——— —— prinsessa af Lusignan och suverän öfver en större del af detta land. Nå väl! Hon bodde ofta i detta torn och här hände henne des olyckan som hon nu begråtit i fem eller sex århundraden Hon hade inrättat ett laboratorium i en af de underjordiska. gångar, som finnas under denns kulle; och hvarenda natt, från midnatten ände till daggryningen egnade hon sig åt hexeri. Hor kunde då icke skådas af något menskligt öga, vid ifventyr alt förlora sin makt. För att fåblihennes man hade hennes älskare måst förpligta sig vid sitt hedersord att lemna henne fri och ostörd under dessa hemlighetsfulla timmar, utan att söka atforska hennes förehafvanden. Länge bekämpade han sin nyfikenhet, men omsider förmådde ho nom hans onda genius att en natt följa henne i hemlishet och öfvervara hennes hexeri. Då förvandlade hon sig till en orm och det. påstås ati ett outplånligt märke deraf qvarbief på hennes venstra hand. Hennes riddare kunde icke ut härda denna syn, ban svimmade af. Melusine ann honom ligga utsträckt vid foten af trappan Då bragte hon honors åter till sans, bjelpte Lo nom till sina rum, men det dröjde icke länge in nan hon uppläckte, att han visste allt; han stötte henne ifrån sig och kallade henne trollpacka, Från a förvisa honom från sin närvaro, och, huru mycket det kvstade på henne befaltde kon honom att lemna slottet, hvilket -han genast efterkom. Efter. nåsra dagars skiljsmesse kom saknaden; han bad om nåd; oakt na beviljat den, nödsakades honatt orunden ålade henne det. Pen beklazansvärde unge mannen, bragt till förtviflan, tog sin tilldyk! ill ett kloster, der han dog af sorg. Hon, som denna stund måste hon