Cr rr rn rn a
pA rt ,
sist förfulna tretti åren; med serskilt afseend
på hvad derom förekommer i den bekanta skrif-
ten: Bidrug till Sveriges historia ifrån d. 3 Nov.
4840. I anledning ef H. M. Konungens Rege-
gerin js-jubi Stor fröjd har yppats i det
konservativa lägret öfver denna skrift. Dess an-
hängare bafvajubilerat och försäkrat, att Bidragen
nume:a äro vederlagda, att systemet genom den-
na återblick framstår förklaradt och skinande, så-
som om uldri
iz någon fläck vidlådit detsamma,
och dess tidningar ha skyndat att fylla sina spal-
ter mod aftryek derur. Det torde då vara en
skyldichet för den liberala pressen mot sina lä-
sare, det vill här säga: mot nationen, att taga
et
dennas aerbiick i närmare skärskådande, att låta
allmächeten seta hvad den innehåller, att sätta
hex c i tillfälle att bedöma huruvida den skil-
drin: af Regeringens historia Bidragen innehålla,
är sonn eller icke, det är med andra ord, huru-
vida de officiella handlingar eller utdrag derur,
de
sistnä nnda arbete innehåller, äro falska, skefva,
vanstiilda; huruvida skuggorna borde vara dagrar,
skenet verklighet, och huruvida de resultater af
ozillande och missnöje man trott sig kunna hemta
af den meddelta öfversigten af de tretti årens ad-
i tion, tvärtom bordt vara erkänsla och be-
äl, detta foster, systeraets opus operatum,
ra år ändtligen fullgånget, har nu sett da-
gen. Ilvad innehåller det då? Bidragen utgjorde
miling a! fakta och siffror, har det vederlagt
a
en
de Svaret blir: det har ej vederlagt, icke ens
försökt at vederlägga en cnda af Bidragens upp-
gifter. Men det ges ännu ett annat stag afosan-
ninps, det, då man anför endast hvad mean vill ha
sagdt till bevisande af sin sats och förbigår det,
som antingen skulle kunna mildra eller måhända
reni ar öfverändakasta de föregifna bevisen. Hatva
Bid:acen gjort sig skyldiga till en sådan förfalsk-
ninz och har ÅAterblicken ådagalagt densamma?
Har framådrasit de af Bidragen förbigångna
rege ingsåtgördersa, som bevisa styrelsens kraft, )
moderation, vishet och förutseende, hennes kär-
lek för reformer, hennes framgående med tiden,
hennes insigt af dennas fordringar och folkets be-:
hof? fterblicken har icke upptäckt någon sådan
lucka. än mindre försökt att fylla henne.
Men, frårar man, hvad innehåller då den 224
stora oktavsidor tjocka boken? Jo, för det me-
sta ett bemödantge att, af samma fakta som Bi-
dragens, leda sig till motsatta resultater, en tvist
om åsister nach omdömen, en strid om ord oct
till en ringa del ett försök att bevisa, det landet
i ett och annat hänseende en smula förkofrats,
och alt rezeringen under dessa trettio år gjor
någo:. Då detta sednare af ingen bestridts och
då tycken och omdömen äro hvars och ens en-
sak, skulle man så!edes, som någon torde tycka,
utan skada kunna Jemna hela boken åt sitt öde!
och ej derpå förspilia några ord. Dess inre be-l
skalifenhet och de omständigheter, hvarunder den :
framträdt, förbjuda det likväl, och se här skälen:
Gilde det här en tvist emellan tvenne förfat-
tare om hvem som har rätt eller orätt, om se-
gern eler nederlaget blefve en upphöjelse eller en
nedsättninz af enderas litterära anseende, så vore
frågan al jemförelsevis ganska ringa vigt. Nu gäl-
ler hon !ikväl något oändligt väsendiligare. Flon gäl-!
ler värdet af ett tredjedels sekel af landets admini-
stration, hon gäller ett utslag i rättegången inför
samtidens och efterverldens domstol, emellan
Svenska folket och dess styrelse. Bidragen hafva
samlat slt hvad den förra gjort eller underlåtit
och underställt akten sin principals: Svenska fo!-.
kets pröfaing. Detta folks omätliga majoritet har
betraktat saxen under till: det mesta lika syn-
punkt som Bidragens författare, och nationens om-
bud ha på sista riksdagen till en stor del instämt
i hans mening. Regeringens sakförare ha tegzat
och derivenom väckt den förmodan, att de in-
genling hade att svara. Deras tystnad var blott
ett nezativt svar, och angriparenas triumf kunde
således alltid af dem nedslås med den anmärk-
ningea: fröjden er icke för bittida, utan vänten
till dess vi bunnit framläzga äfven medeljens åt-
sida. Detta bar nu ändtligen skett. Motpartens
replik har producerats med all möjlig fuilständig-
het. Den är icke ett verk af förhastandet, af ö-
gonbliekets betta och öfverilning, ej ett foster al
någoa ung champion, som med dennå debut på
lojautgens bana vill skörda sin första lager och
klifva upp några trappsteg till lyckans höjd. Den
är, som vi ofvan sagt, ett verk af fyra års he-
sinning, ett verk af en man med kunskaper, er-
farenhet, skriftställaretalang och hvars bekantskap i:
med rezcerinssystemet är lika gammal som det, j!
emedan han från dess allraförsta början varit upp-i!
tagen bland dess personal och invigd i dess hem-i!
ligheter.) Boken är det mogna alstret af tid och; c
förmå:a. så fullfärdigt och väl utrustadt, systeme I!
:
J
a
i
I
I
I
it
x
2 Ds -—
möjligen förmått åstadkomma det, och man kan
således ta för gifvet, att boken innebär allt, hvad
som kunnat presteras. Målet är nu följaktligen
utageradt och det återstår då blott ait göra en
resumå al svarandens förklaring; för att sätta do-
maren — samtil och efterverid — i tillfälle att
fatta sitt beslut, d. v. s. stadga sin opinion om lt
frågan. c
Denna resumöås beskaffenhet antydes af sjelfva l1l
handlingen. Den måste hålla sig, icke blott till
det faktiska i försvaret, utan äfven till accessoi-!
rerna. Saken är här icke allt; äfven sättet för-f
et ces i det offentliga föredra- g
PE - r F
tjenar afseende. D