Cr rr rn rn a pA rt , sist förfulna tretti åren; med serskilt afseend på hvad derom förekommer i den bekanta skriften: Bidrug till Sveriges historia ifrån d. 3 Nov. 4840. I anledning ef H. M. Konungens Regegerin js-jubi Stor fröjd har yppats i det konservativa lägret öfver denna skrift. Dess anhängare bafvajubilerat och försäkrat, att Bidragen nume:a äro vederlagda, att systemet genom denna återblick framstår förklaradt och skinande, såsom om uldri iz någon fläck vidlådit detsamma, och dess tidningar ha skyndat att fylla sina spalter mod aftryek derur. Det torde då vara en skyldichet för den liberala pressen mot sina läsare, det vill här säga: mot nationen, att taga et dennas aerbiick i närmare skärskådande, att låta allmächeten seta hvad den innehåller, att sätta hex c i tillfälle att bedöma huruvida den skildrin: af Regeringens historia Bidragen innehålla, är sonn eller icke, det är med andra ord, huruvida de officiella handlingar eller utdrag derur, de sistnä nnda arbete innehåller, äro falska, skefva, vanstiilda; huruvida skuggorna borde vara dagrar, skenet verklighet, och huruvida de resultater af ozillande och missnöje man trott sig kunna hemta af den meddelta öfversigten af de tretti årens adi tion, tvärtom bordt vara erkänsla och beäl, detta foster, systeraets opus operatum, ra år ändtligen fullgånget, har nu sett dagen. Ilvad innehåller det då? Bidragen utgjorde miling a! fakta och siffror, har det vederlagt a en de Svaret blir: det har ej vederlagt, icke ens försökt at vederlägga en cnda af Bidragens uppgifter. Men det ges ännu ett annat stag afosanninps, det, då man anför endast hvad mean vill ha sagdt till bevisande af sin sats och förbigår det, som antingen skulle kunna mildra eller måhända reni ar öfverändakasta de föregifna bevisen. Hatva Bid:acen gjort sig skyldiga till en sådan förfalskninz och har ÅAterblicken ådagalagt densamma? Har framådrasit de af Bidragen förbigångna rege ingsåtgördersa, som bevisa styrelsens kraft, ) moderation, vishet och förutseende, hennes kärlek för reformer, hennes framgående med tiden, hennes insigt af dennas fordringar och folkets be-: hof? fterblicken har icke upptäckt någon sådan lucka. än mindre försökt att fylla henne. Men, frårar man, hvad innehåller då den 224 stora oktavsidor tjocka boken? Jo, för det mesta ett bemödantge att, af samma fakta som Bidragens, leda sig till motsatta resultater, en tvist om åsister nach omdömen, en strid om ord oct till en ringa del ett försök att bevisa, det landet i ett och annat hänseende en smula förkofrats, och alt rezeringen under dessa trettio år gjor någo:. Då detta sednare af ingen bestridts och då tycken och omdömen äro hvars och ens ensak, skulle man så!edes, som någon torde tycka, utan skada kunna Jemna hela boken åt sitt öde! och ej derpå förspilia några ord. Dess inre be-l skalifenhet och de omständigheter, hvarunder den : framträdt, förbjuda det likväl, och se här skälen: Gilde det här en tvist emellan tvenne författare om hvem som har rätt eller orätt, om segern eler nederlaget blefve en upphöjelse eller en nedsättninz af enderas litterära anseende, så vore frågan al jemförelsevis ganska ringa vigt. Nu gäller hon !ikväl något oändligt väsendiligare. Flon gäl-! ler värdet af ett tredjedels sekel af landets administration, hon gäller ett utslag i rättegången inför samtidens och efterverldens domstol, emellan Svenska folket och dess styrelse. Bidragen hafva samlat slt hvad den förra gjort eller underlåtit och underställt akten sin principals: Svenska fo!-. kets pröfaing. Detta folks omätliga majoritet har betraktat saxen under till: det mesta lika synpunkt som Bidragens författare, och nationens ombud ha på sista riksdagen till en stor del instämt i hans mening. Regeringens sakförare ha tegzat och derivenom väckt den förmodan, att de ingenling hade att svara. Deras tystnad var blott ett nezativt svar, och angriparenas triumf kunde således alltid af dem nedslås med den anmärkningea: fröjden er icke för bittida, utan vänten till dess vi bunnit framläzga äfven medeljens åtsida. Detta bar nu ändtligen skett. Motpartens replik har producerats med all möjlig fuilständighet. Den är icke ett verk af förhastandet, af ögonbliekets betta och öfverilning, ej ett foster al någoa ung champion, som med dennå debut på lojautgens bana vill skörda sin första lager och klifva upp några trappsteg till lyckans höjd. Den är, som vi ofvan sagt, ett verk af fyra års hesinning, ett verk af en man med kunskaper, erfarenhet, skriftställaretalang och hvars bekantskap i: med rezcerinssystemet är lika gammal som det, j! emedan han från dess allraförsta början varit upp-i! tagen bland dess personal och invigd i dess hem-i! ligheter.) Boken är det mogna alstret af tid och; c förmå:a. så fullfärdigt och väl utrustadt, systeme I! : J a i I I I it x 2 Ds -— möjligen förmått åstadkomma det, och man kan således ta för gifvet, att boken innebär allt, hvad som kunnat presteras. Målet är nu följaktligen utageradt och det återstår då blott ait göra en resumå al svarandens förklaring; för att sätta domaren — samtil och efterverid — i tillfälle att fatta sitt beslut, d. v. s. stadga sin opinion om lt frågan. c Denna resumöås beskaffenhet antydes af sjelfva l1l handlingen. Den måste hålla sig, icke blott till det faktiska i försvaret, utan äfven till accessoi-! rerna. Saken är här icke allt; äfven sättet för-f et ces i det offentliga föredrag PE r F tjenar afseende. D