andra sädesslag. som Nilsson hade att afyttra, för rättegångshandlingar, som till domstolar borde ingifvas, för takpapper och skrifpapper, som Nilsson dels köpt af Lagström och dels till honom försålt, och med pPrincipaler och vederbörande skall han hafva menat pappersbruksägare; men han har dock slutligen måst erkänna, att alla förstberörde uttrycken, såväl som brefven i allmänhet gällt stämpladt papper, och benämningen af principal tillades då en person, hvilken skall, för gemensam löftes ansvarighet med Nilsson, hafva emottagit kartorna såsom hypothek: han har uppgifvit att annotations-lapparne angått penningeposter ; men af omständigheterne nödgad dertill sltligen erkännt, att de två, af den 28 Augusti och d. 26 Sept. sistlidet år, afalldeles lika uppställning med de öfriga, utgjorde förteckningar å kartor, som han berörde dagar innehaft, till sammanräknadt belopp af Ett tusende ett hundrade åttatiosju riksdaler och hvilka förteckningar utvisa, att partiet emellan dessa dagar såväl ökat som minskat sig; men hans minneslöshet har åter blifvit uppgifven såsom skäl hvarföre han ej kunde redogöra för ätkomsten till dessa kartor, eller för meningen dermed att, å den ena förteckningen, Trettiotre riksdaler blifvit askrifne såsom kasserade; och för att förringa verkan af detta erkännande, har han, jemte sin förffaring å åklagarens slutpåstående, bifogat tvänne lika beskaffad annotationer, hvilka han föregifvit sig hafva från sitt hemvist erhållit, men å hvilka de specificerade posterne blifvit kallade timmer, bjelkar, hjulckar och dylikt; — han har i början föregifvit, att han erhållit de kartor han haft till salu, dels från kronofogien Christiersson, som åren 4823 eller 1826 skall hafya lemnat Nilsson ett parti, hvilket dock var obetydligt, men år 4238, vid Christiressons återkomst från Christianstads fästning, ett betydligt till värde af Trehundrade riksdaler, dels af häradshöfdinrgen Bergqvist, som före år 4833 afbetalt å sin skuld till Christierssons konkursmassa Tvåhundgrade sjuttiofem riksdaler med kartor, dels härifrån staden samt från Tingsställena Jäth och Ipgelstad, och dels, under de två eller tre sista åren, af Husberg, i utbyte mot säd och potatoes samt med tillgodonjutande af Fem procents rabatt; men han har ökat Christierssons karteparti, för att kunna åtminstone i någon mån ställa åtkomsten i jerolikhet med afsättningen, och derför uppgifvit det först erbållne till Femhundrade riksdaler samt slutligen stannat vid ett obegränsadt belopp; han har erkänt att reqvisitionerne från staden och tingställena uppgått till endast hvad han vid hvarje tillfille för egen räkning behöft; han har genom Bergqvists bref och egna utsago blifvit öfvertygad, att Christierssons fordran är kontant gulden och att Nilsson i stället vid samma tid sjeli försålt kartor till Bergqvist, och han har slutligen erkännt att, med undantag af ett par obetydliga partier, som han utaf numera aflidne häradshöding Leander och en sin svåger skall hafva erhållit, han från Husberg emotteagit alla de kartor Nilsson innehaft och ej från Christiersson erbållit; — han har i början uppgifvit att han af Husberg åtvjöt endast fem procents rabatt, och försålde deraf, till Bergqvist med lika rabatt och serskild dusör af en och annan karta, samt till Lagström med rabatt af trettiotre och !; och 59 och !, procent; men han harslutligen erkännt att han af Husberg åtnjutit trettio procent och lemnat Bergqvist i början tio och femton, samt sedermera något bögre rabatt: han har förnekat all vetskap om brefvet, funnet hos Jon, och hvari H:s missbelåtenhet med brefyet från Rby omtalas; men har måst vidgå att han skrifvit detta bref, att frågan varit om Husberg, och att signaturen Rby nyttjades för ett afleda Nilssons hustrus kunskapsbegär från den penningeangelägenhet, som Husberg skall hafva önskat att inleda: han har uppgifvit att hans vid visitationen innehafde kartor voro redan år 1838 erhållna af Christiersson, oansedt endast fyra af dem blifvit upptagna å förteckningen i September månad sistlidet år ; men han har slutligen funnit troligt att han af Husberg bekommit någon del af dem, hvilka alla befipnas med hvarandra vara fullkomligt lika. LI) (Forts. e. a. g.)