militär-korpser hafva tillförene ej haft någon annan:. befälhafvare, än Kongl. Maj:t, som i nåder sjelf täckts: antäga denna titel eller möjligen nämnt någon Kongl. . person; utan, mig veterligen, har derjemte endast! funnits en stadsmajor med lön, och blott vid ett enda tillfälle hugnades serskildt en allmänt aktad Borgare med brigadcehefs-titel, dock, såsom jag vill minnas, utan aflöning. Sedan jag nu sökt att ådagalägga, huru och på hvad sätt det tillgått vid herr Sandels utnämning till befälhafvare för borgerskapets militärkorpser, torde det ock löna mödan att utredas, buru dermed bordt tillgå, på sätt mig veterligt ännu icke upphäfde Kongl. Maj:ts bref derom stadga. I detta afseende förekommer först kongl. brefyet till öfverståthållaren af d. 27 Juli 4762 af denna lydelse: Adolf Fredrik etc. etc. I anledning af eder underdåniga skrifvelse angående förfrågan rörande valets förrättande till stadsmajor phär i Stockholm, samtycke vi i nåder, det samma val må förrättas af borgerskapets nuvarande fyratio nåtta äldste jemte borgerskapets samtlige officerareför deras kompanier till häst och fot, hvilket vi eder phärmed till nådigt svar lemna velat; och befaller ete. Datum ut supra. Adolf Fredrik, kontr. C. Carlsköld. Dernäst åberopar jag kongl. brefvet af d. 4 Mars 1768, så lydande: Adolf Fredrik ete. Vår ynnest ete. Troman, herr baron och överståtpbållare etc. Utaf eder underdåniga skrifvelse d. 29 psistl. Febr., hafye vi i nåder inherctat, buruledes vid det efter afskedade majoren och riddaren F:iygvall tillernade stadsmajorsvalet, tvistemål uppkommit, anptingen det efter förra vanligheten borde så förrättas, att hvar och en väljande nämner fem af de sökande, och att deraf trerne varda oss i underd. föreslagne, eller ock, om i anledning af vår nådiga förordning d. 31 Oktober 4766, angående borgmästare-, rådmänsoeh stadssckreterareyval, de väljande hvardera allenast skola nämna tre, och de tre som undfå de flesta rösterna på förslag uppföras; hvarö!ver j utbedjen eder yvårt nåd. förordnande. Öch ehuru Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af d. 14 Okt. 4766, i anledning hvaraf berörde vår nådiga förordning utfärdad vär, icke nämner något om stadsmajors förslag; dock pall den stund sjelfva fundamentet till den förr bruk liga eller 4727 års valmetod, är enahanda, så vid borgmästare-, rådmansoch stadssekreterare-, som stadsmajorsyvalen här i staden; men Rikets Ständer i allmänhet förklarat detsamma inskränka de väljandes rättighet och den pluralitet, som i dylika mål gälla bör; för den skull, och som det af sådan orsak pblifvit ändradt och följaktligen icke mera i ena, än andra fallet följas kan, så är vår nådiga vilja och befallning, att vederbörande vid stadsmajorsval måge ailenast nämna tre af de sökande, och de tre som undfå flesta rösterne oss sedermera i underdånighet föreslås, på lika sätt som om borgmästare-, rådmänsoch stadssekreterarevalen förordnadt är. För öfrigt, asom vid stadsmöjorssysslans tillsättande denna gången nog länge på tiden ankommit, så är till eder vår nåd. befallning, attj fogen behörig anstallt, det föraslaget skyndsammast må varda uoprättadt och till 0oss insändt. Hvilket eder till nådigt svar etc. Adolf Fredrik, kovtr. Carl Carlsköld. Den åberopade kongl. förordninged af d. 34 Okt. 4766 är en under berörde dag meddelad kongl. förklaring, angående det uti kongl. förordningen d. 47 Okt. 1727 föreskrifne sättet för borgmästare-, rådmansoch stadssekreterarevalet här i Stockholm, och denna kongl. förklaring lyder sålunda: Vi Adolf Fredrik ete. göre veterligt, det hos 0s3 hafva Rikets Ständer under nyligen öfverståndne riksdag i underdånighet föreställt, burusom hos dem i ömsint öfvervägande kommit, att borgerskapets här i Stockholm rättighet vid borgmästapre-, rädmansoch stadssekretcrarevalet blifvit genom kong!. förordningen af d. 47 Okt. 4727 mera inskränkt, än hvad andra städer i geracn är förbehållet, i det att då desse sednare få välja på 5:ne af hvilka de, som fått mesta rösterna, blifva på förslag uppförde, bör denna stads borgerskap, på sätt 5 och 6 SS af berörde förordning utsätta, välja på 3 och 4 al dem, som magistraten pröfvat värdige att ställas under omröstning och magistraten sedermera af desamma utnämna och föreslå trenne; hvarvid ock Rikets Ständer ansett det för mindre öfverensstämmande med 1:sta, 4:de af vår konungaförräkran, att en kompetent sökande, som genom fleste rösterne ärutmärkt med borgerskapets förtroende, skall, efter förenämnde författning, kunna af magistraten uteslutas från förslaget och en mindre röstegande deruppå uppföras; i anledning häraf, och på det Stockholms stads borgerskap vid ofvannämnde val oinskränkt må påtnjuta den rättighet som Städerna i gemen efter pprivilegier och kongl. restitutioner tillkommer, samt den allmänna författning, som stadgad och vanligär, att pluralitet hos magistrater och samhällen vid de fleste värf gälla bör, vele vi härmed i så måtto hafpva ändrat och förklarat kongl -förordningen d. 47 Okt. 4729, att borgerskapets elektorer utaf de af magistraten erkände kompetente sökande, allenast böra välja på trenne, och de som vid tilfället erhållit de fleste rösterne oss i underdånighet föreslås. )Det alle som vederbör etc. Adolf Fredrik, kontr. Joh. v. Heland. (Dessa föreskrister äro ytterligare bekräftade genom ett kongl. bref af d. 29 Aug. 1799, hvilket herr Brinck uppläste, men vi här kunna förbigå.) Genom detta allt, fortsatte tal., synes, efter mitt begrepp, borgerskapets valrävt i detta fall Vara agligen betryggad, och må, såsom ytterligare stöd för denna min åsigt anföras 4789 års konungaörsäkran om helgden af borgerskapets rättigheter. Visserligen har å motsatta sidan och äfven i dag af herr Ekerman blifvit åberopadt såsom stöd för hans åsigt, kongl. brefyvet till öfverståthållaren af d. 49 Okt. 1820, så lydande: Carl Johan etc. Hos oss hafva Stockholms borgerskaps äldste i underdånighet anhållit, alt sedan genom öfverstelöjtnanten och riddaren af vår svärdsorden, Erik Fiorins timade död, stadsmajorstjensten vid borgerskapets militärkorpser blifvit ledig, vi täcktes, med afseende å umbärligheten af denna befattning under ett fortfarande fredslugn, i nåder