I Sw SARULIE
sVistrand.
2) sReflexion öfver Doktor Wistran
gra drag af bordellväsendets his
af P. J. Ficdbick.o
Den förra af dessa skrifter söker
nänheten bekant mel es ny I
vuxen utomlands, men sannolikt
göra lyeka i vårt kära fö
niogar som utgöra ämnet
som det kollas d g
heter, hafva aldrig varit tålde i Sveri
har anledning hoppas att de he
Hvad doktor Wistvands fö
så synes det oss alltför ofullstön
läkaren eller lagstifteren till nåran nyt
afpassadt för den öfriga allmänheten, såsen
rare egnadt att gifva näring åt en
ning, än att upplysa och bilda en önstli
tygelse i denna sak. Oaktadt d
doktor Wistrand dock ansett sig
räckligt grundligt tillväga för att
h03 vederbörande insinuera osedlivhetens
rande äfven i Sverige. Erfarenheten
att sådane insinuationer alltför lätt win
isynnerhbet som man till deras motiveranc
har tillhands att åberopa den olvetslig:
hvilken alla med rätta så högeliven 2
LOTT OCK TU, (6, fr AU. EU
tt, eler
1 SiNUtsts-
nuts
ärvt till-
lätteligen kan göra honom till oinskränkt lussti
tare, hvilken regeringen, liksom af nödtvån:.,
derkastar sig. En sådan lagstiftare, med
bestämdt ondt för ögonen, förfaller lätt fil dev
ensidigheten att, för dess utrotande, uppoifra ala
öfriga afseenden, liksom det stundom händer re-
genterna att de för den yttre ofredens motan-i
de uppoffra all inre fred och trefnad. Donna re-t
flexion och den fruktan, att doktor Wistrands
skrift kunde förleda vederbörande till nåzsot för-
hastadt steg, är det enda soma kunnat förmå oss.
att lemna den någon uppmärksamhet, och varna
för de bedrägliga och till en del uppenbart orim-
liga skäl, hvarpå författaren bygt sina konklusio-
ner.
Af nämnde anledning är det oss ock kärt att
fi anmäla den sednare skriften såsom en veder-!
läggning af den förra och en ganska lyckad, ehu-l;
ru den, af undseende mot författarn som det tycks, l.
icke så skarpt, som det förtjunar, tillrättavisat Ii
den inkonseqvensen, att för utrotande af ett ond tl!
vifva den största möjliga utveckling åt dess or-
saker.
Hvad dottor Liedbeekx sact ir imedlertid gan-
ska läsvärdt och i den öfver! ygelse, att vi deri-
oenom skola befordra spridniogen af bans skrift
införa vi här några utdrag sf densamma, på dett
läsarea må med ena ögon förvissa sig, I hvadlie
l
mån hans åsigter instämma med författarns.
Sedan d:r Liedbecz först egnat d:r Wistrand
loford såsom Sveriges förnämste medieinske ju-!
risty, yttrar hen om samme föraltare: i!
Man kan icke heller, i fråga om hans sednaste
arbete, förneka de facta, hvilka deri, under titel ar
Några drag af bordellväsendets historian, m. m.,j
framhållas. Men vid ett ämne af denna art blir
mer än i många andra, hvarje slutsats förhastad,
hvilken ej, så vidt görligt, bygger sig på alla del
kända dragen af det onda, som man önskar att, då
det ej kan botas, till sina ohyggliga följder förminska
i hvad möjligt är. Ur denna synpunkt ha-v detta ar-
bete, i vår tanka, ej blifrit mer än halfejordt, och
hvad värre är, dess tendens är sådan, att denna lika
i
t
(
1
(
litet ur moralisk och religiös, som ur, synnerligast för
Sverge. historisk ja! rent fmensklig synpunkt kan gil-
las. Endast om den medikala sidan af saken ensidigt!.
betraktades, skulie denna tendens kunna Synas rätt-
lärdigad. Men då den står i strid med det rent
menskliga, är dock ingen tvifvel, att ju medicinen i
deita, som i åtskilligt annat, ännu befinner sig i en
labyrint, utur hvilken den endast med förnuftets Ied-
tråd, ej blott vid till totalsammanfattning ordnade
rön och vunna erfarenheter, men ock genom deraf
bildade begrepp och slutsatser, kan utreda sig, Lä- j
saren är menniska, innan han ban blir läkare, hbanj7
vör ock vara det allt framgent, icke glömmande det
Illmänna, nödvändiga grundlaget för allt vetenskapligt
ärde, samt sålunda icke uppoffra menniskan för lä
aren och dennes nödvändiga forskning i naturen.
Det är ock en alltför ensidig föreställning, om man
inser läkaren kunna bekämpa det onda på samma
ätt, som soldaten sin fiende. Medicinens allt ända-
nål!senligare, det är på on gång kraftigare och mil-
lare behandling af granlåtssiukdomar gör ock, att
lessa ej äro så farliga NU, Som förr, samt påkalla,
ust i närvarande tidpunkt, mindre, än fordom de
vär föreslagna åtgärderna. Ått genom bordeller till-
atetgöra den veneriska Sjukdomen, förmedelst den
0
: re lur mA
(ES - E
törre kontroll, som der är möjlig, visar dessutom alla I
änders erfarenhet vara Omöjligt. DM
4 oo oc nat 7 S
Med alseende på jemnföreisen emellan s. Ik. dy: 1)
leöreningarne och nykterhetsföreningarne, ytivar 5,
ur Biedbeck: så
Besynnerligt är dock, att se samme författare förorda ) I
orcelter, hvilka ändå till slutet upptaga förslaget omlb
ygdeföreinngar för fallna, i ett slags likhet med nykter- nm
etsföreningar försupare- Pervid möter dock den halt-llå
ishet i liknelsen, att nykterhetsföreningarne bredvid sig loc
Agenstädes etablerat supvärdshus, hyarken till supsedevs
trotande, ej heller till offentuligt framställan
eriets Vederstygglighet, Men väl deremot
tan spirituosa. Dessutom äro nykterhetsförevi
ls icke till för supare, Utan just för att hind
cke flera af den racen Må Uppväxa i följd al synner-kk
gast det måttliga aptitsupandet, som är så eget förlar
kandinavian och ryska Östersjöprovinserna. Le
Föliande tvenne stycken fåsta uppmärksamhe-lv
en på en serskild anledning för Sverige, all iruk-j fö
a de fördelar man gevom ifrågavaran ie inrättnin- a!
ar vill bereda landet; denna anledning är de tje-