MT RM SVR MITOvVEr VY UBS ve Er bt
UTRIKES,
EN NY NATIONALFÖRENING I STORBRI-
TANNIEN.
Den bekante Thomas Alttwood i Birmingham,
som visade så mycken verksamhet vid de folk-
möten, hvilka höllos samtidigt med representa-
tionsreformens diskuterande i-de båda parlaments-
husen, har åter framträdt på den politiska skåde-
platsen. Det är naturligt, att under de sociala
missförhållanden, som betunga så många folk-
klasser i Storbritannien, och isynnerhet de arbe-
tande, patriotiske män skola ledas till undersök-
ning om hvad, som är att göra till förbättrande
af dessa klassers belägenhet. Hr Attwood har
länge åt detta ämne egnat sina forskningar, och
såsom ett oundgängligt vilkor för beredande af
en bättre framtid åt folket, anser han en allmän
nationalförening eller konfederation böra samman-
binda de olika folkklasserne till gemensam verk-
samhet. En inbjudning i detta hänseende läses
nu i de engelska bladen, och som det kan vara
troligt nog, att den tilltänkta mnationalföreningen
kommer att låta höra af sig, innan lång tid förflu-
tit, så meddela vi här nedanföre programmet till
densamma:
National-förening, eller allmänt förbund cmellan
alia klasser, för alt göra kronans ministrar
lagligt ansvariga för folkets väl.
Vi undertecknade, valmän och icke-valmän i
det förenade konungariket, förklara:
1) Att folket i det förenade konungariket utan
allt tvifvel är det mest arbetsamma och skick-
liga bland alla folk på jorden, och det, som genom
sitt arbete producerar mest af alla;
2) att lifvets vanliga behof icke bestå i annat
än god föda, tjenliga kläder och sunda bostäder
för familjerne, i utbyte för hvilket menniskan
ger sitt arbete, en, skickelse som henne blifvit
förelagd af den allsmäktige;
3) att hvarje ärlig arbetare i det förenade ko-
nungariket vill och kan, genom sin skicklighet
och sin arbetsamhet, hvarje år producera; direkte
eller indirekte, mera än som erfordras för hans
och hans familjs bekof, och att engelska folket,
om rättvisa sker dess industri, Vill och kan pro-
ducera vida mera, än som åtgår för dess behof;
och lemna elit ofantligt öfverskott åt regeringen.
4) Att, oaktadt de omätliga produktiva kralter,
hvarmed den Allsmäktige välsignat oss, bafva de
industrieila klasserna i allmänhet, mästare och ar-
betare inom alla grenar af manufakturindustrien,
åkerbruket, handeln im. fl. under en lång följd af
år utstått försakelser, lidit förluster, skador och
förödmjukelser af alla slag, i brist af arbete och
arbetsförtjenst, eller den vinst, som är nödvändig;
om den produktiva industrien skall kunna ega
bestånd;
3) Att ändamålet med hvarje styrelse är fol-
kets väl, och att det lika mycket är styrelsens
pligt alt beskydda folket, som det är folkets pligt
att lyda styrelsen;
6) Att samhället i England är söndradt och de-
ladt i flera åsigter, och att detär styrelsens pligt att
bålla vågskålen emellan dessa åsigter och att vid-
taga och utföra de mått och ste3, som äro nöd-
vändiga för allmän trygghet och allmänt välstånd;
7) Att folket med tålamod genomgått exem-
pellösa lidanden, och under en lång följd af olyck-
liga år vändt sig till regeringen och till parlamen-
tet, för att erhålla någon hjelp och lindring, men
att ända till denna dag har dess exemplariska tå-
lamod varit utan frukt, dess förtröstan blifvit gäc-
kad, och ingen nyttig åtgärd någonsin blifvit vid-
tagen eller försökt till förbättring i dess belägenhet;
8) Att eländet i Wales, i Irland, Skottland och
England med hvarje dag antager en mera oroande
och hotande karakter; att det icke är möjligt att