ALASTOR. )
TECENING AF C. E. G.
VI.
En månad derefier satt vid Louises säng dok
tor S., densamme som Alastor en gång lät utkall
för den sjuka torparenkans skull, och något längr
bort, Linder. Vid ett fönster i samma rum sutt
Alastor och Mathilda. Denna sednare hade n
fyllt sitt 43:de år, och öfvergången ifrån barn til
qvinna var hos henne nära fulländad. Aila iakt
togo en djup tystnad, och tycktes liksom otålig
öfver något. I sängen, hvars ombängen voro til
hälften. tilldragne, låg Louise, och tycktes var
försänkt i djup sömn. ; En matt rodnad färgad
hennes kinder. Bröstet häfde sig knappast synbart
Döoktorns klocka låg på ett bord bredvid ho
nom. Han kastade ögonen allt emellanåt på den
Det är nu jemt 48 timmar sen hon somna
de, hviskade han åt Alastor. Det afgörande ö
gonblieket måste snart vara inne. Linder knapp
andades. .
Hennes bröst började arbeta starkare, rodnader
på hennes kinder blef lifligare. Hon stog upp ö
gonen. En låpg stund voro ide-orörliga. Hor
tycktes icke hafva medvetande om att någon fann
i rummet, oaktadt hennes Ögon tycktes fästade
på doktorn, Han betraktade henne upptäärksamt
Gud ske lofly sade han, faren är förbi Far
måste i samma ögonblick ge en vink åt alla sor
voro i rummet att hålla sig stilla, och särskild
a
Se Aftonbl. JM? 196, 197, 498, 199, 200, 2 1, 209
963, 204; 205 och 206.