SS MAB BAAULER . BET Vu SSBRTVMPIRESAR t SBA SÅ SOT SEAT ATM tee geriet, Carlskrona Weckoblad, som omförmäler detta förhållande, meddelar derjemte ett för Petersson, såsom samhällsmedlem , ganska fördelaktigt testimonium. pos; DE STORA FRÅGORNA Z Å om PARAGRAF-MORAL OCH SJÄLS-MORAL. Art. III. Tre Fruar i Småland, af Förf. till Törnrosens bok. Ofver Tre Fruar i Småland kan naturligtvis inlet omdöme här lemnas, då arbetet: tillhör artikelförfattsrens linie; men en kort redogörelse för tonen och syftet i stycket är framkallad genom de åtskilliga andra arbeten, hvilka bildat sig, så till sägandes, som motsattser till detta syfte, hvarföre det också måste göra tillfyllest, att blott framdraga den bufvud-åder, som genomgår den Småländska romanen. Menniskotillståndets upprättelse medelst förbättring till själ och väsende — medelst upphöjd humantitet — i stället för genom objektiva plågoanstalter, är styckets ledande idd. Man kan med skäl säga, att denne tanke icke är ny, såsom varande densamma med sjelfva den inre Christendomens, till motstycke emot Hedendomens, eller till motstycke emot den genom hedniska dogmer uppblandade och derigenom något neddragna Christendomens. Menniskoti!lståndet behöfver upprättelse i tvenne fall. Dels är ofta förhållandet personer emellan illa, borttrassladt och förstördt, utan att egentligen någonting i moralisk väg blifvit brutet: -tillståndet är då blott olyekligt. Dels hav det gått så vida, att verkliga öfverträdelser skett emot gifna bud: det är då tillika brottsligt. Härför måste nödvändigt bol sökas. Men den universella tvistefrågan är, antingen denna bot bör bestå nti botande åf det olyckliga och onda, således af ett slags läkarekonst för gifna sjukdomsfall; eller om denna bot, åtminstone: hvad begångna brott vidkommer, skall bestå i bötande, i plikt, i tilldelade plågor och straff, såsom hämnd från samhällets sida. (Märkvärdigt nog lånar sig det svenska ordet Bot, af urgammalt orientaliskt ursprung, till denna dubbelbemärkelse, som redan under längesedan förflutna tidebvarf utbildat sigitvenne ganska skilda begrepp-serier.) I romanen framstår ingenting af allt detta såsom afhandling eller tendens; men såsom slutresultat kommer man afejordt till det förra botbegreppet. Hela berättelsen angår en ung, anspråkslös man, ! herr Alexander Medenberg, uppträdaäde i en landsort under egenskapen af informator... Han är anställd såsom lärare i familjen på ett skönt Småländskt bruk, Aronfors. Genom skicklighet, arbetsamhet, och framförallt detta kloka, stilla väsende, som intager genom cn rik fond af andlig värme, utan att ord och gester spraka af eld och genialitet, vinner han ett så stort förtroende, att ban snart utöfvar en osynlig makt på alla omkring sig. Ifrån herrskapet v. Mekeroths hus, der han har sitt hem, kommer han i beröring med ortens alla betydligare familjer. Utan att på minstå sätt söka något välde, blir han, innan han sjelf vet ordet af, den ledande anden i de förnämsta företag. Tillstårdet var hör nästan öfverallt mer eller mindre olyckligt. Stridigheter och tvister af mångal slag delade sinnena i orten. Af den anledningen, att Mekerothska brukets räkenskaper måste ordnas, sedan bruksförvaltaren (en viss hr Nickolson) försvunnit, hvilket svåra värf br Medenberg åtager sig, för att hjelpa sin patron, hr Ausust v. Mekeroth, kommer han, för att utreda förhållandena, beröring först med grefve Zeytons På Karmansbol, och sedan med hofmarskalken Abelcronas på Evershult. TIsynnerhet inträffar det, att fruntimren öfverallt för br Medenberg fatta det oinskränktaste förtroende; ban blir deras gunstling, vinner deras utmärkta tycke — och hvarföre? Hufvudsakligen derföre, att han — kurtiseraringen, En himmelsk ande af kärlek utbreder Sig öfverallt: hvarföre? emedan den ingenstädes fastbränner sig så,. att den blir vidbränd genom egepkåra anspråk, häfningar, pjunk, gråt och tandagnisslan, Känslans renhet gifver denna upphöjning åt sinnesstämningen. Det blir derigenom möjligt för en så ringa person som hr Medenberg, 2!t ställa till rätta det mesta af de olyckor, som imästlat sic. Då dödens försonande engek slutligen tillegnat sig de tre herrar männen v. Mekeroth; 2eyton sch Abelerona, och deras sköna fruar Aurora, Celestine och Ebba härigenom blifva enkiryar, förmådde Medenberg, såsom ortens gode genius, re: dan så mycket, att dessa damer förena gig till ett slags förbund, ej för egna nöjen Och småaktiga lustbarheter, men för mensklighetensysl, Denna filantropi står dock ej på grunden if -pedanteri, itråkighet eller sirapism. Herr Medenberg sjelf är den naturgladaste mennniska. Men hvad är det då för en del af Mensklighetens väln, som shan i spetsen för de tre feuarnes förPundsgär att offra sina krafter för?. Det är för de Brottsliges förbättring. Hela hans person framstår således såsom utrotare af de tvenne omständigheterna Olycka och Brott, så vidt som hans krafter i orten sträcka sig. Likasom han-börjat med att vara: lärare för tvenne små barn, slutar han med att stifta 2 i Rrättning till brottslige, förderfvade, förlorade menniskors återgång fill det onda. genom religion.