POLITISK KORRESPONDENS.
Utdrag af ett bref till Paris, från preassiska Rhenlän
derna i Oktober månad.
Konung Fredrik Wilhelm IV i Preussen för-
står egentligen icke med frihet och folkets rät
ligheter den frihet och de rättigheter, som Frans
männen proklamerade i Juli 2830. De som togo
de kungliga löftena allvarligt, äro nu komna ifrån
sina illusioner, och följaktlig en är den entusiasm,
som utbröt 4840, och som liknade något den
obeskrifliga entusiasm, som våra officiella tidnin-
gar stundom omtala, belt och hållet afkyld. En
hastig öfverblick på orsakerna till de serskilda
ombytena och på nuvarande beskaffenheten af det
allmänna tänkesättet i Rhenprovinserna synes Oss
förtjena uppmärksamhet.
Då edra härar, under Napoleon, utspriddes
öfver Tytkland, blef det våra regeringars politik
alt åter uppväcka nationalandan emot inkräkt-
ningen, för att qväfva de frön af sjelfständighets-
känsla, som utvecklade sig i den demokratiska
åssociationen, som då var känd i Tyskland under
namn af Burschenschaft. Hatet till franska nam-
net borde draga med sig hatet till de institutio-
ner, som eder jättestora revolution wppkallat.
Imedlertid lyckades man ej, så fintligt planen
än var anlagd, att helt och hållet uppnå målet;
och Burschenschafts-förbundet blef icke qväfdt, förr
än Inqvisitoriska polisåtgärder användes mot det-
samma. Man måste likväl medgifva, att cheferna
för dessa demokratiska associationer i Tyskland
icke voro frie från det hat till Frankrike, som
våra regeringar vetat att uppväcka, och de för-
stodo icke att de derigenom arbetade på att be-
fästa enväldet. I stället att anse Frankrike så-
som den enda fiende de hade att hekriga, borde
de snarare försökt att bilda ett förbund af det
medlersta Europa, och i synnerhet at Tyskland
och Frankrike, emot den ryska autokratien och
den engelska aristokratien: ett förbund, som allena
kan bevara Tyskland ifrån förtryck, så väl po-
litiskt som socialt, så väl aristokratiskt som
borgerligt, så väl inre som främmande.
Den hufvudsakliga idgen af Burschenschaft var
återställandet af Tyska Riket, grundadt på den
af Romerska Påfvedömet oberoende christna kyr-
kan och modifieradt i enlighet med den nya ti-
den. Detta parti är än i dag kändt under namn
det romantiska.
De nuvarande konungarne af Bayern och Preus-
sen, då de ännu endast voro kronprinsar, ådaga-
ade lifliga sympatier för det romantiska partiet,
smickrande sig med, att en gång den ene eller
ndre skulle blifva chef för det tyskt-christna
väldet. Till följd af dessa retrograda ider för-
left Tyskland under hela femton år krökt under
len brutalaste despotisms ok, ända till dess att
lutligen juli-revolutionen kom att återväcka fri-