möjligt, att man kan hysa aktning, tillgifvenhet oc kärlek för en person, och likväl ogillar hans åsigtc och förhållanden i ett och annat fall? Skulle sålede icke Hr L. kunna älska konungen och klandra regt ringen? Om det nu t. ex. vore sant, att Bidrage voro af kapten Lindeberg och Återblicken på dem kanslirådet Wallmark, skulle den förre få fördöm den sednare, för det ban ogillat dess skrift, emeda en trettiårig bekantskap och vänskap förbundit d båda männen, emedan Er L. i många år skrifvit Hr W:s tidning? Och om Hr L. skulle kunna upp leta några äldre yttranden af Hr W,, hvari denn förklarat bonom sin aktning och sin öfverensstäm melse med honom i åsigter, skulle deraf följa, att H W. icke nu kunde skilja sig från Hr L. i opinione öfver åtskilliga ämnen, utan att derföre vara inkon seqvent? ) Skulle det icke slutligen kunna få anta gas, att Hr W. ännu kunde hysa vänskap och tillgi! venhet för Hr L:s person, fast han ogillade dess po litiska principer, och att han, för att nyttja ett teo logiskt talesätt, kunde hata synden, men älska syn daren? Skall man slutligen behöfva erinra, att per sonen här icke är det väsendtliga, utan saken, oci att om de i Bidragen anförda facta ej kunna veder läggas — hvilket Återblicken bäst bevisar — så be tyder det ingenting, hvem som utgifvit dem och hvar denne fordom -kan hafva tänkt. te (Forts. följer.) al ) Någon skulle kunna invända, att Återblickaren slutet af sin bok sagt, det han icke anser möjligt att kapten Lindeberg kan ha utgilvit Bidragen; mer dettas är, om hvar man vet, endast en form at uttrycka sig, ett bevis ex absurdo, som ej får ta gas efter bokstafven.