med Attorney generals egna ord: Det ges någor
ting som kallas att glömma en akt; detia skul!
ej komma att motsvara deras afsigteru. I såda
anda är det, som- England söker vrida ur Irlanc
händer Tättvisans vapen, vid striden om dess ir
iressen.
Under tiden förblifver OO Connell alltjemöt s
lik. Han hade orätt, när han så ofta kastade u
maningshandsken mot engelska domaremakten ; me
det var en följd af hans ställning, hans sätt a
gå till väga, bans omgifning. För närvarande bc
tar ban hundrafallt hvad han förderfvat. Den soi
i lek röjer öfvermod, eger så mycket större fö
tjenst om ban förmår bibehålla lugn och sans ni
det gäller på fullt allvar. Personligen anklaga
och i fara alt inom ett statsfängelses murar
lägga sitt grå bufvud på dödsbädden, bjuder ha
rundtomkring sig lugn och fördragsamhet. Då
ges menniskor, som (ro att orsaken härtill i
fruktan, och att han skulle lyckas både lättere oc
säkrare, om han vågade ett djerft kast och lät c
det bestämma spelets utgång. Men han vet ht
ru mycket som beror på hans exempel och dei
före ropar han åt sina vänner: De må kasta m
i fängelse, begrafva mig mellen fyra murar. Me
jag förkunnar, att från norr och söder, fån öste
och vester skall det läras inför hvarje altare, a
den är fäderneslandets värsta fiende, som förnä?
mar lagen, bryter friden... Finnes det niågc
ibland er, som öfverträder lag och brukar: viålc
gripen honom och ställen honom inför rätta; ö
pverlemnen honom åt polisen, och vi skola fö
klara honom för det gamla Irlands ovän.
Så talar anföraren för psammansvärjningen, ha
som är anklagad att åsyfta regeringens skrämar
dey genom våld, genom fysisk öfvermakt.