visningens förbättrande det blifvit gjordt, som be rott af folkrepresentanter. Sålunda finne vi, ti heder för vår tid, trenne riksmöten å rad hafv täflat att bidraga till undervisningsverkens up hbjelpande genom frikostiga statsanslag, så väl fö de redan varande, som bildande af nya för all samhällsklasser och i alla grenar. Under denn vackra ifver synes man likväl halva skyndat fört undersökningen, i hvad mån målet, som man ef tersträfvat, blifvit som sig bör uppnådt uti d serskilda delarne. Det torde tillåtas oss att här på framställa ett bevis. Om vi ej alltför myc ket misstage oss, var vår oförgätlige Wallin de verkande orsaken till bildandet af den förutnämn da profskolan, eller den, som bär namn al Ny elementarskolan i Stockholm, i närmaste likhe hvarmed. sedermera den så kallade Hillska sko lan, ehuru en enskild läroanstalt, äfven blifvi formerad. Redan vid 41828—41830 årens riksda -anslogo rikets Ständer för profskolans tillvägabrin gande en årlig summa af 6,800 Rdr, som dere! ter fortfarit, om den icke blifvit ökad. Såson ett försök måste den nu mera, efter förloppet a öfver 40 år, hafva lemnat något resultat. Ha detta varit tillfredsställande, måste saken vara al gjord till dess fördel, så att den der följda me ihoden bör vid elementarläroverken i allmänhe införas. Inträffar åter motsatsen, bör den ny methoden öfvergifvas. -Härutinnan borde allmän heten ega skäl vänta sig ett omdöme af den mn samlade -skolrevisionen, så vida den vill göra an språk på att uppfylla en af sina vackraste be stämmelser. Att skolrevisionen ej här sakna ledning af profskolans. direktion och lärare, kal man taga för alldeles afgjordt. Väl veta vi, at den nuvarande departementschefen för ecklesiastik ärenderna icke lärer vara den nya undervisnings methodens hvarken skapare eller tillbedjare, mel då han så till sägandes frånträdt ordförandeskape i skolrevisionen, torde denna således af hans in dividuella åsigter vara obehindrad att uttryck; sin mening. Vi tro oss imedlertid veta, att her departementschefen, i egenskap af dåvarande stats sekreterare inom samma departement, vid före dragning år 41833 inför Kongl. Maj:t af förslag til organisation af den fullständigaste elementarskol: Sverige äger, eller den i Gefle — en af Wallin många minnesstoder, emedan det blef honom en samt förbehållet, att under sin korta embetsban såsom biskop inom erkestiftet genom sin mild: anda i Gefle sammanjemka de olika tankar, son före hans mellankomst hindrat ett ändamålsenlig användande af de stora resurser i donationsväg Gefle hade att begagna — ådagalade ett ovanlig drag af resignation då han öppet förklarade, att oaktadt den af Wallin uppgjorda och förordade organisationsplanen i viss mån skiljde sig från Hr departementschefens enskilda principer, ban dock, af aktning för Wallins minne, i underdånighet tillstyrkte Kongl. Maj:t att gilla planen : sinhelhet. Om denna uppgift, som vi anse oss hafva hemtat från säker källa, är riktig och om vi skola tro på Minervas anspelningar deruppå att Hr departementschefen börjat fika efter popularitet, är det ju ej omöjligt, att han, om skolrevisionen skulle fälla ett för ämnesläsningen fördelaktigt omdöme, skulle kunna förmås att uti resignation gå så långt, att äfven göra sitt minne odödligt derigenom, att han med sitt kända inflytande ändtligen kunde bringa saken derhän, att den nya undervisningsmethoden antogs och infördes vid alla de publika elementarläroverken. Förgäfves skall man bjuda till, att såsom hinder derför framställa den vanliga nödfalls-utvägen, alt medel dertill saknas; ty Kongl Maj:t har sjelf, i sin nådiga proposition till 1828—4830 årens Ständer, behagat förklara, att med det nya statsanslag, som då fordrades och utan prutmån lemnades, kunde äfven de ifrågasatte förändringarne i lärometboden och i elementar-läroverkens organisation tillvägabringas, helst lärarepersonalen i-alla fall kommer att blifva densamma som förutsa. e—— VR Um AA ET I ON ART AV TTT RR ATT