Det är väl möjligt, att neapolitanska svalvel kompaniet och de, som halva vården om skogarne i riket, kunna fästa någon vigt vid denn: fråga, och det skulle icke förundra oss om stats ekonomerne i Biet eller i den upphörda, mer vid årets slut och riksdagens början åter utkommande tidningen Argus deri skulle ana någo! nytt försök, att sälja riket till utländningen och att beverka fri handel med svafvelkies, ved eller andra brännmaterialier; men vikunna försäkrajat! anledningen till begagnandet af ofvanstående rubrik är ingen annan än den, att deri innefattas en dagens fråga, på hvars afgörande en prestmans renlärighet och till någon del äfven en ansvarig redaktörs välfärd bero. Frågan har nemligen uppkommit genom det åtal, som för en tid sedan väcktes mot Skånska Correspondenten för förklenliga yttranden, som denna tidning fällt om ordningen i vissa delar inom Lunds stift. Genom ansvarige redaktörns åtagande att namngifva vissa personer och vid serskild domstol öfvertyga dem om begångna förseelser, föranleddes en undersökning, som blifvit förd vid urtima ting med Medelstads härad i Ronneby, den 20 Juli innevarande år. Två pastorer, nemligen häradsprosten Cederstrand i Hjortsberga och kyrkoherden Malmqvist i Tving, hade blifvit till bemälde häradsrätt inkallade och möttes der af aktor, hofrätts extra fiskalen v. häradsh. Leth och angifvaren boktryckaren Lundberg i Lund. Med afseende på här radsprosten Cederstrand framställde Lundberg följande frågor till vitinenas besvarande: 1:o Förklarade och uttydde icke Hr prosten Cederstrand på tredje Söndagen i Adventet år 4842 vår dyre Frälsares ord: dem fattigom förkunnas evangelium så, att Hr prosten sade med fattige förstås lekamligen fattige? 2:0 Förklarade icke Hr prosten i samma predikan, att de lekamligen fattige hade denna förmån framför andra isynnerhet derföre, att de ej hade tillfälle i barndomen få lära bokstafligen? 3:0 Drifver icke Hr prosten i de flesta af sina predikniogar den satsen, att menniskan kan ernå salig ket genom goda gerningar och en dygdig vandel? A4:0 Har icke Hr prosten offentligen förkunnat den läran, att helvetet icke finnes? 5:0 Har icke Hr prosten offentligen förkunnat: all om något helvete finnes, så är det bara för Tvings socken? 6:0 Liknar icke Hr prostens lära i många delar Svedenborgska läran? 7:9 Äro icke Hr prostens prediknivgar mycket sällan öfverensstämmande med den dagens evangelium, som han uppläser ?, När nu vittnena kommo fram, hade de åtskilliga ganska betänkliga gravamina att anföra emot sin själasörjare. Det svåraste och hvarom de allmännast förenade sig, var, att prosten icke velat låta församlingen behålla sitt gamla helfvete af eld och svafvel, ja, icke ens medgaf att man der brände ved. Om icke dogmatiken, på hvars dom afsrundens beskaffenhet beror, svaflar herr prosien för detta hugskott, må han i sanning skatta sig lycklig. Ett annat svårt gravamen är. att häradsprosten väl, som andra, antagit, att tror på Christus är nödvändig för saligheten, men ändock velat inbilla sina åhörare, att en from och dygdig vandel vore hufvudsaken; våra Ternströmar och Angeldorffar lära icke underlåta, att för denna uppenbara afvikelse läsa lagen för herr prosten och förvisa honom till den himmel, i hvilken bara judar och hedningar bo., Första vittnet, skolläraren Sjöborg, svarade härtill, att två af hans fakulteter, hörsel och minne, voro så klena, att-han icke tilltrodde sig velo eller vittna någonting — en lycklig tillfällighet för en skolmästare. , Carl Olssok: Att Hr prosten Cederstrand 3:dje Söndagen i Adventet år 1842 förklarade vår Frälsares ord: Dem fattigom förkunnas evangelium på det sätt, att Hr prosten ansåg med fattiga förstås 1ekamligen eller timligen fattiga, och vittnet kunde icke fatta. att predikningen afhandlade något om andligen fattige, dock kan vittnet icke intyga: att Hr prosten yttrade den tankan, att med Frälsarens citerade ord afsågs endast de lekamligen fattige. Prosten Cederstrand förklarade, att han den omnämnde Söndagen hade till ämne för sin predikan: -Jesu lära är ctt ljufligt budskap för den fattige och detta ämne utvecklade han äfven så, attsamma lära är en tröst för den lekamligen fattige, men att någon sådan tolkning af vår dyre Frälsares ord, som angifvaren förebär, aldrig från Hr prostens mun utgått Anders Thorsson: att han icke kan vidare upplysa, än att Hr prosten, efter vittnets omdöme, ganska ofta i sina predikningar åsidosätter, att afhandla dagens evangelium och sällan tager sitt ingångsspråk från den Heliga skrift. — Stundom har han icke nå n då är icke godt att veta, hvad Det händer äfven någon gång, att prosten under predikningarne söker trösta efterterlefvande öfver sorgen efter någon afliden, med uttryck: att de kunna hoppas åt:r träffa den bortgångne med glädje uti en annan verld, utan att aseende fästes å den framlidnes lefnadssätt. Måns Pelrsson: aut Hr prosten Cederstrand i sina predikningar vanligen icke afhandlar dagens text och evangelium, med det allvar och den kraft, som vittnet hört andra prester göra det, eller så, som vittnet tycker att det borde vara, men satser stridande emot vår evangeliska Lutherska lära har vittnet icke hört Hr prosten förkunna — något annat har vittnet icke att upplysa. Mårten Bolin: att han ieke kan meddela någon vidare upplysning, än den, som innefattas i en af hondm sjelf författad och nu ingilven skriftlig attest, af följande ordalydelse: ,Hvad hans predikningar, som han predikar i kyrkan anheträffar, så har jag det att anmärka, att sällan tager han ingångsspråk i den Heliga Skrift, ener förkunnar och förklarar :nägon förberedelse förr än han jäst evangeliet och sällan förkunnar han några snråk. 3tminstone förklarar eller förkunnar han intet -7 m-r-— rr got ingångsspråk Oc han predikar öfver.