Uröjder; äfvensom samma konsistorium, i en skrif-
velse den 44 April 4840, yttrar: den till sin:
fordringar skärpta studentexamen kunde icke på
skynda eller befordra afflyttningen från skolor oc!
gymnasier; den måste tvertom i sig sjelf snarar
vara ett medel att tillbakahålla den Huru för
enar sig väl detta med Hr B:s påståenden?
Hr Hazelius går i stället att uppgifva hvad har
anser utgöra de verkliga orsakerna till den förti
diga afgången ifrån elementarläroverken. Han fin
ner dem vara ej färre än sex; och vi tycka der
så väl förljena allmänt behjertande, att vi häl
tillåta oss af dem samtlige göra en kort fram
ställning. Den 4:a orsaken är: Föräldrars oci
målsmäns egen flathet att eftergifoa för ynglin
gars oförståndiga böjelser; 2:a Föräldrars och
målsmäns oro att, så snart som möjligt och utar
afseende på sina söners verkliga bildning, bered
dem inträde i statens ljenst; hvarvid förf. doc!
gör den anmärkningen, att staten sjelf uträtta
hvad den kan för alt hos föräldrar underhålla si
låga åsigter. Detta sker genom beskaffenheten a
Befordringsväsendet, dervid så litet afseende göre:
på verklig skicklighet och bildning; och kommer
förf. härigenom till den 3:e driffjedern för den
förtidiga afvången, nemligen De nuvarande befor-
dringslagarnes, eller auktcriteters vanliga upp-
fattning af dem, enligt hvilken tjensteårens
antal utgöra (utgör) måttstocken, hvarefter för-
tjensler mätas; samt den 4:e, att Kunskaper icke
så mycke! värderas i de allmänna Verken, som
de förljena. Förf. företager härvid en kritik a
det s. k. Tjenstebetänkandet, (17355 års stadgs
rörande de allmänna befordringsgrunderna), och
sätter detta i jemförelse med 23 Rezeringsfor-
men, hvarest åt Konungen uppdrage:, att vid alla
befordringar endast fästa afseende å de sökande:
förtjenst och skicklighet. Hr H. ser i dessa ord
en uppmaning eller åtminstone en tillåtelse fö
Konungen, ait icke göra afseende på en förut till-
ryggalagd tjenstgörings långvarighet, derest icke
skickligheten, de sökande emellan, skulle vara all-
deles densamma. Här har, enligt vår tanke, förf
förbisett, att vid befordringar ett olika slags af
seende, allt efter tjensternas egen olikhet, måste
fästas på fjenslår; samt att vissa befaltningar fin.
nas (t. ex. en mängd tjenster i de lägre graderna
pastoraler a: 5:e klassen 0. s. v.), der, just i en.
lighet med befordringslagarne, tjenstårens öfvervä
gande antal gifver företrädet, derest icke vitsor
dad oskicklighet vidlåder sökanden; samt att ut-
trycket förfjenst, till motstycke emot skicklighet
i den citerace 28 då verkligen utmärker tjen.
steår,, såsom - hvar och en af språkbruket i för-
fTattningssiilen känner. — Den 35:e och vigtigaste
orsaken är säkert: Elementarläroverkens felaktiga
inrällning, dels wti alt icke mecdgifoa frihet från
undervisning uti gamla språk, deis alt icke med-
gifva fri eller liktidig flyttning från klass til
klass. Förfks framställning visar sig här utmärk!
klar och bindande. Saken talar högt för sig sjelf
och på det att ingenting måtte felas, har till och
med Upsala Konsistorium i ett yttrande den 44
April 1840 biträdt samma mening, då det säger
alt skälen till den förtidiga afgången från de lä-
gre läroverken måste sökas inom dem sjelfva ...
att elementarläroverken icke voro eller kunde :i
närvarande ställning vara afpassade efter allas an-
lag eller allas framtida bestämmelse; att under-
visningen der upptog företrädesvis flera läroäm-
nen, af hvilka ynglingar för sin framtida verk-
ningskrets ofta icke kunde komma i direkt beho
och för hvilka lärare, föräldrar eller målsmän se-
dermera icke funnit honom ega någon lofvande
fallenhet ); samt att af dessa sammeanverkande
omständigheter han skyndade till universitetet.
Det är sannolikt ganska dyrbart, att ega fasta på
alla sådane från en Akademisk auktoritet und-
sluppna utlåtelser, hvilka äro lika sanna, som
hedrande iör de tillfällen, då de framkommit. —
Den 6:e orsaken, slutligen, finner Hr H. i Rält-
ligheten för ynglingar, att under namn af Preli-
minarister inskrifvas vid Universitetet och ställas
under den akademiska jurisdiktionen, utan all
hafva aflagt studentexamen. Ologet med denna
sponsion,, hvarigenom lagen om den skärpta stu-
dentexmen de facto eluderas, har äfven Hr Boi-
vie änfört; och det faller så i ögonen, att derom
intet ord vidare behöfver förloras. :
j tj 3 (Forts. e. a. g.)
) Med hvilka onödigd, ehuru företrädesvisp med-
delade läroämnen konsistorium omöjligen kan
mena annat än de döda språken och kanske
äfven theologi, i sin latinska och scholastiska
Aräot nånrankng helt annat. än den för all unpg-