EN LITEN BÖN TILL FREJA, ATT STÄFJA SIG. Tidningen Freja utgaf i Fredags sitt profnummer och är deruti så förskräckligt ond på Af. tonbladet, att hon utgjuter sin vrede utur icke mindre än trenne käril på en gång, eller,: för att ej tala förblommeradt, uti tre serskilda artiklar: ja, sjelfva trycket har blifvit så blekt af förbittring, att profnumret knappast kan läsas, åtminstone detexemplar vi hafve framför oss Det skulle blifva för vidlyftigt att uppräkns alla de synder, som Aftonbladet, enligt detta profnummers försäkran, begått emot Freja, och vi vilje :så!edes endast upptaga det väsendtligaste ,Försåtlighet och låghety — den goda min med hvilket det ljugery — ögn öch etter — pså litet (liten?) skymt af sedlig känsla och förstånd; — oqvädande a! Frejav (upprepadt på tre ställen — jat Aftonbladet liknas vid ingenting mindre än först revolätionsmannen Marat, om alltic fördrade lika många hufvuden för buillotinen huru många offer som än fallit för densammar och sedan garfvaren Cleon i Athen hvilker nedsmutsade och nedsvärtade hvar och en, som med honom var afolika tanka. Allt detta har Aftonbladet fått för den lilla artikeln på en half spalt, sistlidne OM sOm angick Frejas tillämnade prenumeratiohsanmälar samt: ett polismål. 4 i Det gör oss uppriktigt ondt, att Pålva åstadkommit en sådan feberskakning; men vi måste likväl-bedja både pronumret och läsaren om ursäkt, att vi-ännu, vid återläsning af Önsdagsartikeln;:icke varit i stånd att deri igenfinna hvarmed Aftonbladet förbrutit sig, och då Profnumre icke heller behagatnärmare med citation Uppgifva de tällen, som gått det så mycket till hjertat, hafve vi ej annan utväg än att sökaleta oss fram sjelfve emedan vi ej vilje begå en orättvisa emot någon Det är sannt, att Aftonbladet fann den stors handen framför Frejas prenumerationsannons pnågot när likna. en ordinär sjömansknytnäfve,, Denna liknelse var kanhända icke så fin, men så sy