passaren, som sade; det är någon som önskar tala med kapten Morton ... är det någon åf herrarne?) Det är jaga, sade den. engelska officeren i del han lemnade rummet. Afven den civilklädde ste; upp, tog sin hatt och gick. Om aftonen samma dag begaf sig Alastor til en af småteatrarne. Det var annonceradt att er violinist skulle låta höra sig mellan akterna. Hu: set var glest besatt. Konstoärn inträdde. Det var en helt ung man. Han utförde en fantasi öfver några svenska themata med utmärkt färdighet och känsla. Alastor betraktade honom noga. Sedan han slutat, utverkade sig Alastor tillstånd att gå upp till honom i foyern. Ser jag rätt ... är det inte Casca? Grefve Alastor! ni här? Jag har bref till dig från din far.n Min far?) , nJa, -din föosterfar.n Casca följde Alastor hem. Jag har på så länge inte skrifvit till honom ... jag trodde att jag någon gångskulle kunna lemna honom glada underrättelser om mig ... Det har således gått dig emot? Jag har försökt att ge några konserter .-det har icke gått ... Man vill ej veta af annat än stora namn. so da Men att spela så här -mellan-akterna ...) Går också an, om man har annat sätt att berga sig. I afton till exempel ... jag skulle ha en fjerdedel af behållningen --tealerentreprenören sade mig, att omkostnaderna jemnt blifvit betäckte., Förlora inte modet, vi skola väl tänka på någon utväg. Några dagar derefter lästes i en Parisertidning: Det är i afton, som de sköna konsternas hufvudstad får bli vittne till den utad tvifvel märkvärdigaste företeelse, som man hittills inom tonverlden upplefvat. Det är den unge furstesonen från Wänskapsöarne — detta romantiska hemland för samtidens saga, — som ändtligen gifvit efter