——— ——
prinsessa af Lusignan och suverän öfver en större
del af detta land. Nå väl! Hon bodde ofta i
detta torn och här hände henne des olyckan
som hon nu begråtit i fem eller sex århundraden
Hon hade inrättat ett laboratorium i en af de
underjordiska. gångar, som finnas under denns
kulle; och hvarenda natt, från midnatten ände
till daggryningen egnade hon sig åt hexeri. Hor
kunde då icke skådas af något menskligt öga, vid
ifventyr alt förlora sin makt. För att fåblihen-
nes man hade hennes älskare måst förpligta sig
vid sitt hedersord att lemna henne fri och ostörd
under dessa hemlighetsfulla timmar, utan att söka
atforska hennes förehafvanden. Länge bekämpade
han sin nyfikenhet, men omsider förmådde ho
nom hans onda genius att en natt följa henne i
hemlishet och öfvervara hennes hexeri. Då för-
vandlade hon sig till en orm och det. påstås ati
ett outplånligt märke deraf qvarbief på hennes
venstra hand. Hennes riddare kunde icke ut
härda denna syn, ban svimmade af. Melusine
ann honom ligga utsträckt vid foten af trappan
Då bragte hon honors åter till sans, bjelpte Lo
nom till sina rum, men det dröjde icke länge in
nan hon uppläckte, att han visste allt; han stötte
henne ifrån sig och kallade henne trollpacka, Från
a förvisa honom från sin
närvaro, och, huru mycket det kvstade på henne
befaltde kon honom att lemna slottet, hvilket -han
genast efterkom. Efter. nåsra dagars skiljsmesse
kom saknaden; han bad om nåd; oakt
na beviljat den, nödsakades honatt
orunden ålade henne det. Pen beklazansvärde
unge mannen, bragt till förtviflan, tog sin tilldyk!
ill ett kloster, der han dog af sorg. Hon, som
denna stund måste hon