visningens förbättrande det blifvit gjordt, som be
rott af folkrepresentanter. Sålunda finne vi, ti
heder för vår tid, trenne riksmöten å rad hafv
täflat att bidraga till undervisningsverkens up
hbjelpande genom frikostiga statsanslag, så väl fö
de redan varande, som bildande af nya för all
samhällsklasser och i alla grenar. Under denn
vackra ifver synes man likväl halva skyndat fört
undersökningen, i hvad mån målet, som man ef
tersträfvat, blifvit som sig bör uppnådt uti d
serskilda delarne. Det torde tillåtas oss att här
på framställa ett bevis. Om vi ej alltför myc
ket misstage oss, var vår oförgätlige Wallin de
verkande orsaken till bildandet af den förutnämn
da profskolan, eller den, som bär namn al Ny
elementarskolan i Stockholm, i närmaste likhe
hvarmed. sedermera den så kallade Hillska sko
lan, ehuru en enskild läroanstalt, äfven blifvi
formerad. Redan vid 41828—41830 årens riksda
-anslogo rikets Ständer för profskolans tillvägabrin
gande en årlig summa af 6,800 Rdr, som dere!
ter fortfarit, om den icke blifvit ökad. Såson
ett försök måste den nu mera, efter förloppet a
öfver 40 år, hafva lemnat något resultat. Ha
detta varit tillfredsställande, måste saken vara al
gjord till dess fördel, så att den der följda me
ihoden bör vid elementarläroverken i allmänhe
införas. Inträffar åter motsatsen, bör den ny
methoden öfvergifvas. -Härutinnan borde allmän
heten ega skäl vänta sig ett omdöme af den mn
samlade -skolrevisionen, så vida den vill göra an
språk på att uppfylla en af sina vackraste be
stämmelser. Att skolrevisionen ej här sakna
ledning af profskolans. direktion och lärare, kal
man taga för alldeles afgjordt. Väl veta vi, at
den nuvarande departementschefen för ecklesiastik
ärenderna icke lärer vara den nya undervisnings
methodens hvarken skapare eller tillbedjare, mel
då han så till sägandes frånträdt ordförandeskape
i skolrevisionen, torde denna således af hans in
dividuella åsigter vara obehindrad att uttryck;
sin mening. Vi tro oss imedlertid veta, att her
departementschefen, i egenskap af dåvarande stats
sekreterare inom samma departement, vid före
dragning år 41833 inför Kongl. Maj:t af förslag til
organisation af den fullständigaste elementarskol:
Sverige äger, eller den i Gefle — en af Wallin
många minnesstoder, emedan det blef honom en
samt förbehållet, att under sin korta embetsban
såsom biskop inom erkestiftet genom sin mild:
anda i Gefle sammanjemka de olika tankar, son
före hans mellankomst hindrat ett ändamålsenlig
användande af de stora resurser i donationsväg
Gefle hade att begagna — ådagalade ett ovanlig
drag af resignation då han öppet förklarade, att
oaktadt den af Wallin uppgjorda och förordade
organisationsplanen i viss mån skiljde sig från
Hr departementschefens enskilda principer, ban
dock, af aktning för Wallins minne, i underdå-
nighet tillstyrkte Kongl. Maj:t att gilla planen :
sinhelhet. Om denna uppgift, som vi anse oss
hafva hemtat från säker källa, är riktig och om
vi skola tro på Minervas anspelningar deruppå
att Hr departementschefen börjat fika efter popu-
laritet, är det ju ej omöjligt, att han, om skolre-
visionen skulle fälla ett för ämnesläsningen för-
delaktigt omdöme, skulle kunna förmås att uti
resignation gå så långt, att äfven göra sitt minne
odödligt derigenom, att han med sitt kända in-
flytande ändtligen kunde bringa saken derhän, att
den nya undervisningsmethoden antogs och in-
fördes vid alla de publika elementarläroverken.
Förgäfves skall man bjuda till, att såsom hinder
derför framställa den vanliga nödfalls-utvägen, alt
medel dertill saknas; ty Kongl Maj:t har sjelf, i
sin nådiga proposition till 1828—4830 årens Stän-
der, behagat förklara, att med det nya statsan-
slag, som då fordrades och utan prutmån lemna-
des, kunde äfven de ifrågasatte förändringarne i
lärometboden och i elementar-läroverkens organi-
sation tillvägabringas, helst lärarepersonalen i-alla
fall kommer att blifva densamma som förutsa.
e—— VR
Um AA ET I ON ART AV TTT RR ATT