hafva räckt i tre dagar, den 47, 18 och 19 Okt.!
24,000 -bröd (månne franska?) hafva utdelats åt
de fattiga och ett antal barn blifvit uppklädde
samt garnisonen fått en högtidsmåltid. Gymna-
stiska lekar, fyrverkerier o. s. v. hafva härvidl
icke trutit. Man väntade en mängd utnämnin-
gar inom armåen och att Narvaez, Quin, Serrano
och Concha skulle blifva grander af första rangen.
Under alla dessa lysande högtidligheter möter
likväl bildandet af det nya kabinettet de största
svårigheter. Hr Cortina vägrar alldeles att ingå,
om Hr O:!ozaga skall blifva konseljpresident. Manl
tror derföre, att Lopez blir öfvertalad att bibe-
hålla denna befattning, men utan. portfölj, och får
sjelf bestämma dem, -som skola emottaga utrikes-
och justit:e-portlöljerna; men då få progressisterna
Pluralitet, och det var ej vederbörandes afsigt
då Hr Olozaga anmodades att åtaga sig bildandet
af nya kabinettet. Från Cortes höres ingenting
af vigt.
I Figueras håller sig Amettler med 4,000 man
reguliera och 2,000 frivilliga. - Prim har förklarat
ephvar, som förblifver qvar under Amettler, så-
som riksförrädare, infordrat vapnen af alla i sta-
den och orten varande beväpnade män, samt se-
qvestrerat deras egendom, hvilka flytt undan ur
sina hem.
Annu har ej lagen om återinförandet af Ajun-
tamientos (Municipaliteten) blifvit utfärdad. Man
anser att den kommer att försvåra ministerens
bildande.
Konungen af begge Sicilierna skall nu hafva
erkänt drottning Isabellas regering.
PORTUGAL.
Den 9 Nov. kom general Iriarte med stab och
400 man af regementet Lugo till Ponte de Leira;
derefter begaf han sig till Braga, samt afgick den
13 till Oporto med 2350 man, sedan en del af de
öfrige återvändt till Spanien på de af general Ca-
tones erbjudna vilkor. -Spaniorerne äro inqvarte-
rade i Oportos förstäder och hafva under deras
march genom landet öfverallt blifvit mycket vän-
ligt behandlade.
En handels- och sjöfartstraktat är afslutad emel-
lan Portugal och Turkiet.
FRANKRIKE. -
Hertigen och hertiginnan af Nemourz3 återvän-
tades inom några dagar och komma ej att åter-
resa öfver Brässel, emedan deras son, grefven af:
Eu, insjuknat och lärer vara utan hopp. Deremot
skall prinsen af Joinville med sin unga gemål re-
sa till konung Leopold, och stora anstalter göras
i Brässel för deras emottagning.
Försöket att, genom ett egenhändigt bref till
Påfven med bertigen af Aumale, beveka Hans
Heligbet till att förmå katholska presterskapet i
Frankrike att upphöra med sina intriger mot un-
dervisningsverken, barjicke haft någon lycklig ut-
gång. Påfvens nuntius har öfverlemnat ettj svar
derpå; men innehållet hålles tyst. - Imedlertid
synes presternas djerfhet tilltaga.
Hertigen af Aumale hade d. 44 ankommit till
Malta och följande dag afgått till Algier.
Ehuru kamrarne ej sammanträda förrän den
27 December, börja redan underhandlingarna an-
gående presidentskapet i deputerade kammaren.
Man tror alt Hr de Eamartine skall få ett stort
röstantål dertill, ty Odil!on Barrot uttalar sig högt
för honom och har stort anhang äfven bland de
konservativa. Regeringen envisas att försöka få
Hr Sauzet, oaktadt alla klagomålen i sista sessio-
nen af de ministeriella sjelfva, öfver hans förfa-
rande; och Hr Salvandy, som velat få denna be-
fattning och förmärkt sin rivals framgång, skall
nu beslutat att återvända till Turin under denna
session.
Grefve Bresson afreste d. 25 Nov. till Madrid.
Han är anbefalld, att söka utverka enkedrottnin-
gens högtidliga återkallande samt att hindra en
allmän amnesti. Deremot skall han ej blanda sig
i Spanska drottningens giftermål, utan blott ob-
servera. Man vill bedrifva denna kinkiga sak,
helt och bållet härifrån direkte. Detta förvånar
likväl mycket fransmännen, ty Hr Bresson är
känd såsom en lycklig böneman och är den soml
sammanförde prinsessan Louise med Belgernas ko-
nung och förskaffade hertigen af Orleans den
Mecblenburgska prinsessan.
Ludvig Philip har sändt -pengar till Alibauds
Moder, som lefver i små vilkor i Marseille, samt
lofvat henne fortfarande understöd. :
Pariserstudenterna hå så bullersamt emottagit
sin nya Decanus i juridiska fakulteten, Hr Rossi,
att denne måste lemna kathedern och gå sin väg.
Detta uppförande gillas ej i allmänhet, men man
är mycket missnöjd med Hr Rossis utnämning.
Han är utlänning och det väcker ovilja, att re-
regeringen i sednare tider tillsatt dekanplatserna
med sådan2. .
Just under hertigens af Nemour vistande i Lon-
don har underrättelse -ditkommit, att engelske
amiralen Nichol, som kommenderar engelska flot-
tan i Söderhaflvet, utfärdat en proklamation, hvari
han anbefaller alla engelska undersåter idrottning
Pomares stater, att endast vända sig 1 rätts saker
till engelska agenterna och landets 1232 domstolar,
men ej till franska myndigheter, jurydomstolar
KL Kön AR