till den hvita befolkningens trefnad, i fall slafegarne äro kloka nog att i tid foga sig efter omständigheterna; men sakna de en sådan omtanka, så kommer neger-emancipationen ofelbart att gå för sig ändå, nemligen med våld, och under uppträden, mot hvilka de blodiga katastroferna på Domingo blott voro ett skämt. Den bedröfligaste lotten skulle härvid utan tvifvel träffa en mängd af i slafveriet alldeles oskyldiga hvita, dem negerhämden troligen ej förstår att skilja från slafezarne. : i Mer än två tredjedelar af slafstaternas hvita invånare ega nemligen inga slafvar; blott till den återstående tredjedelen höra slafpatronerna och deras familjer. Enligt en från officiella data utgående beräkning, som finnes införd i en af de nyssnämnda brochyrerna, bestod nemligen slafstaternas hvita folkmängd förlidet år 4842, af 1,016,307 personer; men deribland tillhörde blott 248,711 de slafegande familjerna: de öfriga 767,596 höllo inga slafvar. — Till dessa icke slafhållande hvita har Abolitionistföreningen nu vändt sig, i en serskild skrift (Adress to the Non-slave-holders of the South, on the social and political evil of slavery. London 41843), en ibland de märkvärdigaste af dem, som föreningens ombud medförde till utdelning... Man finner deri med officiella allegater upplyst, att Nordamerikanska unionens slafegare bilda sinsemellan en mäktig jordaristoykrati, inbördes förenad genom sina privilegier, och af lätt begripliga skäl ständigt framställande sina korporationsintressen såsom grunden för hela landets välfärd. Deras rikedom och infiytande ha genom långlig vana bragt den icke slafegande yhvita befolkningen att se upp till dem med nä,stan samma underdånighet, som vasallerna for,dom visade inför feodalherrarne, och att, obeykant med sin egen numerära styrka äfven vid yallmänna val, låta dem vinna ett slags arfsrätt till både lagstiftande, lagskipande och verkställande makten inom slafstaterna. För att fullkomna likheten emellan denna aristokrati och all annan af gamla verldens slag, ordar den med sltafpiskan i hand :onpphörligt om — frihet. Detta sätt alt förstå friheten, träffas ej mer i Europa, efter de antika republikernas fall och Pohlens undergång; det förefaller derföre både nytt och lärorikt för den, som ej hört det förr. Våra konservativa böra framför allt blifva förtjusta öfver det handtag, som härigenom -bjudes dem från sjelfva den inkarnerade demokratiens hembygd. Man får väl se, om icke de underrättelser, som Vännen, Alexander öfverför till gamla verlden, komma att en vacker dag försona sjelfva Bipatronerne med den nordamerikanska republikanismen. Som försoningsvilkor förutsätta vi blott möjligheten för dem att, utan alltför stort besvär, samroanjemka dessa, äga konversativa grundsatser med de subversivan, som kostat Biets hedersmagister så mycken möda att leta tillsammans ur engelska toryskildringar, till prof på det nordamerikanska förderfvet, och så mycket penningar, att låta trycka i de tjocka Brefven från en landtman, luntorna om Publicitet och Publicister, jemte allt det öfriga, som var ämnadi att göra så mycken effekt vid sista riksdag. Någonting mera konservatilt, mera ohöljdt i skråoch kastväsendets anda, kan man troligen ej få höra någonstädes, än följande officielt uttalade maximer af nordamerikanska slafhållande statsmän: B. N. Leigh (i Virginiens representantkammare 1829): Den som för dagligt bröd förrättar dagligt arbete, är oskicklig att bedöma politiska frågor; han hvarken kan, bör eller skall sysselsätta sig dermed.n Mr Pickens (representant från Södra Carolina i Förenta Staternes kongress den 24 Januari 4836): Alia samhällen fördela sig af sig sjelfva i kapitalister och arbetare: de sednare komma alltid att vara de förres egendom, antingen en gemensam, genom styrelsens biträde, eller enskild, genom träldom, såsom i Södra Staterna a! detta statsförbund. Skulle det någonsin hända, vatt de arbetande vunno politisk makt, då vore med detsamma en revolution för handen. Governor Mac Duffie (i en berättelse till lagstiftande församligen i Södra Carolina 2836): Enligt sjelfva tingens natur måste det finnas klasser i sambället, som sysselsätta sig med alla dess ybestyr, från de högsta till de lägsta. Somligg ybland dessa bestyr anses såsom låga, fastän de måste och skola uträttas. Härifrån den tydlig: form af beroende och träldom, som hos husbonden och användaren framkallar en känsla af öfverlägsenhet och hos tjenaren en känsla af underlägsenbet. Der, hvarest dylika underordnade bestyr förrättas af det politiska samhällets ledamöter, bar ett vådligt element upSpenbarligen fått insteg i samhällsinrättningen. Hzärvifrån den oroande syftningen att kränka egan