möjligt, att man kan hysa aktning, tillgifvenhet oc
kärlek för en person, och likväl ogillar hans åsigtc
och förhållanden i ett och annat fall? Skulle sålede
icke Hr L. kunna älska konungen och klandra regt
ringen? Om det nu t. ex. vore sant, att Bidrage
voro af kapten Lindeberg och Återblicken på dem
kanslirådet Wallmark, skulle den förre få fördöm
den sednare, för det ban ogillat dess skrift, emeda
en trettiårig bekantskap och vänskap förbundit d
båda männen, emedan Er L. i många år skrifvit
Hr W:s tidning? Och om Hr L. skulle kunna upp
leta några äldre yttranden af Hr W,, hvari denn
förklarat bonom sin aktning och sin öfverensstäm
melse med honom i åsigter, skulle deraf följa, att H
W. icke nu kunde skilja sig från Hr L. i opinione
öfver åtskilliga ämnen, utan att derföre vara inkon
seqvent? ) Skulle det icke slutligen kunna få anta
gas, att Hr W. ännu kunde hysa vänskap och tillgi!
venhet för Hr L:s person, fast han ogillade dess po
litiska principer, och att han, för att nyttja ett teo
logiskt talesätt, kunde hata synden, men älska syn
daren? Skall man slutligen behöfva erinra, att per
sonen här icke är det väsendtliga, utan saken, oci
att om de i Bidragen anförda facta ej kunna veder
läggas — hvilket Återblicken bäst bevisar — så be
tyder det ingenting, hvem som utgifvit dem och hvar
denne fordom -kan hafva tänkt. te (Forts. följer.)
al
) Någon skulle kunna invända, att Återblickaren
slutet af sin bok sagt, det han icke anser möjligt
att kapten Lindeberg kan ha utgilvit Bidragen; mer
dettas är, om hvar man vet, endast en form at
uttrycka sig, ett bevis ex absurdo, som ej får ta
gas efter bokstafven.