a og AT
sjelfva voro tillräckligt talande och utförliga utan
kommentarier, hvilket ock syntes deraf, att de
en lång tid utgjorde nästan uteslutande samtals-
Ämnet i stad och land.
Men härtill kommer ännu ett annat skäl för
Aftonbladets tystnad, för egen räkning, hvilket vi
måhända nu, förstår sig också i egenskap af nöd-
värn, böre nämna. Det träffar sig nemligen så,
att inspektoren Grave har flera notabla slägtingar;,
och deribland en kusin, med namnet Magnus Ja-
cob Crusenstolpe, en ryktbar skriftställare, som
bland annat författat det såkallade åttonde bref-
vet om ställningar och förhållanden, Hade Af-
tonbladet nu företagit sig att följa hela det redan
i sig sjelf vidlyftiga Gravemålet i alla dess detal-
jer med ledande artiklar, så hade det måhända
haft svårt att undvika att, såsom den gamle be-
kante, säger, serskildt påpeka och kommentera
såsom någonting anmärkningsvärdt, att assessor
Crusenstolpe, som, med sin noggranna kännedom
af affärerna, icke gerna kunnat pi åratal sakna
all kunskap om Graves bekymmersamma förhål-
landen och anledningen dertill, alldeles uraktlåtit
att söka verka något för denne sin kusin under
de båda åren 4834 och 4852, då Hr Crusenstol-
pe hade fritt tillträde till Hans Maj:t Konungens
person utan att ens behöfva anmälas, och då han
följaktligen icke alldeles kunnat sakna tillfälle att
underrätta Fans Maj:t om förbållanderna vid e-
gendomarne i Norrbotten samt Graves bekymmer-
samma ställning. Vi hade åtminstone haft anled-
ning till den frågan, hvarföre Hr Crusenstolpe,
ehuru praktiserad jurist, icke ens erbjöd sin ku-
sin biträdet af sin lagfarenhet och skriftställare-
taläng under rättegången, helst då det var bekant,
att Grave, såsom mindre bekant härstädes, befann
sig i verklig förlägenbet i detta afseende. Vi an-
föra dessa omständigheter icke såsom något klan-
der, utan endast för att visa, buru lätt man kan
uppkasta frågor och anmärkningar, och att den
gamle bekante haft ganska god tid för sina vin-
kar under de föregående åratalen. Det är ganska
möjligt, att Hr Crusenstolpe verkligen gjort sig
någon möda för alt bjelpa sin kusin tillrätta i hans
så intressanta sak, och vi skole med nöje mot-
taga och kungöra all den upplysning, som i detta
afseende kan lemnas; men af hvad vi hittills kän-
na, så lärer det i alla fall när allt kommer om-
kring, vara. genom Aftonbladet, allmänheten erhål-
lit all den kunskap den äger om detta i hög grad
märkvärdiga mål.
Det föregående kunde måhända redan vara
nog såsom genmäle på hvad författaren till
det åttonde brefvet yttrat beträffande Aftonbla-
det och dess redaktion, i synnerhet som en tid-
nings karakter och handlingar ligga tillräckligt
öppna för allmänheten; för att efter en längre tids-
följd lemna ett tillräckligt tillfälle att bedöma dess
karakter. Men eftersom vi en gång börjat, kan!
det ej skada att föra saken till slut, emedan det:
öfriga kan blifva ganska kort:
Författaren åberopar såsom en varning emot
förtjusningsfebern det-stora anslaget till fängelse-
byggnaderna vid sista riksdag och ställer denna
varning indirekt till oppositionstidningarna så, att
det lätt kan synas, som om de hade del i denna
sak. Åter glömska och misstag. Både Afton-
bladet och, som vi vilje minnas, Dagligt Alleban-
j
l
l
da yttrade sig, och det ganska varmt, emot den-
na öfverdrifna frikostighet.
Bland de vackra insinuationerna mot Aftonbla-
det, är äfven att..det skulle stå i beroende af po-
lisen i Hufvudstaden i följd af tecknad borgen för
den person, som ingått kontrakt med drätselkom-
missionen om renhållningen af stadens allmänna
platser, och försök göres äfven att väcka misstan-
ka derom, att detta förhållande inverkat på Af-!
tonbladet till fördöljande af missbruk af polis-
makten. Två ytterst
för att gifva stöd åt denna insinuation, och med
dessa exempel förhåller det sig som med hela
den föregående bevisningen. Det ena angår ett af
futtiga exempel citeras!
Aftonbladet citeradt märkligt mål angående kam-
marskrifvaren Ullgrens arrestering. Aftonbladet är
den enda tidning som omtalat detta mål; menl
det oaktadt, insinuerar förf. mot Aftonbladet så-
som en eftergifvenhet mot polisen, att det ej genast
blifvit omtaladt, och säger att målsägaren långt .
förut förgäfves yrkat, att finna plats i Aftoabla-
det för sin klagan. Härmed förhåller sig så, att
då kammarskrifvaren Ullgren, sedan arresteringen
hade skett, lemnade till redaktionen en berättelse
om förloppet, som onekligen var märkvärdigt, så
fick han just af Red. det rådet, att söka laglig
upprättelse, emedan föga vore att vinna genom
skriftens blotta införande, då hans utsago sanno-
likt skulle förnekas å andra sidan. Så snart sa-
ken var utvecklad vid kämnersrätten, nämndes
den äfven i Aftonbladet, och långt ifrån att hand-
lingarnes införande blifvit vägradt, ha vi sjelfve
hos herr Utllgrens ombud låtit anmäla vår ön-
skan att erhålla del deraf. Så snart det sker,
skall saken äfven: vidare komma till allmänhe-
tens kunskap, hvilket den högligen förtjenar, i
fall det förhåller sig så som hera Ullgren uppgil-
vit. — Det andra faktum, som anföres emot Af-
tonbladet, är en reflexion derom, att de klagande
i ett mål förmodades hafva orätt uppfattat polismä-
starens mening med en befallning till en näringsid-
kerska, alt väl få hålla öppet för borgare men ej
för åkare. Denna reflexion härledde sig deraf, att
saken, som i sig sjelf lät temligen otrolig, refere-
rades, icke på grund af någon skriftlig handling,
utan på klagandernes muntliga uppcift, hvilken
Red. icke hade rätt att antaga lika med full be-
visning. Dessa äro nu de två ofantliga bevisen
på Aftonbladets connivence med polisstyrelsen.
Deremot har förf. å andra sidan, förmodligenu-
tan afsigt?, glömt, att Aftonbladet i början af
Å
JO ÅN rr mt (MA ss Fv AN - AR - FER - Ås RR CR ON TAR mm KK KK —