öfverstizer hvad Rikets Stinder beräknat såsom
behållning. Ö
Uppbörden utaf afgiften till handels- och sjö-
fartsfonden, har, med afdrag af ömkostnader, un-
der året utgjort 385,145.
I tulluppbörden för året ha konfiskationsmedel
uppgått till ett belopp af 96,172, hvaraf influtit,
i Centraldistriktet: 7,365, deraf i Stockholm 6,654,
i Vestra distriktet: 36,060, deraf i Götheborg
51,247; i Södra distriktet: 24,979, deraf i Hel-
singborgzg 10,089, i Malmö 6,762, i Ystad 3,989
och i Landskrona 3,920; i Sydöstra distriktet:
46,333, deraf i Calmar 6,470 och i Carlskrona
B415; i Östra distriktet: 542; i Norra dito:
4,694; i Gottlands dito: 692; uti Inre dito: 3,444
och i Gränsdistrikten mot Norrige: 2,062. (S. T.)
— Stadsingeniören Christjernin och sjötulls-
istaren Andersson hafva!, för sitt biträde
ådan inom Maria församling den 46 Au-
guti, erhållit af Brandförsäkringskontoret hvar sitt
exemplar, den förre af kontorets belöningsmedalj
och den sednare af dess jetton i silfver.
— Bland de många hinder mot hus- och all
ännan slöjd, som alltjemnt låta känna sig, har all-
mogen inom de sju häraderne i Westergöthland äf-
ven nödzats erfara det, att tulltjenstemännen icke
tilltro!t sig till afsalu afstämpla de bomullstyger,
som z2ilmogen låtit färga, appretera eller trycka.
I sistlidne Juni förklarade väl tullstyreisen, att
tulltjenstemännen egde afstämpla de tyger, som
allmogen lålit färga eller appretera, men derefter
mötte åter hinder för de tyger, dem allmogen
låtit trycka. Uppå ansökan af kattunstryckeri-
idkaren Ljungberg i Ulricehamn, har likväl seder-
mera iullstyrelsen förklarat, att allmogens tyger
få stämplas, älven sedan de låtit trycka dem.
— Jönköpings tidning meddelar följande notis:
aPosten, som sistl. Lördag, den 30 Sept., afgick
från Wexiö till Ljungby och Halmstad, blef sam-
ma dag kl. 10 på aftonen röfvad en half mil från
gränsen mellan Kronobergs och detta län af tren-
ne karlar, hvilka, då postbonden skulle öppna en
grind, öfverföllo och illa slogo honom samt seder-
mera öfverflyttade posten på ett medhafdtåkdon,
hvarmed de fiyktade undan. Posten utgjordes af
stora väskorna till Ljungby och Wernamo post-
kontor, samt 3 lösväskor. Flere af de i väskor-
na befiatlige brefven innehöllo penningar, men få
af derma voro rekommenderade.,
NERE et
— De märkvärdiga nyheter, som med gårdags-
posten ankommo från Grekland, lemna ett nylt
evis på de menskliga beräkningarnes förgänglig-
het, när några kloka furste- och kabinettshufvu-
den lägga sig tillsammans, för att bevara lugnet,
ordningen och — monarkismen i Europa, utan
att dervid taga i betraktande folkens böjelser och
behof samt deras naturliga rättighet att sjelfve få
deltaga i omvårdnaden om sina angelägenheter;
det är en ny lexa, och troligen icke den sista, gif-
ven åt de ensidiga dynastiska beräkningarna. Det
kan icke vara alldeles olämpligt att erinra om
hburuledes Aftonbladet redan för elfva år sedan,
sommaren 1832, åtskilliga gånger framställde o-
rimligheten af att sätta en -omyndig tysk prins
till regent ölver ett teppert folk, som, efter en
hjeltemodig kamp för sin sjelfständighet, hade den
största rätt att sjelf få ordna sin statsförfattning,
och som, äfven under ett fremmande ok, hade i sina
enskilda och soeiala angelägenheter fått bibehålla
vissa republikanska inrättningar. Ett ord om ställ-
ningar och förhållanden i Grekland bör derföre så
mycket mera i närvarande ögonblick kunna ega
något intresse, som våra sig så kallande konser-
vativa blad troligen icke skola underlåta att gifva
denna sista revolution färgen af en genom utländsk
bearbetning frambragt och ingalunda af det inre
behofvet- grundlagd rörelse, hvilket man också re-
dan ser deraf, att Minerva i dag, uti en liten no-
tis om händelsen, med ett slags försmädlig min
omtalar, att äfven Grekland nu haft sin glorieusen.
Man gör likväl ganska orätt i att föreställa sig
saken på detta sätt, såsom verkan af en efter-
härmningslust eller proselytism. En helt annan
driffjeder, nemligen den grekiska nationalitetsandan,
är rätta orsaken. Fastän Greklands, liksom an-
dra folk, yrkat på en konstitution, som det också
lyckligtvis nu erhållit, så följer deraf alldeles icke,
att det vill modellera och forma densamma efter
den engefska, den fransyska, eller den spanska
corteskonstitutionen.
Man bör framför allt påminna sig det vigtiga
faktum, som kunde tjena till en stor och omät-
ligt gagnande lärdom för alla furstar och hof, om de
öfverhu!vud någonsin ville lära något af historien
eller uppfatta den från en riktig historisk syn-
punkt, att nemligen Grekland, under trenne år-
hundradens turkiskt förtryck, likväl aldrig helt
och hållet förtviflat om sig sjelf: att nationalite-
tens och frihetens heliga gnista, fastän i mansål-
drar osynlig, likväl aldrig utslocknat, utan slutli-
gen uppflammat till en låga, som lyste öfver
verlden, och att detta lilla obetydande land äfven
yckades återvinna sin sjelfständighet efter ofant-
liga uppoffringar. Det var då, som de europei-
ska makterna,, jemte det de garanterade Grek-
Jands nationalitet, tillika företogo sig att styra
och ställa för dess inre angelägenheter. ÖOfver-