mycket tvifvelaktigt, och måste
komma att bero helt och hållet på händelserna,
men icke på nationens allmänna bifall om han
någonsin kommer att emottaga denna befattning. .
Under tiden är folket, ehuru under ett skenbart :
lugn, kanske mera fast än någonsin i sin opinion .
om nödvändigheten att emotstå och vinna ändring :
i det närvarande systemet, och åtskilliga af repre- :
sentanterhe hafva förenat sig att med mera kraft
än någonsin yrka på de stora och populära re-
formerna. Den vigtigaste ibland dessa är en för-
ändring i sjelfva valsystemel, och hela oppositio-
nen, med de Lamartine och Odilon Barrot jemte
flere andra utmärkte män i spetsen, ämnar vid
kamrarnes öppnande samfäldt draga till strid för
denna sak; för hvilken allmänna tänkesättet redan
är tillräckligt förberedt. Hela Frankrike är medl:
dem: nationalgardet samlas sällan till en allmän
högtid i någon stad utan att proponera en skåll.
för valreformen. Detta är likväl ett af de öm-
tåligaste ämnen för hofvets öron; det är en bu-
se, som skrämer om dagen, och en mara som l;
om natten oroar med förfärliga drömmar. Ko-
nungen . vet; att en utvidgning af valrätten skulle
gifva ett mycket förändradt utseende åt depute-
rade kammarens sammansättning, och detta vorel
äfven dess ändamål; ty så som kammaren för när-
varande är organiserad, finnes der en massa af
korruption. Af nära 300 deputerade bestå omkring
två tredjede!ar af män som hafva någon anledning,
hemlig eller uppenbar, att ställa sig på konun-
gens och. hofvets sida, och antalet af deputerade
som äro embetsmän är otroligt. Oppositionens
syftemål är nu att sätta en laglig gräns för dessa
representanters ärelystnad ech intriger, hvilka först
använda inflytandet af sina embeten att vinnain-
. träde i skötet af lagstiftningen, och sedan begag-
nå sig af denna ställning för att uppstiga till än-
nu högre och mera vinstgifvande platser. En
röst, en -voteringssedel, gifven till understöd för
hofvet och regeringen, är en vexel, dragen på
ministerens tacksamhet och beredvillighet (complai-
sance). Att blifva deputerad är sålunda för en
offentlig embetsman en speciel och stor merit i
deras ögon, som utdela kronans ynnestbevis, och
när man vet, att mången deputerad icke äger an-
nan fortune, än sin lilla årliga lön, så mycket
som en stickstyfver af 2200 rdr bko (4500 fr.)
eller jemnt så mycket som fordras att göra dem
qvalificerade till inträde i kammaren, så inses det
äfven, att de äro i stor frestelse att ställa sig på
den sidan, hvarest emolumezterna kunna falla till
godo, då Ludvig Filip har en stor, både enskild
och allmän börs, hvaröfver han kan förfoga. Det
är med afseende härpå, som de Lamartine, Odi-
lon Barrot, Arago och andra kraftfulle kämpar
för frihetens sak beslutat använda alla sina kraf-
ter att verka för två stora ändamål; det ena är
att afsättliga embetsmän, med undantag af mMini-
strärne, icke vidare må väljas till deputerade,
och det andra, att erhålla en utsträckning a! val-
rätten.
- - UN ON AS AR OR - - Jc - MD ot
- -—- — br FR pA AA href Id Je -—- VR
NA
RYSSLAND. -
Journal de S:t Petersburg af den 28 Novem-
ber meddelar under sina Nouvelles diverses följan-
Aa Ii nämnda hlad hellst osåcnarm hakarnrt är Pradi.