af Diamantgrufvor, som regeringön förbehåller för sig
samt stenkol, hvarom serskildt mäste öfverenskom-
mas. Kolonisterne äro befriade från aktiv militärtjenst.
men såsom nationalgarde böra de tjenstgöra inom ko-
lonien. I tjugu år äro de fria från alla afgifter a!
bergsbruk, jordbruk samt allt slags industri, fcån alla
tullafgifter för utförsel af koloniens produkter och in-
försel af lifsmedel, utsäde o. s. v., äfvensom husge-
råd, instrumenter, böcker, byggnadsmaterialier, m. m.
För vapen och munition bör likväl regeringens till-
stånd inbemtas. Alla under dessa 20 år i hamnar,
vikar, floder, m. m., uppburna afgifter skola endast
användas till koloni-anstalternas bästa. Kolonister
må af hvar och en Europeisk nation införas, och re-
geringen erlägger för hvarje person öfver 14 år 30,000
Reis (22 Sv. Species) samt för barn under denna ål-
der, 10,000 Reis -(9, Sv. Sp.), men för barn under
3 år erlägges ingenting. Deremot förpligtar sig säll-
skapet att, ifrån det lagssiftande församlingen bifallit
förslaget, införa hundrade familjer årligen samt att
låta aila arbeten förrättas af fria arbetare. Hvarje
slaf, som kan anträffas på gebitet, är genast fri. Om
rasilianare vilja låta undervisa sig i koloniens arbe-
ten; böra de der emottagas på samma vilkor, som
medkolanister. Kölonien bör på egen bekostnad an-
lägga sinå städer, byar, kyrkor, skolor, sjukhus, pu-
blika byggnader, barnhus o. s. v., äfvensom socken-
vigår, bryggor och vattenledningar. -Landsvägarne
anläggas och underhållas dels af regeringen, dels af
hela provinsen. Vill sällskapet förbättra, hamnarne
Laguna och Porto-Bello, förbinder sig regeringen att
krätigt medverka. Sällskapets ursprungliga kapital,
6 millioner francs, förbehåller sig regeringen att för-
öka med ända till en lika summa, samt att transpor-
tera denna på andra personer. Regeringen här äfven
rätt, att tillsätta en uppsyningsman, som-skall vaka
öfver ucpfyllandet af alla de stadgade vilkoren, och
underlåtes någon enda af dessa, förfalla de öfriga,
utan att sällskapet äger att yrka ersättning
Lagstiftande kammaren har ännu ej sänktionerat
dettå kontrakt, men Hr van Lede befarar ej att hin-
der:dervid möter. Han tror äfven, att om saken går,
skall regeringen säkert framdeles lindra de vilkor,
som; ännu kunna synas vara tunga för kolonien. Han
ådagalägger genom en mängd uppgifter, att koldnise-
ring i Brasilien, så väl i afseende på kostnaderna,
som på sannolikheten af framtida utkomst, är fördel-
aktigare än i Förenta Staterna.