untans behörighet. Darcelonas innevånare halva
beslutat, att heldre uppbränna staden än att gifva
sig. General Concha, som ditsändes för att taga
strängare mått och steg mot insurgenterne än fö-
reträdarne, har tvertom funnit sig föranlåten att
handla ännu mildare. Han har ej ens nalkats sta-
den, utan har sitt högqvarter i Atocha. Genera-
len Echalecu, som kommenderade i Montjuic, har
ej velat vidare tjena den regering, som kompro-
metterade honom, mer ej heller velat öfvergå i
insurgenternas leder. Han har återvändt till den
by, der han är född, och vill der återtaga sitt
ringa stånds vilkor. Han hade redan rest genom
Pamplona. Prim stod i trakten af Gerona och
sökte förstärka sig, för att än en gång anfalla fäst-
ningen och staden.
De i El Almudia stående trupper hade förkla-
rat sig för centraljuntan. I Saragossa hade ännu
icke sakerna ändrat sig, men Almeria hade gifvit
sig åt regeringens trupper.
Enligt bref från Perpignan af d. 42 Okt. skulle
elden ifrån fästena emot Barcellona åter begynt
1. 8 om e m. och insurgenterna besvarat den
från Atarazanas, domkyrkans tak och Jacobstorget.
Staden skulle derefter hafva sett ut som en stor
ruin. Insurgenterne hålla väl ihop; men repu-
blikanerne hafva redan förklarat, att de ej kom-
ma att förena sig, sedan faran är öfverstånden,
med juntaisterne, och de hafva valt till president
herr Cuello, en ifrig republikan.
Prim skall lidit ett ännu betydligare nederlag,
men detaljerne äro ej säkert kände.
STORBRITANNIEN.
De som af de stora truppförsamlingarne i Ir-
land och andra ministerens förehafvanden trodde,
att man hade i sinnet att bandla strängt mot
OConnell och hans repealers, synas få rätt, ehuru
det ännu ser underligt nog ut med sakerna. Den
13 Oktober blef verkligen en arreslteringsordres
utfärdad emot OConnell och hans son John, och
den 44 måste de infinna sig inför Queens Bench,
för att afgifva borgen, att de skulle inställa sig
inför näst sammanträdande assisdomstol, för att
rättfärdiga sig för anklagelsen, att, i förening med
andra, hafva på ett lagstridigt och upproriskt sätt
uppviglat H. M. undersåter till hat och missakt-
ning mot regeringen. Anklagelseakten är mycket
vidlyftig och varierar themat på alla upptänkliga
sätt, för att söka afskära alla undanflykter. Man
utvecklade under tvenne dagar, i folkets åsyn, alla
de stridskrafter, som funnos samlade i Dublin;
men Hrr OConnell voro lugna. Den gamle hade
redan dagen förut varit underrättad om saken
och hade gått till fredsdomaren, af hvilken han
vänligt helsades, och som godkände den erhållna
borgen, 41,000 L., för inställelses, och dessutom
300 L. för hvardera personen. Sedan utgaf OCon-
nell d. ä. en uppmaning till folket i Irland, att
förhålla sig lugnt och stilla, icke låta förleda sig
att bryta met lagarna, och lofvar det åter ett
parlament i College-green, blott det ville lyda bans
råd, då repeal-fiendernas nu gjorda anläggning
skulle, liksom alla föregående, slå felt, o. s. vV.
Det är hufvudsakligen utur OConnells tal vid
mötet i Mallaghmust, som man hemtat skälen
för anklagelsen emot honom. Annu vid postens
afgång, den 44, voro icke flera -arresteringsordres
officielt kände; men man trodde likväl, att så -
dana voro utfärdade emot många, hvaribland upp-
gifvas 3 katholska biskopar, nemligen biskopen i
Ardagh, doktor Higgins, i Tuam, MHale och bi-
skop Cautwell, samt den bekante Thomas Steele
och redaktörerne af tre repealtidningar, Hr Duffy,
Dr Grey och Hr Barrett, äfvensom två katholska
prester, Tierney och Tyrrel.
Underättelsen om hela denna åtgärd hade icke
det ringaste menligt inverkat på Londonska bör-
sens transaktioner, emedar alla voro öfvertygade,
att O Connell kan hålla lugnet uppe, och man be-
stämdt tror, att han nog får fram sin sak till ett
godt slut. Peelska ministeren synes icke vara
benägen att lemna sig åt det parti, som vill un-
dertrycka Irland. Peel skallr edan hafva beslutat
nedsätta en kommitte, för att föreslå medel till
Irlands lugnande och undersöka ställningen i det
landet.
TYSKLAND.
Konungen i Böjern har till konferensen i Lon-
don afskickat statsrådet furst Ludvig von Waller-
stein, i en utomordentlig mission, som har afse-
ende på de Grekiska angelägenheterna.
Samme konungs verldskunniga byggnadslust,
hvaraf de stackars Bäjrarne nu så länge måst
draga tungan, har fått sig ett nytt fält i en s. k.
Bäjrischer Ruhmeshallen, till hvilken han nyligen
lagt grundvalen, straxt utanför Möänchen.
NEDERLÄNDERNA.
Den 46 dennes öppnade konungen i egen per-
son generalstaternes ordinarie sammankomst. I
serdeles ömma ordalag lägges representanterne på
bjertat, att bevilja de poster i budgeten, som de
vägrade under den nyss slutade extra sessionon.
DANMARE.
Det ,Skandinaviska sällskapets, första möte d.
20 Oktober var talrikt besökt. 480 nya leda-
möter intogos; ledamöter i kommittöen utvaldes:
professor Engelstoft, mag. Haemerich och profes-
sor Schouw i den litterära, deputeraden Lehman,
docent Liebman och lektor Wiikens i den sociala.
Sedan infördes en stor del al de intagne ledamö-
terna och svenska samt norska gäster, och deref-
ter höll Grundtwig ett tal, om Nordens histori-
ska förbållanden, som Jofvas på trycket. Nu af-
sjöngs Barfods Nordens Enhed,, och Geijers Fä-
3 Aslandetn. I aftamm2le ln Ia —n FANN LL