RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
EFTERSPEL I DYBECKSKA ARFSTVISTEN.
Uti 2 482 af detta blad meddelades innehål-
let af den till Stockholms kämnersrält ställde
stämningsansökan, hvaruti aflidne sockerbruksid-
karen Erik Dybecks efterlemnade och för hans
lagliga arfvinge förklarade son, kanslisten J. E.
Dybeck samt dennes moder Johanna Fredrika Dy-
beck född Norman, söka enkefru Lovisa Aspe-
lin född Dybeck, bennes son, grosshandtaren Th.
Aspelin, och hennes dotter, enkegrefvinnan Lovisa
v. Rosen född Aspelin, för att få åtskilliga mellan
Erik Dybeck och dess broder ingångne afhandlin-
gar ogillade och utbekomma de medel, som ge-
nom bemälde afhandlingar blifvit Erik Dybeck
afhände. Vi meddela nu hufvudsakliga innehållet
af det svar nyssnämnde svarande pårter genom
sitt ombud, hr advokatfiskalen Staaff afgilvit.
Såsom förklaring af de mellan bröderne Chri-
stian och Erik Dybeck ingångne afhandlingar an-
för hr advokatfiskalen:
Redan år 1784 var Christian Dybeck etablerad så-
som idkare af ett i hans egendom vid Drottninggatan
inrättadt sockerbruk, och hade, dels genone inkomst
af rörelsen, och dels genom gifte, förvärfvat en ej o-
betydlig förmögenhet. Då den femtonårige brodren
Erik, blottad på alla tillgångar, nämnde år ankom
till Stockholm, upptogs han af Christian med broder-
lig välvilja och användes till biträde i försäljningsbo-
den, hvarjemte honom anvistes att i sockerbruket in-
hemta kännedom om sockerkokningen och öfriga till
det mekaniska vid fabrikationen hörande. detaljer.
Omkring 20 år sednare beslöt Christian attå en tomt.
plats vid Brunkeberg anlägga ett sockerbruk, eller
rättare, att ditflytta sitt eget samt låta ställa det i
brodrens namn, såsom köpare. Då, hvad lätt begrip-
ligt är, Erik utaf de af honom ditintills under tjen-