SS MAB BAAULER . BET Vu SSBRTVMPIRESAR t SBA SÅ SOT SEAT ATM tee
geriet, Carlskrona Weckoblad, som omförmäler detta
förhållande, meddelar derjemte ett för Petersson, så-
som samhällsmedlem , - ganska fördelaktigt testimo-
nium.
pos; DE STORA FRÅGORNA
Z Å om
PARAGRAF-MORAL OCH SJÄLS-MORAL.
Art. III.
Tre Fruar i Småland, af Förf. till Törnrosens bok.
Ofver Tre Fruar i Småland kan naturligtvis
inlet omdöme här lemnas, då arbetet: tillhör arti-
kelförfattsrens linie; men en kort redogörelse för
tonen och syftet i stycket är framkallad genom de
åtskilliga andra arbeten, hvilka bildat sig, så till
sägandes, som motsattser till detta syfte, hvarföre
det också måste göra tillfyllest, att blott framdra-
ga den bufvud-åder, som genomgår den Små-
ländska romanen.
Menniskotillståndets upprättelse medelst för-
bättring till själ och väsende — medelst upphöjd
humantitet — i stället för genom objektiva plå-
goanstalter, är styckets ledande idd. Man kan med
skäl säga, att denne tanke icke är ny, såsom varande
densamma med sjelfva den inre Christendomens, till
motstycke emot Hedendomens, eller till motstyc-
ke emot den genom hedniska dogmer uppblanda-
de och derigenom något neddragna Christendomens.
Menniskoti!lståndet behöfver upprättelse i tvenne
fall. Dels är ofta förhållandet personer emellan
illa, borttrassladt och förstördt, utan att egentli-
gen någonting i moralisk väg blifvit brutet: -till-
ståndet är då blott olyekligt. Dels hav det gått
så vida, att verkliga öfverträdelser skett emot gif-
na bud: det är då tillika brottsligt. Härför må-
ste nödvändigt bol sökas. Men den universella
tvistefrågan är, antingen denna bot bör bestå nti
botande åf det olyckliga och onda, således af ett
slags läkarekonst för gifna sjukdomsfall; eller om
denna bot, åtminstone: hvad begångna brott vid-
kommer, skall bestå i bötande, i plikt, i tilldela-
de plågor och straff, såsom hämnd från samhällets
sida. (Märkvärdigt nog lånar sig det svenska or-
det Bot, af urgammalt orientaliskt ursprung, till
denna dubbelbemärkelse, som redan under länge-
sedan förflutna tidebvarf utbildat sigitvenne gan-
ska skilda begrepp-serier.)
I romanen framstår ingenting af allt detta så-
som afhandling eller tendens; men såsom slutre-
sultat kommer man afejordt till det förra botbe-
greppet.
Hela berättelsen angår en ung, anspråkslös man, !
herr Alexander Medenberg, uppträdaäde i en lands-
ort under egenskapen af informator... Han är an-
ställd såsom lärare i familjen på ett skönt Små-
ländskt bruk, Aronfors. Genom skicklighet, arbet-
samhet, och framförallt detta kloka, stilla väsende,
som intager genom cn rik fond af andlig värme, utan
att ord och gester spraka af eld och genialitet, vin-
ner han ett så stort förtroende, att ban snart ut-
öfvar en osynlig makt på alla omkring sig. Ifrån
herrskapet v. Mekeroths hus, der han har sitt
hem, kommer han i beröring med ortens alla be-
tydligare familjer. Utan att på minstå sätt söka
något välde, blir han, innan han sjelf vet ordet
af, den ledande anden i de förnämsta företag.
Tillstårdet var hör nästan öfverallt mer eller min-
dre olyckligt. Stridigheter och tvister af mångal
slag delade sinnena i orten. Af den anledningen,
att Mekerothska brukets räkenskaper måste ordnas,
sedan bruksförvaltaren (en viss hr Nickolson) för-
svunnit, hvilket svåra värf br Medenberg åtager
sig, för att hjelpa sin patron, hr Ausust v. Me-
keroth, kommer han, för att utreda förhållandena,
beröring först med grefve Zeytons På Karmans-
bol, och sedan med hofmarskalken Abelcronas på
Evershult. TIsynnerhet inträffar det, att fruntim-
ren öfverallt för br Medenberg fatta det oinskränk-
taste förtroende; ban blir deras gunstling, vinner
deras utmärkta tycke — och hvarföre? Hufvud-
sakligen derföre, att han — kurtiseraringen, En
himmelsk ande af kärlek utbreder Sig öfverallt:
hvarföre? emedan den ingenstädes fastbränner sig
så,. att den blir vidbränd genom egepkåra anspråk,
häfningar, pjunk, gråt och tandagnisslan, Kän-
slans renhet gifver denna upphöjning åt sinnes-
stämningen. Det blir derigenom möjligt för en
så ringa person som hr Medenberg, 2!t ställa till
rätta det mesta af de olyckor, som imästlat sic.
Då dödens försonande engek slutligen tillegnat sig
de tre herrar männen v. Mekeroth; 2eyton sch
Abelerona, och deras sköna fruar Aurora, Cele-
stine och Ebba härigenom blifva enkiryar, för-
mådde Medenberg, såsom ortens gode genius, re:
dan så mycket, att dessa damer förena gig till
ett slags förbund, ej för egna nöjen Och småakti-
ga lustbarheter, men för mensklighetensysl, Den-
na filantropi står dock ej på grunden if -pedante-
ri, itråkighet eller sirapism. Herr Medenberg sjelf
är den naturgladaste mennniska. Men hvad är
det då för en del af Mensklighetens väln, som
shan i spetsen för de tre feuarnes förPundsgär att
offra sina krafter för?. Det är för de Brottsliges
förbättring. Hela hans person framstår således så-
som utrotare af de tvenne omständigheterna Olyc-
ka och Brott, så vidt som hans krafter i orten
sträcka sig. Likasom han-börjat med att vara: lä-
rare för tvenne små barn, slutar han med att stifta
2 i Rrättning till brottslige, förderfvade, förlorade
menniskors återgång fill det onda. genom religion.