brottet af det allmänna missnöjet, och hvad derpå till en början följt, berättas i de Fransyska bladen, ur Grekiska källor, hufvudsakligen följande: I början af September hade Ryske, Engelske och Fransyske ministrarne i Athen, i en högtidlig audiens, öfverlemnat till konungen ett protokoll från konferensen i London, i hvilket yrkades på punktligt uppfyllande af de pekuniära förbindelser, Grekland iklädt sig genom det vid Ottos anträde till regeringen negocierade lånet, samt att vissa af statens inkomter i sådant afseende skulle hypothbiseras. Till slut föreslogs sammankallandet af en nationalförsamling, den afsigten dock endast synes hafva varit alt begagna såsom en beskaitningsmachin och för att konsolidera krediten, och icke för något organiskt ändamål i afseende på sjelfva statsförfattningen. Konse!jen sammanträdde nu, för att öfverlägga om dessa fordringar. Svaret, som beslöts till de 3:ne ministrarne, blef i det hela undvikande, ehuru komplimenierande. Det enda som lofvades, var att några ministrar skulle afskedas och både konseljen och statsrådet inrymmas något mera inflytande, än hittills. Då detta blef bekant i Athen, och derifrån spridde sig till provinserna, ökades naturligtvis det redan förut starka missnöjet, och dagarne innan revolutionen bröt ut, var ställningen så spänd emellan konungen och folket, alt den förre insatte en extra-domstol, för alt efter krisslag döma dem, som blifvit styrelsen misshaglige genom sina yttranden. Natten emellan den 44 och 43 Sept. hördes skott på flere ställen på gatorna i Athäån, och folket samlade sig; men icke blott folket utan — hela garnisonen! Denna satte sig nu, åtföljd at folket, i marche emot det sungliga palatset, under rop af: lefve konstitutionen! Frammanför palatset ställde trupperna sig i slagordning, och folket bakom dem, och oupphörligt ljöd ropet: efve konstilutionen! Ministrarne höllos genom afsända palikarer i arrest i sina hus. Efter en stunds vänJtan visade sig konungen i ett fönster i nedra våHE 1 , ! ningen, och lofvade att uppfylla armåens och folkets önskan, men han ville förstå rådgöra med sina ministrar, statsrådet och de främmande sändebuden. Anföraren för trupperna, öfverste Kalergi, yttrade till H. M., att man icke längre erkände ministrarne, och att statsrådet redan sysselsatte sig med öfverläggningar om hvad som under närvarande omständigheter vore att göra. ter en stund med en deputation af sina kolleger, och öfverlemnade till H. M. en memoir, i hvilken yrkades på insättandet af en ny minister och sammankallandet af en nationalförsamling, för att utarbeta en konstitution. Efter 2:ne timmars parlementering, gaf konungen med sig, och utfärdade ett dekret både om ny minister och nationalförsamlings sammankallande. Nu fick diplomatiska I korpsen inträde i slottet, och, omgifven af den samt de nya ministrarne, visade sig konungen på i balkongen, och emottogs af ropen; lefve den konistitutionelle konungen! lefve konstitutionen ! Tngen droppe blod har blitvit utgjuten, utan allt aflupit fredligt och stilla. De nya ministrarne äro: Metaxa, konseljpresident och utrikesminister; Zondos, krigsminister; I Canaris, sjöminister; Rhigas Palamidis, inrikesminister; Mansolas för finanserne; Leon Melas för justitieärenderne, samt Schinas för allmänna I undervisningen. Nationalförsamlingen är kallad latt sammanträda i medlet af innevarande månad. FRANKRIKE. Sedan underrättelserna om Greklands revolution I(se ofvan) framkommit till Paris, hade Hr Guizot och lord Cowley haft täta konferenser. Det Isäges, att en större engelsk och fransk flotta geInast skall sändas till levantinska farvattnen, och att begge kabinetterna äro beslutna att söka motl verka det ryskas intriger i nämnde land. I anledning af ställningarna i Spanien, lärer en Idel af de vid Lyon samlade trupper komma att Imarchera till spanska gränsen. Det säges nu allmänt, att Guizot sändt penningar till Prim, hvilken, utan en sådan hjelp, icke hade kunnat aflöna sina trupper och Barcelonas garnison. Någon annan följd af Hr Olczagas ankomst hade ännu icke förmärkts; men man trodde af det redan gjorda, att snart mera skulle visa sig. Ministeren befarar, att Pariserbeföstningen vid nästa session i kammaren blifver en kabinettsfråga. Opinionen emot bastiljerna ökas dagligen. QCormenin skrifver nu en brochyr emot dem, och lArago kommer äfven att utgifva en sådan. Detta jär så mycket betänkligare, som ministören å högsta -lort säkert uppmanas att göra dotationen för herItigen af Nemours till föremål! för kammarens förhandlingar. I Det börsrykte, som med förra posten meddelades, angående konung Ludvig Philips sjukdom, Ibefinnes åter vara ogrundadt. Hans Maj:t är frisk ,loch kommer att någon tid vistas i Fontainebleau. ) Marskalk Bugeaud bar blifvit vald till deputeIrad at velförsamlingen i Excideuil, och kommer säkert till sessionen, under förevändning att af. llägga marskalkseden. General Cavaignac, som ankommit till Paris, har anfört svåra klagomål emot Bugeaud, för dess beteende emot officerarne under bans befäl. Af de för kommunistkomplotten arresterade äro ännu fem befriade, och man kommer ej någon upphofsman på spåren, möjligen för det hela saken aldrig varit förenad med någon politisk plan. SPANIEN: Den 24 Sept. hade Prim och Blanco anfallit Amettlers avantgarde i St. Andre. Striden varade i tvänne dagar, emedan de anfallne försvarat sig i husen. Araz hade öfverenskommit med EE för statsrådet, Conduriottis, kom ef-l. Å å er mwWoM 24 SL ks