— Subordinationen.. I Norge är för mnärva-
rande allmänna uppmärksamheten fästad på en
aktion för brott mot subordinationen, som, eburu
af en högst egen och ovanlig beskaffenhet, likväl
synes oss ganska lärorik för alla de länder — och
dessa äro många — der den för kriget och mi-
litära förhållanden stiftade despotiska subordina-
tionen öfvergått till freden och civila förhållan-
den. Vi meddela derföre i följande berättelse:
En kapten i norska marinen vid namn Horn och
en löjtnant i samma marin vid namn Rosenqvist hafva
båda blifvit anställde vid en norsk navigationsskola,
den förre som cxaminator, den sednare som lärare,
Bemälde navigationsskola är af alldeles samma art
som våra svenska, så att med lärare- och examina-
torskallet ingen militärvärdighet är förenad, ehuru i
Norge, liksom här, sjöoflicerare kunna antagas till lä-
rare. När nu Horn skulle examinera de af Rosen-
qvist instruerade elever, så fordrade han af dem åt-
skilligt, som Rosenqvist mente att examinatorn icke
enligt reglementet för navigationsskolorne borde for-
dra. Sålunda ville Horn icke tillåta att eleverne upp-
löste frågor efter de till nautikalalmanak fogade spe-
cialtabeller; han ville att de skulle förstå hvad gyllen-
tal och epakter betyda och huruledes högt och lågt
vatten medelst dessa finnas; han examinerade munt-!
ligen i vissa punkter, der reglementet föreskref blott
skriftligt besvarande af frågorna; han fordrade att
eleverne skulle kunna prestera matematisk bevisning
för de af dem resolverade problemer, att de skuile
redogöra för bruket af gamla, aflagda instrumenter,
0. S. V. Rosenqvist invände att sådant icke stod i
reglementet, och då Horn icke lät sig nöja, så ingaf
Rosenqvist en skrift till Marindepartementet, fram-
ställde tvistepunkterne och anhöll om en förklaring
från departementet. Så vidt man af denna inlaga
och departementets svar kan sluta, hade kapten Horn
någon förkärlek för det gamla och obrukliga, samt
fordrade af eleverne sådane matematiska kunskaper,
som de vid kofferdisjömansyrket icke hafva tillfälle
att inhemta. Imedlertid framkom i Den Constitu-
tionelle en mot Rosenqvist riktad artikel och för-
anlät Rosenqvist att möta med ett svar. I detta
svar nämnes icke Horn, icke heller beklagar sig Ro-
senqvist på minsta sätt öfver hans method att exa-
minera eller riktar mot honom den minsta pik; han
försvarar blott sin åtgärd att vända sig till departe-
mentet dermed, att då han och examinator hade olika
åsigter om reglementets mening, men han nödgades
tillse att eleverne ej pålades mer än reglementet for-
drade, så hade han ingen annan utväg än att vända
sig till departementet. Skriften till departementet in-
npehöll platt intet annat än en enkel framställning af
tvistepunkterne och deremot svarande citationer ur
reglementet; vi hafva icke kunnat uppleta ett enda
uttryck, som på minsta sätt kan tydas till missaktning
mot kapten Horn, ehuru visserligen på ett par ställen
förekommer, att de metoder Horn fordrat kunde för-
anleda till oriktiga resuitater, hvartill likväl är artigt
fogadt den anmärkning, att felen väl icke blefve stora.
I Men examinatorn Horn lärer föreställt sig, att han
var kapten och Rosenqvist löjtnant vid navigations-
skolan, och att för den skull det var ett subordina-
tionsbrott att Rosenqvist vågade tänka olika med ho-
nom em meningen i skollagen. Kortligen, Horn vände
sig till sjöståtens kommando och begärde — krigsrätt
öfver Rosenqvist; han skref också till marindeparte-
mentet och begärde att offentlig åklagare måtte i sa-
ken tillförordnas. Kommandon remitterade raken till
generalauditören, och denne, som bör vara jurist,
hade likväl icke kurage att hejda tokeriet, utan afgaf
följande yttrande: ehuruväl det är vanskeligt att kun-
na förutsäga huru domstolarne torde bedöma de af
kapten Horn öfverklagade yttranden af löjtnant Ro-
senqvist, uti den sednares, i afskrift bilagde hemstäl-
lan till marindepartementet af den 24 sistlidne maj
så väl som hans derpå följande uppsatts i Den Con-
stitutionelle, år 4843 M 207, så förekommer det mig
dock att ifrågavarande yttranden, gifva så mycken
anledning till ätals anställande, att detta, på kapten
Horns uttryckliga begäran derom, icke bör nekas.
Krigsrätt blef ailtså beviljad. För kommandon eller,
som är detsamma, amiralen, anföres till försvar, att
den ju icke borde underlåta att rådfråga generalaudi-
tören, såsom kommandons juridiska rådgifvare, och
för generalauditören att han ju icke borde hindra nå-
gon att få sin klagan af domstol pröfvad; men det
säger sig sjelf, att dessa myndigheter icke behöft för
sådan orsak göra sig till medspelande, emedan kapten
Horn hade vägen öppen att enskildt åtala bäst han
gitte.
Hvad nu marindepartementet angår, så gaf det
visserligen Rosenqvist rätt, meddelade den förklaring
han begärde samt skrapade äfven kapten Horn, för
det han ej serskildt och bestämdt besvarat hvarje an-
märkning, afslog naturligtvis hans begäran alt få of-
fentlig åklagare tillförordnad, ja till och med uttryckte
sin. förväntan, att. anledning till en sådan menings-
skilnad ;som den öfverklagade icke oftare måtte gil-
vas; men då departementet sålunda afejort, alt de
mot Horn framkomne skrifter icke gåfvo anledning
till något offentligt åtal, och öfverlemnat till kaptenen
sjelf att afgöra huruvida han fann sig befogad atti,
enskildt beifra dem, tillade likväl departementet, att lj;
detöframkomne (i bemälde skrifter) visserligen röjerq
ganska ringa humanitet.s Af norska Morgenbladet
inner man väl att detta yttrande torde hafva afse-
ende på en i Den Constitutionelle införd: anonym
artikel, hvilken icke tillägges löjtnant Rosenqvist;!
nen; efter våra -begrepp åtminstone, är det en högst
gen sak, att ett regeringsdepartement i sina förhand-
ingar inblandar omdömen om tonen i en tidnings-!;
volemik och gör sig till parternes privat-rådgi!vare. ja
Ytterligare hafva tidningarne i denna såk framdra-d
vit, att kapten; Horn, i en skrift till marinkommandon,
infört. såsom. skäl till sin begäran om krigsrätt, att: han,
fter, marirdepartementets förklaring, icke kunde: göra ö
ig hopp om fri process, och att han icköegde medel
tt föra process på egen bekostnad. Bladet ahmärker:
tt kapten Horn uppbär i löner 1,342 specier eller
368 Rdr rgds.
N
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER. k
— Vid Mensätra på Vermdön föröfvades stöld I.
KR ml mr