och Chartister? samt Malcontenter skola, om än ej gå till utbrott, dock -betydligen förlama regeringens. kraft. Denna hary vid så hotande saker, genom drottningens, man kunde säga supplicerande, besök till Frankrike, hos konung Ludvig Filip på Eu, sökt, skingra de-moln, som från den kanten kunde uppstiga genom franskt deltagande i ifländska rörelserna. Att ändamålet vunnits får ej betviflas. Hans egna antipathier mot all folkfribet, hvilka i sin utveckling visat sig fiendtliga äfven mot borgerlig frihet; bans politiska räddhåga, hans dynastiska intresse, som erhållit ett slags höjning genom en gammal dynastis förtroliga närmande, det de öfriga vägrat honom; dessa — och kanske äfven andra motiver — måste: bafva ledt honom till uppoffrande af Frankrikes intresse: något som för öfrigt, vefter: mängdens omdöme, --dagligen ägt rum 43. års, 1Detsamma fordrade att understödja Irland, såsomFrankrike understödde Nordamerikanerne, och EnglandTojalisterne i Frankrike under: revolutionens; Genom sådan politik skulle :Storbrittanniens: makt nedsättas och Frankrike blifva den enda fiende qvitt, som kan skada, ehuru ej tillintetgöra; ty ett landkrig kan England aldrig föra ensamt med framgång, och dess flottor kunna ej mer än, så länge ett krig Värar, bämma handeln och på sin höjd borttaga 3 å 4 kolonier: i kaperier kunna begge flaggorna qvitta. Af naturen bestående. af öar, och med den ställning, som inom samhället . råder, har England endast kunnat genom pengar drifva sitt spel i yttre. politiken; och dess handel och industri, som utgöra dess lifsandar, gör det till en naturlig Gende till alla andra folk, hvarföre ock dessa å sin sida äro intresserade i dess makts reduktion. Har man sett England handla med energi mot någon annan stor Makt än mot Frankrike? Nej. Och hvarföre? Emedan krig skulle menligt inverkat på Englands inre välstånd genom minskad debit tillden utländska fienden, hvaremot det i detta afseende baft intet att förlora på Frankrike, hvilket föga är Englands afnämare, men väl dess medtäflare. England blir således 4 hvarje yttre stor politisk fråga, i hvilken Frankrike icke omhandlas, en blott skugga; ty hvarken mot Österrike, Preussen eller Ryssland skall det våga ett kraftfullt steg, om än så fordrades, af farhåga alt se sig från dessa länder utestängdt. Kanske är det nyckeln till Englands obegriphga deltazande i Londonstraktaten rörande Orientaliska: angelägenhbeterna, i hvilka det gifvit vika för sin räddhåga för Ryssland, som syftar att undergräfva enzelska väldet i Ostindien. Lord Palmerston har för öfrigt .beredt detta väldes fall genom sexpeditionen till-Afghanistan; och, så mildt det fåter, den som läst hvad Urquhart derom skrifvit och dokumenterat, kan ej und;å-att hysa svåra misstankar mot lordensredlighet mot sitt land. Huru också eljest förklara den lamhet; hvarmed England, eljest så ömtåligt för sina öfverdrifna anspråk, upptog engelska fartyget Vixens uppbringning och konfiskation från ryska sidan: en exempellös procedur, mot all folkrätt, och der ej en gång rättegång blifvit förd och kondemnationsdom fallit, utan en blott konfiskation, utan förbör och förklaring, godtyekligen blifvit förkunnad. Och hvad skedde i Parlamentet till försvar för Ryssland genom Lord Palmerston? Intet mindre än stympning af depecher och föregifvande af akter,som aldrig funnits, hvarjemte spår upptäcktes — genom begagnade dateringar efter gamla stylen — att vissa saker drifvits i hemligt förstånd med Ryssland. Allt detta visar Englands verkliga svaghet, som tvingar det till en eftergifvenhet, som icke ärafundsvärd. — Vid en vanmakt, som man miste tro ej vara obekant för statsmän i det öfriga Europa, förmår det — serdeles under inre skakningar — intet mot någon enda af de stora makterna mot Frankrike; men dess lyckliga stjerna har visat fer detsamma en väg alt göra denna fruktansvärda granrne oskadlig i den farligaste ;stunden.: Det har till och med deraf gjort sig en bundsförvandt, genom en 5y traktat — öfverenskommen om och ännu ej formligen tecknadämnad att upprätthålla Turkiet genom England, Frankrike och Österrike. Man är icke belättigåd att anse Ludvig Philip för blind, meni hans. ostridiga rätt är att blunda, när han finner sip räkning dervid.. . Dock för verlden, som har nytta a att känna sanningen, måsterdenna allians gälla som en blott theaterdekoration; der bafvets böljorsäro:af. papp; klipporna af lärft, och hela lappVverket:sammanhållet af encklen hopdimning. England kan; såsom redan sagdt, ej våga ett allvarsamt steg emot Ryssland (och Gud hjelpe enhvar, som räknar på England mot denna makt). Österrike, der allt är i jäsning, till och med Arfländerna i Tyskland, ibafva fått sig i de nya rörelserna i Italien, väckta af mästarehand, en afledare från all krigslystnad i stor scala; och. Metternich, (hvars inflytande, ehuru i aftagande, ännu gäller) har en absolut fredlig politik, om kvars motiver det ges flerehanda versioner. Att. Österrike, skulle, äfven för Turkiets, så angelägna skyddande, tillgripa. det heroiska medlet att anlita Polen. att insurgera, blifva alliefad och återtåsa sin gamla sjelfständighet — en sådan idå skulle i Wien endast åstadkomma frossfeber af förskräckelse. Hvåd kan således Frankrike, den 3:dje kontråhenten, göra, — äfven om dess kabinett ville sätta sig emot Rysslands inkräktningar på Ottomanniska rikets bekostnad? Intet. — Franska hofvet har, genom antagande af denma traktat, försatt sig i fullkomlig nullitet mot