der kontroll lika väl, som alla andra rmenniskor. Hvad menar väl Hr F. med den sanna personlighetsprincipen, om den icke skall gälla för alla personer), utan blott för några visse invigde? Hr F:s separatvotum synes vara utgifvet hufvudsakligen för att underhand kunna få meddela höga vederbörande några goda vinkar. Så läses sidan 6: pi alla de fall, då, under närvarande författning, ett stifts presterskap ej har vishet nog att upprätta ett värdigt Biskopsförslag, eller utnämningen, såsom väl exempel gifvas, med presterskapet instämmer i en hyllning åt någonting hos en biskop oegentligt — det egentliga är andelig vishet, på grund af andelig visshet (hvem som besitter denna, begriper ni väl?) — så kunna äfven Gymnasierna få sakna de allravigtigaste vilkoren för sitt flor, af djupaste betydenhet, så väl vid tillsättandet af lärare, som i den välgörande inflytelsen på deras verksamhet. Mången tycker likväl det vara skada, att Gymnasierna skola sakna sitt flor för det, att oegentligan biskopar tillsättas, hvilket kan repeteras ofta, En vink, ungefär af samma slag, gifves åt vederbörande sid. 34, der det, åter rörande Biskoparne, talas om en preliminär granskning, huruvida i sättet af desses val och utnämning någon förändring kunde behöfvas, hvilken gåfve en ännu säkrare borgen, än som i den närvarande författningen skänkes, att dessa embeten alltid tilffölle den värdigaste, Hr F. nämner ej hvilka förändringar han önskar sig för biskopsvalet: han kunde kanske ej heller så lätt hitta på något nog verksamt för det goda ändamålet. En man, som så högt ifrar emot det lågsinnade och farliga kontrol!systemet, borde likväl erinra sig, att allt hvad biskops-val heter, och huru det än varieras, dock alltid innebär ett band på regeringen, hvilken, för att, i detta som i annat, vara alldeles okontrollerad, borde få taga till biskop hvem och hvarifrån. den helst behagade. Hr F. måste på sin ståndpunkt finna i hög grad opassande och förderfligt att ett lägre presterskap skall kunna genom sir valrätt få utstaka gränsona för någonting sådant som en biskopstillsättning. Dock skola vi ej tags hans ord om kontrollverket så noga. Han bal sjelf i en not sid. 34 betydligt åtrat sig. Vi be gripa också lätt hvad han menar: han önska ganska stränga kontroller på vissa håll, blott de upphöra alldeles på andra. Detta är äfven et system; och man brukar kalla det den absoluta godtycklighetens, hvarmed Hr F. förmodligen me nar det han kallar den sanna personlighetens. — Slutigen har han en vink till den församlade Skol revisionen, der det sid. 39, efter en i-ke otydli; uppmaning att föreslå den nya studentexamen upphäfvande, heter: hbelt visst skola från de flest och i synnerhet från de bästa Elementarlärover ken klagomål låta höra sig öfver det pröfnings sätt (studentexamen), som för närvarande gör deun: harmoni (i läroverk-systemet) omöjlig,. Efter hva vi hört, har Hr F:s spådom i detta fall slagit felt enär blott ifrån tvenne bland rikets alla elemen tarläroverk några så beskaffade klagomål lära in kommit, som Hr F. önskat. Pn rr ere RRRRERE—— rr