EN LITEN BÖN TILL FREJA, ATT
STÄFJA SIG.
Tidningen Freja utgaf i Fredags sitt profnum-
mer och är deruti så förskräckligt ond på Af.
tonbladet, att hon utgjuter sin vrede utur icke
mindre än trenne käril på en gång, eller,: för
att ej tala förblommeradt, uti tre serskilda ar-
tiklar: ja, sjelfva trycket har blifvit så blekt
af förbittring, att profnumret knappast kan läsas,
åtminstone detexemplar vi hafve framför oss
Det skulle blifva för vidlyftigt att uppräkns
alla de synder, som Aftonbladet, enligt detta prof-
nummers försäkran, begått emot Freja, och vi
vilje :så!edes endast upptaga det väsendtligaste
,Försåtlighet och låghety — den goda min med
hvilket det ljugery — ögn öch etter — pså li-
tet (liten?) skymt af sedlig känsla och förstånd;
— oqvädande a! Frejav (upprepadt på tre ställen
— jat Aftonbladet liknas vid ingenting mindre
än först revolätionsmannen Marat, om alltic
fördrade - lika många hufvuden för buillotinen
huru många offer som än fallit för densammar
och sedan garfvaren Cleon i Athen hvilker
nedsmutsade och nedsvärtade hvar och en, som
med honom var afolika tanka.
Allt detta har Aftonbladet fått för den lilla ar-
tikeln på en half spalt, sistlidne OM sOm an-
gick Frejas tillämnade prenumeratiohsanmälar
samt: ett polismål. 4 i
Det gör oss uppriktigt ondt, att Pålva åstad-
kommit en sådan feberskakning; men vi måste
likväl-bedja både pronumret och läsaren om ur-
säkt, att vi-ännu, vid återläsning af Önsdagsarti-
keln;:icke varit i stånd att deri igenfinna hvar-
med Aftonbladet förbrutit sig, och då Profnumre
icke heller behagatnärmare med citation Uppgifva de
tällen, som gått det så mycket till hjertat, hafve
vi ej annan utväg än att sökaleta oss fram sjelfve
emedan vi ej vilje begå en orättvisa emot någon
Det är sannt, att Aftonbladet fann den stors
handen framför Frejas prenumerationsannons pnå-
got när likna. en ordinär sjömansknytnäfve,, Den-
na liknelse var kanhända icke så fin, men så sy-