REVY AF TIDNINGARNE. Nyaste Freja för i går anställde med öfver skrift af den frågan: huru stå nu sakerna? er liten revy öfver dagens ställningar, hvilken i de bela är riktig och träffande, men i ett par punk ter, såsom oss förefaller, vilsetagen. Författare utgår från den betraktelsen, att Svenska folke vär ett alltför beskedligt folk, med hvilket man pblott maa ej stöter mot dess för dagen fattade sympathier och retar det med några småaktighe pter, kan göra nästan hvad man vill eller åtmin stone underlåta hvad man borde göran, samt ci terar såsom bevis derpå, att år 1833 en allmän puttalad misshelåtenhet var rådande i sinnesstäm ningen, men att 4843 synas alla vara så belåln med sakernas ställning, att man knappt varsnaj vannat än belåtne åskådare af sakernas gång.n Detta sista var i sanning en lika glad som oför modad nyhet! För vår del ha vi sannerligen icke hört någon anse, att det, med undantag af mer: tolerans med yttranderätten, står bättre till mec systemet nu, än för ett par år:sedan, att grund: satserna det ringaste förändrats, att kamarillan: inflytande blifvit tillintetgjordt etc. ete., och dett: visar Freja äfven sjelf i det följande, hvaraf v cilera ett litet stycke: Her konseljen återvunnit sitt tillbörliga anseend: eller är den ännu en tom formalitet, iakttagen för at åtlyda grundlagens bokstaf? På denna fråga får mar bäst besked om man vänder sig till någon kandida till en syssla, som Kungen bortgifver, och frågar ho nom hvem han anmält sig hos och hvem som gaf ho nom de mesta förhoppningarne, och säkert skall har härpå svara H. E. grefve Brahe, H. E. grefve Rosen