I Sw SARULIE sVistrand. 2) sReflexion öfver Doktor Wistran gra drag af bordellväsendets his af P. J. Ficdbick.o Den förra af dessa skrifter söker nänheten bekant mel es ny I vuxen utomlands, men sannolikt göra lyeka i vårt kära fö niogar som utgöra ämnet som det kollas d g heter, hafva aldrig varit tålde i Sveri har anledning hoppas att de he Hvad doktor Wistvands fö så synes det oss alltför ofullstön läkaren eller lagstifteren till nåran nyt afpassadt för den öfriga allmänheten, såsen rare egnadt att gifva näring åt en ning, än att upplysa och bilda en önstli tygelse i denna sak. Oaktadt d doktor Wistrand dock ansett sig räckligt grundligt tillväga för att h03 vederbörande insinuera osedlivhetens rande äfven i Sverige. Erfarenheten att sådane insinuationer alltför lätt win isynnerhbet som man till deras motiveranc har tillhands att åberopa den olvetslig: hvilken alla med rätta så högeliven 2 LOTT OCK TU, (6, fr AU. EU tt, eler 1 SiNUtstsnuts ärvt tilllätteligen kan göra honom till oinskränkt lussti tare, hvilken regeringen, liksom af nödtvån:., derkastar sig. En sådan lagstiftare, med bestämdt ondt för ögonen, förfaller lätt fil dev ensidigheten att, för dess utrotande, uppoifra ala öfriga afseenden, liksom det stundom händer regenterna att de för den yttre ofredens motan-i de uppoffra all inre fred och trefnad. Donna re-t flexion och den fruktan, att doktor Wistrands skrift kunde förleda vederbörande till nåzsot förhastadt steg, är det enda soma kunnat förmå oss. att lemna den någon uppmärksamhet, och varna för de bedrägliga och till en del uppenbart orimliga skäl, hvarpå författaren bygt sina konklusioner. Af nämnde anledning är det oss ock kärt att fi anmäla den sednare skriften såsom en veder-! läggning af den förra och en ganska lyckad, ehu-l; ru den, af undseende mot författarn som det tycks, l. icke så skarpt, som det förtjunar, tillrättavisat Ii den inkonseqvensen, att för utrotande af ett ond tl! vifva den största möjliga utveckling åt dess orsaker. Hvad dottor Liedbeekx sact ir imedlertid ganska läsvärdt och i den öfver! ygelse, att vi derioenom skola befordra spridniogen af bans skrift införa vi här några utdrag sf densamma, på dett läsarea må med ena ögon förvissa sig, I hvadlie l mån hans åsigter instämma med författarns. Sedan d:r Liedbecz först egnat d:r Wistrand loford såsom Sveriges förnämste medieinske ju-! risty, yttrar hen om samme föraltare: i! Man kan icke heller, i fråga om hans sednaste arbete, förneka de facta, hvilka deri, under titel ar Några drag af bordellväsendets historian, m. m.,j framhållas. Men vid ett ämne af denna art blir mer än i många andra, hvarje slutsats förhastad, hvilken ej, så vidt görligt, bygger sig på alla del kända dragen af det onda, som man önskar att, då det ej kan botas, till sina ohyggliga följder förminska i hvad möjligt är. Ur denna synpunkt ha-v detta arbete, i vår tanka, ej blifrit mer än halfejordt, och hvad värre är, dess tendens är sådan, att denna lika i t ( 1 ( litet ur moralisk och religiös, som ur, synnerligast för Sverge. historisk ja! rent fmensklig synpunkt kan gillas. Endast om den medikala sidan af saken ensidigt!. betraktades, skulie denna tendens kunna Synas rättlärdigad. Men då den står i strid med det rent menskliga, är dock ingen tvifvel, att ju medicinen i deita, som i åtskilligt annat, ännu befinner sig i en labyrint, utur hvilken den endast med förnuftets Iedtråd, ej blott vid till totalsammanfattning ordnade rön och vunna erfarenheter, men ock genom deraf bildade begrepp och slutsatser, kan utreda sig, Läj saren är menniska, innan han ban blir läkare, hbanj7 vör ock vara det allt framgent, icke glömmande det Illmänna, nödvändiga grundlaget för allt vetenskapligt ärde, samt sålunda icke uppoffra menniskan för lä aren och dennes nödvändiga forskning i naturen. Det är ock en alltför ensidig föreställning, om man inser läkaren kunna bekämpa det onda på samma ätt, som soldaten sin fiende. Medicinens allt ändanål!senligare, det är på on gång kraftigare och millare behandling af granlåtssiukdomar gör ock, att lessa ej äro så farliga NU, Som förr, samt påkalla, ust i närvarande tidpunkt, mindre, än fordom de vär föreslagna åtgärderna. Ått genom bordeller tillatetgöra den veneriska Sjukdomen, förmedelst den 0 : re lur mA (ES E törre kontroll, som der är möjlig, visar dessutom alla I änders erfarenhet vara Omöjligt. DM 4 oo oc nat 7 S Med alseende på jemnföreisen emellan s. Ik. dy: 1) leöreningarne och nykterhetsföreningarne, ytivar 5, ur Biedbeck: så Besynnerligt är dock, att se samme författare förorda ) I orcelter, hvilka ändå till slutet upptaga förslaget omlb ygdeföreinngar för fallna, i ett slags likhet med nykternm etsföreningar försuparePervid möter dock den halt-llå ishet i liknelsen, att nykterhetsföreningarne bredvid sig loc Agenstädes etablerat supvärdshus, hyarken till supsedevs trotande, ej heller till offentuligt framställan eriets Vederstygglighet, Men väl deremot tan spirituosa. Dessutom äro nykterhetsförevi ls icke till för supare, Utan just för att hind cke flera af den racen Må Uppväxa i följd al synner-kk gast det måttliga aptitsupandet, som är så eget förlar kandinavian och ryska Östersjöprovinserna. Le Föliande tvenne stycken fåsta uppmärksamhe-lv en på en serskild anledning för Sverige, all iruk-j fö a de fördelar man gevom ifrågavaran ie inrättnina! ar vill bereda landet; denna anledning är de tje