REVY AF TIDNINGARNE.
Nyaste Freja för i går anställde med öfver
skrift af den frågan: huru stå nu sakerna? er
liten revy öfver dagens ställningar, hvilken i de
bela är riktig och träffande, men i ett par punk
ter, såsom oss förefaller, vilsetagen. Författare
utgår från den betraktelsen, att Svenska folke
vär ett alltför beskedligt folk, med hvilket man
pblott maa ej stöter mot dess för dagen fattade
sympathier och retar det med några småaktighe
pter, kan göra nästan hvad man vill eller åtmin
stone underlåta hvad man borde göran, samt ci
terar såsom bevis derpå, att år 1833 en allmän
puttalad misshelåtenhet var rådande i sinnesstäm
ningen, men att 4843 synas alla vara så belåln
med sakernas ställning, att man knappt varsnaj
vannat än belåtne åskådare af sakernas gång.n
Detta sista var i sanning en lika glad som oför
modad nyhet! För vår del ha vi sannerligen icke
hört någon anse, att det, med undantag af mer:
tolerans med yttranderätten, står bättre till mec
systemet nu, än för ett par år:sedan, att grund:
satserna det ringaste förändrats, att kamarillan:
inflytande blifvit tillintetgjordt etc. ete., och dett:
visar Freja äfven sjelf i det följande, hvaraf v
cilera ett litet stycke:
Her konseljen återvunnit sitt tillbörliga anseend:
eller är den ännu en tom formalitet, iakttagen för at
åtlyda grundlagens bokstaf? På denna fråga får mar
bäst besked om man vänder sig till någon kandida
till en syssla, som Kungen bortgifver, och frågar ho
nom hvem han anmält sig hos och hvem som gaf ho
nom de mesta förhoppningarne, och säkert skall har
härpå svara H. E. grefve Brahe, H. E. grefve Rosen