UNI ELO IRIVSLÄUNSILN LI LN NIA BALLS BIDA MA DARS V HARRI NING AF FALSKT STÄMPELPAPPER. (Forts. från JM 958.) Öfver vittnets berättelse hördes serskildt hvar föj sig: 4 Kronofogden Crona, som förnekade, att har erbjudit vicebäradshöfdingen Bergström eller till ho. nom förså!t kartor, men vidgick, att han med fogdeskrifvaren C. Bergqvist, hvilken sistlidet år i enskildte angelägenheter afreste, till Carlshamn sändt et bref till häradshöfdingen Bergqvist, innehållande 230 Bdr Bko, hvilka Bergqvist skriftligen begärt att a! Crona få låna; Bergqvist önskade en större summa, uthändigade äfven skuldsedel å 300 Rdr, samt har å denna gjort afbetalning, till belopp, som Crona nu ej erinrade sig, men skuldsedeln finnes ännu i Cronas vård, så framt han ej förkommit. under den oreda, som Cronas häktande föranledt. Crona erkände, att ban till Husberg utbändigat skuldsedlar på 5000 Rdr; Husberg skulle begagna dem såsom hypoteker, och Crona hade ej erhållit valuta derför, men väl en kontraförbindelse, motsarande berörde sedlar, som ännu innehades af Crona, efter hvad han förmodade. Angående brefvet till häradsböfdingen Hygrell, förklarade Crona, att han velat rådfråga häradshöfdingen uti en rättegångsangelägenhet, och derföre medtagit handlingarne på den omvittnade resan, men i Mönsterås erfarit, att bäradshöfdingen icke fanns hemma, -och derföre ej aflemnat handlingarne, samt har icke eller sedermera försändt dem till häradshöfdingen. 2:o Husberg förnekade att någonsin hafva försålt kartor till Crona och att hafva med Lindergren haft det af honom omnämnda samtal. Instämmande i Cronas uppgifter om skuldsedlarne, sade Crona, att han användt tre af sedlarne, hvardera å 500 Rår, och att två blifvit af kommissarien Sandström med qvarstad belagde. Kontraförbindelserne hade Husberg ännu icke återfått. 3:o Bergqvist sade sig aldrig hafva erhållit några kartor af Crona, men medgaf sig hafva sistlidet år emottagit uppgifna penningebeloppet, 250 Rdr Bko, och derå utbändigat förskrifning, hvilken han för längesedan guldit och återbekommit. När Crona fick höra Bergqvists uppgift, förändrade han sin förra utsago derhän, att han numera icke bestämdt påminner sig, huruvida han innehar Bergqvists skuldsedel, och när Bergqvist fick veta Cronas uppgift i ämnet, medgaf han, att han ännu kunde vara skyldig till Crona några riksdaler af det förskrifne beloppet. : På aktors begäran tillfrågades närvarande fogdeskrifvaren C. G. Bergqvist, som förut i målet vittnat, rörande det uppdrag ban af Crona, sistlidet år, till häradsböfding Bergqvist erhållit, och upplyste, att det inskränkt sig dertill, att han skulle till bemälte häradshöfding aflemna ett bref, hvilket icke hade större omfång, än att Bergqvist förde det i sin plånbok. Brefvet aflemnade vittnet till häradsböfding Bergqvist, som träffades i Carlshamn. Förut såsom vittne afhörde och nu, på kallelse, tillstädeskomne såsom vittne, vicehäradshöfdingen August Bergström, tillfrågade, huruvida han önskade att i protokollet skall inflyta den från honom, vid sista urtima tinget ingifne skrift, och ej tilläfventyrs, vid närmare besinning, fann lämpligt att återtaga den, enär innehållet i flere delar synes härleda sig från irringar, hvilka vicehäradshöfdingen, sedan berörde ting, möjligtvis haft tillfälle att rätta. Men då vicehäradshöfdingen yttrade, att skriften upptager endast hvad han under sin aflagda ed kunde inbegripa, blef den uppläst och lydde som följer: Till Kinnevalds lofl. urtima tingsrätt! Sedan jag kommit i tillfälle, att uti åtskillige tidningar läsa mitt, vid ransakningstillfället, angående utprångling och tillverkning af falskt stämpladt papper, den 41 i förra månaden afgifne vittnesmål, har jag dervid funnit, det någre misstag blifvit gjorda i afseende å detsammas uppfattning, bvilka misstag, för rättelses vinnande, jag härmed får tillkännagifva. Uti min berättelse finnes upptaget, det jag bestämdt förklarat, att icke någon al de tilltalade utgjort den person, som emot omvittnade vilkoren erbjudit mig få köpa :kartor. Detta har af mig ej blifvit sagdt; ty sedan rätten, på min tillfrågan, utlåtit sig, det jag endast bade att vittna om de tilltalade, samt jag derefter omnärant dels berörde anbud, dels ock hvad jag derefter, till följd af de misstankar, jag hade om berörde ; kartors äkthet, i saken vidgjort, yttrade jag, att min kännedom om ifrågaställda brott, rörande de tilltalade, ej bestod i annat än: det, som jag hvarken var, i moraliskt afseende, berättigad eller, enligt lag, skyldig att meddela, utan: att-dertid nämna, om be:mälteperson utgjordes af någon inom eller utom de tilltalade. Vidare är vittnesmålet äfven i den delen orätt fattadt, att jag, efter det rätten; i ett sednare beslut, ålagt mig tillkännagifva allt hvad jag hadel: mig i saken bekant, med undantag af sådant, som ll emellan fyra ögon blifvit sagdt, skulle yttrat, det jag: ej hade annan kännedom i målet eller rörande de tilltalade. Detta föreföll på det sätt, att jag, efter det l! berörde beslut blifvit afsagdt, förklarade min förundran öfver, att två motsatta beslut i ett och samma ämne afsagts, samt derjemte framställde min okunnigz! het om, på hvad sätt första beslutet blifvit upphäfdt, och att jag, innan jag derom vunnit upplysning, ej) ansåg mig pligtig åtlyda sist afkunnade beslutet, och således . ej hade annat att andraga, än hvad redan blifvit sagdt. Slutligen står uti vittnesmålet, det jag ej beräknat följderne af mitt, uti ämnet till f. d. justitiestatsministern, Hans Exc. Törnebladh aflåtne bref. Detta hade jag väl ej gjort derutinnan, alt jag beräknat brottets upptäckande, så att juridisk bevisning kunnat tillvägabringas, emedan jag ansåg detta ej tro-l: ligt, vida mindre möjligt; men deremot antog jag så-. som bestämdt, att, sedan granskning af så väl de tillj justitiestatsministern inkomne förteckningarne från domarne, som ock räkenskaperne, anställts, visshet kunde l; vinnas, att försnillning skedde uti kartbevillningen, samt i att mått och steg der efter kunde vidtagas för häm-1 mandet deraf, i afseende hvarå jag äfven uppgaf ett: projekt, som i korthet var följande: nämligen att, i) 4 1 I f s ) stället för det att skyldigheten för närvarande tillhörde den person, som till någon embetseller tjensteman: inlemnade någon handling, som skulle med karta förses, densamma med sådan bifoga, detta i stället skulle öfverflyttas. på embetsoch tjenstemännen, hvilke, vidl: bandlingars karterande, ålåge, att endast använda biläggningskartor; att utgående expeditioner endast