choppas det, äfven al oss bekräftasn — Depna
förhoppning, som friherre Berzelius uttalade vid
öppnandet af det ofvannämnda mötet, tycks:be-
Isannad redan vid anblicken af:en sådan massa
urkunder som den ifrågavarande -— mer än 900
tryckta sidor i stor oktaf — antingen man då
afser möjligheten att inom en veckas förlopp
sammanhopa en sådan mängd vetenskapliga ny-
heter, eller utvägen, i våra dagar, att förlägga ett
verk af denna vidd, i abstrakta ämnen. Intetdera
vore tänkbart, utan denna associationens makt,
som talaren påräknade. Men med den blir allt-
sammans begripligt; i synnerhet när man af leda-
motsförteckningen erinras att ej mindre än 436
vetenskapsälskare deltogo i sammankomsten, och
deribland åtskilliga af vår tids största litterära
notabiliteter. Fjorton afbandlingar — så många
omförmäler samlingen — är ingenting ölverdrifvet
ifrån en sådan källa; och i fall förläggaren blott
kan piräkna att hälften af ledamöterna önskar till
minne af högtidligheten äga ett exemplar, så är
utgifningskostnaden betäckt. Om detta snart egdt
materiella prof på nyttan af de vetenskapliga riks-
mötena måste uppmuntra till deras fortsättning
allt framgent, så visar förhandlingarnes innehåll
ännu mer hvilken fart och förkofran som dylika
sammanträden låfva åt forskniugen, och huru
mycket verlden hädanefter har alt hoppas deri-
genom, för det vetenskapliga ljusets intensitet och
spridning, , i jemnförelse med hvad man kunde
vänta innan denpra lyckliga idå ännu fallit nå-:
gon ip.
Det mest populära bland förhandlingarne blef
gemast spridt, i mer eller mindre fullständiga ut-
drag genom tidningarne; vi skulle derföre allenast
upprepa, hvad vi redan för ett år sedan fram-
lagt för Aftonbladets läsare, om vi hemtade några
utdrag af denna art ur samlingen. Sålunda har
läsaren redan förut haft tillfälle att lära känna
friherre Berzelii interessanta föredrag om den
Skandinaviska vallens höjning öfver ytan ef om-
kringliagande haf och refflingen af dess berg: pro-
fessor S. Nilsons Bidrag till menniskoslägtets ut-
vecklingshistoria, hemtade från denne mnaturfor-
skares systematiskå sammanställning af gvarlem-
ningarne i forntida grifter och boningsruiner: pro-
fessor A. Relzii i sammantang härmed anställda
granskning af formen på Nordboernas hufvuden:
en del af Örsleds Grunädäårag till det Skönas Na-
turlära, och — genom en sednare i Aftonbladet in-
sänd recension — äfven HH. Exce. grefve Björnsljer-
nas afhandling om Menniskans första bonings-
orter, hvilken ej förekommer ibland samlingen,
men är särskildt tryckt i författarens verk om
Hinguernas Teogoni, Filosofi och Kosmogoni. Så
vidt vi kunna erinra ess, har deremot ingenting
förr än genom närvarande samling bifvit offent-
liggjordt i tryck, af Hansteens historiska fram-
ställning om de från början af förra århundradet
vidtagna åtgärder till utredande af jordmagnetis-
mens teori, Forchhammers undersökning om den
Skendinaviska rullstensformationens förhållande i
Danomark; Holsts försvar för Filadelfiasystemet
vid korrektionsinrättningar; Wahlbergs iakitagelser
angående åtskilliga insekters husbållning; Palm-
stedts underrättelser .om försök med en elektrisk
ål; Liebmans vextgeografiska skildring af vulkanen
Orizaba i Mexiko; Wistrands afhandling-om Läkare-
bevis angående dråp; Ottos om läkemedels verkan
på själsfunktionerna: — alla dessa uppsatser äro
likväl populära nog, för att senteras älven af den!
större allmänheten, och man skulle derföre kunna
meddela utdrag deraf, utan att hos läsaren be-t
böfva förutsätta de djupare vetenskapliga insigter,
som fordras för att förstå den mängd ganska vig-
tiga uppgifter, hvilka träffas i de öfriga afhand-
lingarne. För att ej lemna denna rika källa till
interessanta upplysningar alldeles obeskattad, skola
vi här hemta ett par -underrättelser ur professor
Palmstedts beskrifning om den elektriska ålen,
som han hade tillfälle att se i London om hösten
1844. Den visades i det så kallade Adelaide Gal-
lery, hvars ägare hade köpt fisken 41858 af en
från Amerika anländ sjökapten, för 30 pund ster-
ling. Den hade tillvext med omkring 43 tum
på längden, sedan Adelaidebolaget blef ägare till
honom, och när professor Palmstedt såg honom,
var han något öfver 3 1, svenska fot läng och
ansågs väga omkring 40 i, svenska mark. Han
föddes med lefvande fisk. Voro dei hans bassin
tisläppta fiskarne små, så slök hån dem genast;
voro de större, så lade ban sig i ring kring dem
vär han blef hungrig och dödade dem med sett
lektriskt slag, innan han åt vpp dem. Hr Palm-
tedt såg likväl ett pår helt små fiskar simma
omkring hönom, utan att han gjorde dem ringaste
kada. Jag önskadep, berättar hr Palmstedt;
sjelf utröna om, som man finner beskrifvet,
isken ger svagare eller starkare slag, alltsom han:
indrigare eller bäftigare vidröres TI denna afsigt
völl jag först venstra handen, sadelformigt böjd,
anska löst på fiskens rygg straxt bakom hufvu-
let, medan jag, på samma gång, lika löst sänkte
len på förenämnde sätt böjda högra handen ned,
mkring 53 tum från stjertens yttersta kant, uppåt
yggen. Nu kände jag vid beröringen och följ-
ktligen vid elektriska kedjans slatande ett lin-n
rigt slag. Derefter tog jag på lika sätt, med
änderna böjda, något starkare om fiskens rygg,
å jag erhöll ett rätt kraftigt slag. Till slut om-
ittade jag fisken ändå starkare med båda händer,
a som förut blifvit anfördt; och nu fick jag en
å stark skakning genom chela kroppen, att den
unde iemnföras med urladdninsen al en senam