ITLRTAE FULA SPUUESUTEER SEE, SIR Sep EATUTe je MMA mt
vidd, och visa honom saken från alla de sidor,
hvarifrån den kan ses. Denna grundsats har A-
terblickaren ej iakttagit, lika litet som någon af
dem, hvilka skrifvit i samma anda, iakttagit den.
För att tydligen ådagalägga, att Sverge ej kunnat
göra annat än hvad det gjorde, ej kunnat handla
annat än balft och med rädd försigtighet, att ett
förbund med Frankrike på billiga vilkor verkli-
gen var omöjligt, hade det behöfts, att man fram-
lagt de diplomatiska underhandlingarna rörande
ämnet, i hela deras fullständighet. Det har blif-
vit sagdt, att Napoleon 48035 och 41806 ville göra
allt, för att draga Sverige in i sitt intresse, att
han ville låta det sjelft bestämma vilkoren för
sitt bitr: och likväl gälde det då ännu blott
ett vanlist krig med Ryssland, och på Sverges
thron s: en ung, såsom krigare och anförare,
allde!es obetydlig, konung. Och år 4841 och 1812
då krisetl gällde endera statens existens, åtmin-
stone såsom preponderande Europeisk makt, då
vid sidan af Sverges thron stod en utmärkt här-
förare, hvars fältherretalanger Napoleon sjelf, bäst
af alla, borde kunna bedöma, nu skulle han hafva
velat göra så godt som ingenting, för att få
Sverge tull sin bundsförvandt; han skulle tvärt
om geaxom obilliga fordringar, genom gäckande
anbud, hvilka nästan kunde anses som en föro-
liämpning, genom en våldsam ockupation af
han nyss återlemnat, snart sagdt
it oss att blifva hans fiende. Detta
vnneriigt, så stridande mot hans van-
att det verkligen behöft bestyrkas
zonskenliga fakta, att det icke lemnat
de provin
hafva tvi
låter så be
liga poli
med så
rum för nåcot tvifvelsmål. Nu har likväl Åter-)
blickaren, till stöd för den sak ban velat förfäkta,
ej haft at annat alt anföra, än ena sidans ar-
gumenter. Man skulle trott, att dessa åtminstone
varit bea det svenska kabinettets notevexling,
hvarigenom man kunnat få ett slags begrepp om
hvad som a! Frankrike anförts och yrkats. Icke
a har skett. Han har ej citerat nå-
g HH, RK. H. Kronpprinsens enskilda bref
till. Napelcon, hvilka han tillägger epiteterna af
phevekan!e. röranden, 0. V. Man får icke ens
se Napoleons svar. Detta är att bevisa ingenting.
Hvilken domare skulle väl afgöra, eller ens upp-
taga en Håga, der blott ena parten framlagt sina
skäl och den andra ej en gång blifvit hörd, helst
om den nde parten är af den borgerliga qva-
lifkation, att han ej hör under dess jurisdiktion?
Och nu vill man, alt allmänheten skall tro en
författare, som, till stöd för sina påståenden, ej
har något annat än bref från en person, hvars
höga ställning i samhället sätter honom utom det
offentliga klandret och således äfven bör sätta
honom utom det offentliga berömmet, helst af
den, h a uppstår att föra hans talan och så-
ledes vig i målet. Är detta ett bevis på
a för det skickliga, som de lojale så
al sina motståndare?
ledes före!asa HL. K. H. Kronprinsens
knins, sker sådant endast derföre,
sakförare tvingat oss dertilt och den
beskylining otullbörlighet, denne troligen ej skall
underlåta att rigta mot oss, träffar således honom
sjel.
Hvad det Sverige — när vi nemligen anta-
ga att Kronprinson här uppträdde såsom svenska
diplomati representant — önskade af Frank-
rike? Jo, Det gällde således icke Sveri-
dess af tiden, af folkets sin-
dets belägenhet, afsakernas in-
penningar. Mon kan ungefärligen
lern beräkna hvad Sveriges intresse, ef-
måttstock, ansågs värdt. England gaf
rv sammanlagdt ungefirligen 2 millio-
In: Således för ungefär 23 mil-
kunde vi blifva antingen Ryssar
för denna summa kunde vi sälja
blod och vårt lands framtid. Fin-
land ei väzde då lika i den svenska stats-
konstens v 1, och i frågan om en verldsmo-
i prätthållande eller störtande, om den ry-
förkofran eller nedsättande, voro vi
penningen gifva utslaget. Våra
a svenska folkets utskylder till
Koner Riksdaler. Ett enda års
lioner Riks
eller Fr
våra sold
rf! Om en fransysk eller engelsk
ite uppträda i deputerade kammaren
et och säga: Här gäller en lifsfrå-
d n om vi skola för framtiden
tindig stat eller icke, om vår po-
atiden skall följa en yttre impuls el-
Jja och intresse, och denna fråga
al nationens röst, icke af tide-
sa riktning, icke af landets belä-
2:
kan afx
hvarfvets
:s nog att afgöra vårt öde för kom-.
urnödvändighet föreskrifna handlings-
genhet, icke af något enda bland dessa motiver, .
amma ett kabinetts statskonst, utan al
n det håll, hvarifrån man vill ge oss
ungefär rcket som ett års utskylder, hvad
månn tro svaret blef? Vi vilja kläda det i de
allra böftisaste ordalag och stylisera det på följan-
de sätt: En milliard franes eller fyrti millioner
Pund sterling kunna väl vara ganska godt att ha,
och kunna de fås med bibehållande af landets ära
och intresse, så alltför gerna; men dessa våra skat-
ter sälja vi för intet pris, och förstår ni ej bätt-
re hvad de al er fordra, än att ni är färdig, att,
utan egen sjelfständig mening, lägga dem i den
hand, der ni ser penningen. ligga, så har ni ingen
egen öfvertygelse, så vet ni icke hvad vårt Jand
höfves. Vi bedja återblickaren säga oss på sam-
vete om ham verkligen tror, att de deputerade i
franska kammeren eller underhusets ledamöter
som bestär
impulser