ALASTOR. ) TECENING AF C. E. G. VI. En månad derefier satt vid Louises säng dok tor S., densamme som Alastor en gång lät utkall för den sjuka torparenkans skull, och något längr bort, Linder. Vid ett fönster i samma rum sutt Alastor och Mathilda. Denna sednare hade n fyllt sitt 43:de år, och öfvergången ifrån barn til qvinna var hos henne nära fulländad. Aila iakt togo en djup tystnad, och tycktes liksom otålig öfver något. I sängen, hvars ombängen voro til hälften. tilldragne, låg Louise, och tycktes var försänkt i djup sömn. ; En matt rodnad färgad hennes kinder. Bröstet häfde sig knappast synbart Döoktorns klocka låg på ett bord bredvid ho nom. Han kastade ögonen allt emellanåt på den Det är nu jemt 48 timmar sen hon somna de, hviskade han åt Alastor. Det afgörande ö gonblieket måste snart vara inne. Linder knapp andades. . Hennes bröst började arbeta starkare, rodnader på hennes kinder blef lifligare. Hon stog upp ö gonen. En låpg stund voro ide-orörliga. Hor tycktes icke hafva medvetande om att någon fann i rummet, oaktadt hennes Ögon tycktes fästade på doktorn, Han betraktade henne upptäärksamt Gud ske lofly sade han, faren är förbi Far måste i samma ögonblick ge en vink åt alla sor voro i rummet att hålla sig stilla, och särskild a Se Aftonbl. JM? 196, 197, 498, 199, 200, 2 1, 209 963, 204; 205 och 206.