till den hvita befolkningens trefnad, i fall slaf-
egarne äro kloka nog att i tid foga sig efter om-
ständigheterna; men sakna de en sådan omtanka,
så kommer neger-emancipationen ofelbart att gå
för sig ändå, nemligen med våld, och under upp-
träden, mot hvilka de blodiga katastroferna på
Domingo blott voro ett skämt. Den bedröfligaste
lotten skulle härvid utan tvifvel träffa en mängd
af i slafveriet alldeles oskyldiga hvita, dem ne-
gerhämden troligen ej förstår att skilja från slaf-
ezarne. : i
Mer än två tredjedelar af slafstaternas hvita
invånare ega nemligen inga slafvar; blott till
den återstående tredjedelen höra slafpatronerna
och deras familjer. Enligt en från officiella data
utgående beräkning, som finnes införd i en af de
nyssnämnda brochyrerna, bestod nemligen slaf-
staternas hvita folkmängd förlidet år 4842, af
1,016,307 personer; men deribland tillhörde blott
248,711 de slafegande familjerna: de öfriga 767,596
höllo inga slafvar. — Till dessa icke slafhållande
hvita har Abolitionistföreningen nu vändt sig, i
en serskild skrift (Adress to the Non-slave-holders
of the South, on the social and political evil of
slavery. London 41843), en ibland de märkvär-
digaste af dem, som föreningens ombud medförde
till utdelning... Man finner deri med officiella
allegater upplyst, att Nordamerikanska unionens
slafegare bilda sinsemellan en mäktig jordaristo-
ykrati, inbördes förenad genom sina privilegier,
och af lätt begripliga skäl ständigt framställande
sina korporationsintressen såsom grunden för hela
landets välfärd. Deras rikedom och infiytande
ha genom långlig vana bragt den icke slafegande
yhvita befolkningen att se upp till dem med nä-
,stan samma underdånighet, som vasallerna for-
,dom visade inför feodalherrarne, och att, obe-
ykant med sin egen numerära styrka äfven vid
yallmänna val, låta dem vinna ett slags arfsrätt
till både lagstiftande, lagskipande och verkstäl-
lande makten inom slafstaterna. För att full-
komna likheten emellan denna aristokrati och all
annan af gamla verldens slag, ordar den med sltaf-
piskan i hand :onpphörligt om — frihet. Detta
sätt alt förstå friheten, träffas ej mer i Europa,
efter de antika republikernas fall och Pohlens
undergång; det förefaller derföre både nytt och
lärorikt för den, som ej hört det förr. Våra
konservativa böra framför allt blifva förtju-
sta öfver det handtag, som härigenom -bjudes
dem från sjelfva den inkarnerade demokrati-
ens hembygd. Man får väl se, om icke de un-
derrättelser, som Vännen, Alexander öfverför
till gamla verlden, komma att en vacker dag för-
sona sjelfva Bipatronerne med den nordameri-
kanska republikanismen. Som försoningsvilkor
förutsätta vi blott möjligheten för dem att, utan
alltför stort besvär, samroanjemka dessa, äga kon-
versativa grundsatser med de subversivan, som
kostat Biets hedersmagister så mycken möda att
leta tillsammans ur engelska toryskildringar,
till prof på det nordamerikanska förderfvet, och
så mycket penningar, att låta trycka i de tjocka
Brefven från en landtman, luntorna om Publi-
citet och Publicister, jemte allt det öfriga, som
var ämnadi att göra så mycken effekt vid sista
riksdag. Någonting mera konservatilt, mera ohöljdt
i skrå- och kastväsendets anda, kan man troligen
ej få höra någonstädes, än följande officielt utta-
lade maximer af nordamerikanska slafhållande
statsmän:
B. N. Leigh (i Virginiens representantkammare
1829): Den som för dagligt bröd förrättar dag-
ligt arbete, är oskicklig att bedöma politiska
frågor; han hvarken kan, bör eller skall syssel-
sätta sig dermed.n
Mr Pickens (representant från Södra Carolina
i Förenta Staternes kongress den 24 Januari
4836): Alia samhällen fördela sig af sig sjelfva
i kapitalister och arbetare: de sednare komma
alltid att vara de förres egendom, antingen en
gemensam, genom styrelsens biträde, eller en-
skild, genom träldom, såsom i Södra Staterna a!
detta statsförbund. Skulle det någonsin hända,
vatt de arbetande vunno politisk makt, då vore
med detsamma en revolution för handen.
Governor Mac Duffie (i en berättelse till lag-
stiftande församligen i Södra Carolina 2836): En-
ligt sjelfva tingens natur måste det finnas klasser
i sambället, som sysselsätta sig med alla dess
ybestyr, från de högsta till de lägsta. Somligg
ybland dessa bestyr anses såsom låga, fastän de
måste och skola uträttas. Härifrån den tydlig:
form af beroende och träldom, som hos husbon-
den och användaren framkallar en känsla af öf-
verlägsenhet och hos tjenaren en känsla af un-
derlägsenbet. Der, hvarest dylika underord-
nade bestyr förrättas af det politiska sam-
hällets ledamöter, bar ett vådligt element up-
Spenbarligen - fått insteg i samhällsinrättningen.
Hzärvifrån den oroande syftningen att kränka egan-