Article Image
I ge, som har det erkändt torraste luftstreck bland
alla länder under samma latitud. Hos oss skall
I svårligen någon erfaren jordbrukare obetingadt un-
I derskrifva sådana satser som dessa: ,Först på
ett torrt fält kan den skicklige och omtänksam-
fl me landtmannen använda alla konstens hbjelpme-
I del till förökande af sina skördar. — Gif den
Ikunnige åkerbrukaren ett torrt fält att behandla,
Ioch han skall förstå att använda alla de medel,
Imed hvilka fordna tiders erfarenhet och den ny-
lware tidens vetenskapliga framsteg utrustat honom,
med stor säkerhet och framgångn, 0. S. V.
Den tekniska afdelningen af närvarande samling
innehåller icke mindre än 3 omständliga artiklar,
alla af öfverdirektören G. M. Scnwartiz. De an-
gå upptäckter eller uppfinningar, som antingen
blifvit gjorda vid Teknologiska Institutet eller der
bepröfvade.. Vigtigast deribland är utan tvifvel
det af Å. STENBERG, bagare i Borås, uppfunna
sället att af grodd och derigenom sötig, eller an-
norlunda skadad säd, bereda ett fulljäset och väl-
smakligt bröd. Uppgiften derom äger en så vid-
sträckt användbarhet, att vi tro oss göra väsendt-
lig nytta genom att här införa hela beskrifningen
oafkortad, till tjenst ej mindre för det lofl. ba-
gareembetet i riket, än för de många tusentals
hushåll, som sjelfva baka sitt bröd. Den lyder
som följer:
Hr STENBERG har funnit, att den träaktiga del,
eller så kallade sådmassa, som återstår af rifven po-
tatis, efter det stärkelsen eller potatismjölet genom
sköljning blifvit till större delen frånskiljd, bar den
egenskap, att, sedan denna sådmassa fått af sig sjelf
öfvergå i jäsning och börjande surnad ), meddela bröd-
deg, som dermed försättes, en sådan kraft att jäsa,
att icke allenast mycket mindre jäst, än vanligt, till
degen erfordras, utan ock att tillsatsen af jäst kan,
för groft bröd, alldeles umbäras, och detta likväl er-
hållas fulljäst oeh godt, till och med af mjöl utaf
grodd säd, som eljest alltid gifver antingen klibbigt
eller stålbakadt bröd.
Till mjöl af en tunna grodd råg, tager Hr STtEn-
BERG vanligen 6 kappar potäter. För att väl ren-
göra dessa, öfvergjutas de, uti ett kärl, med så myc-
ket vatten, att de deraf väl täckas, och omarbetas
nu med en ny björkqvast tills de blifvit fullkomligt
rena; då vattnet aftappas och potäterna sköljas med
nytt vatten. Dereftar rifvas de på en vanlig rifma-
chin, eller, i brist deraf, på rifjern; och potatis-stär-
kelsen frånskiljes ofördröjligen, såsom vid vanlig be-
redniag af potatismjöl, genom den rifna massans skölj-
ning på en fin tagelsikt. Den sådartade återstoden
inlägges, efter vattnets frivilliga afrinnande, löst sam-
manpackad, uti ett trä- eller stenkärl, jemnas på
ytan med en spade, och ställes i ett varmt Tum, eller
på ett ljumvarmt ställe, samt lemnas orörd. Efter
vid pass ett dygns förlopp visar denna massa tecken
till jäsning, genom att börja stiga; hvarefter slutligen,
under tredje dygnet; remnor uppkomma på den mörk-
nade ytan. När uti dessa remnor skum visar sig,
och massan på lukten röjer en början till surnad, som
vanligen inträffar samma dag, är den användbar så-
som tillsats i bröd-deg; men bör likväl då icke hafva
fått tillfälle att blifva riktigt sur, hvarigenom dess jä-
sande egenskap skulle gått förlorad.
Deg-göringen företages ett dygn förut, och till den-
samma bör användas grofmalet mjöl, som alltid gif-
ver ett bättre bröd. : Uti 8 kannor så hett vatten,
att man knappt han fortfarande hålla handen deri ),
inknådas af mjölet så mycket, att det gifver en styf-
vare deg, än vanligt; uti denna deg inarbetas nu 4
stop jäst, hvarefter densamma öfvertäckes med en filt
eller ett sängtäcke, och lemnas orörd till påföljande
morgon. Då inknådas icke allenast resten af mjölet,
utan derjemte den i jäsning försatta massan af potatis-
sådor; och af varmt vatten tillsättes derunder små-
nirgom så mycket som fordras att gifva degen lagom
löshet. Så snart den derefter, sig sjelf lemnad och
öfvertäckt, kommit i tillräcklig jäsning, uppsläs och
förbakas den till bröd, såsom vanligt.
Ifall spanmålen är mycket skadad, bör den försättas
med sådmassa af dubbelt så mycket potäter. ,
Likasom Råg, kan man på detta sätt äfven till bröd
använda grodt Korn och äfven Hafre.
Spanmålen, isynnerbet om den äfven innehåller korn
och hafre, kör, om möjligt, före malningen lätt af-
spetsas, eller, såsom det också kallas, nättas ); —
en behandling af säden, som alltid betydligen för-
bättrar brödet, eller gör det välsmakligare och hvitare,
och rätteligen borde föregå all malning.
Vid inträffande brist på jäst, kan degen jäsas med
blott potatismassa; ehuru den då kommer i jäsning
ett halft dygn sednare, och brödet blifvyer något syr-
ligt, men för öfrigt välsmakligt, samt lika fulljäst och
mört, och till och med vackrare än af oskadad säd.
Det är ingen nödvändighet att från den rifna po-
tatis-massan afskilja mjölet, som, qvarlemnadt, natur-
ligtvis ökar myckenheten af det bröd, man erhåller:
men detta blifver, i sådant fall, icke, efter torkning,
lika mört, som då potatis-mjölet blifvit frånskildt.
Utom den egenskap, en på ofvanbeskrifna sätt be-
handlad potatis-massa har, att, tillsatt bröd-deg be-
fordra dess, jäsning, samt göra brödet mera poröst
och drygare, erhåller ett sålunda, äfven af felfritt
mjöl, beredt bröd, i allmänhet vackrare utseende, el-
ler blifver ljusare till färgen, samt mera mört än an-
nat bröd.
Vid de försök, som, till pröfning af denna uppfin-
ning, efter ofvan meddelade föreskrift, genom Kongl.
Akademiens försorg, blifvit af författaren anställda,
har också alltid, både af sötigt och af godt mjöl, ett
vackert och välsmakande bröd erhållits.
En uppgift, som borde kunna medföra ganska
välgörande följder inom vårt potatisbrännande
land, innefattas i beskrifningen öfver det i Frank.
DD - - - fa MB Mao NAN mm AA rr
- TNC —-
) Enligt de vid Kongl. Technologiska Institutet an-
ställda försök, bör vid denna surnad, om den skall
vara väl lyckad, endast Mjölksyra, men icke till
...Pågon myckenhet Atliksyra uppkomma.
) Om säden varit mycket skadad, bör degvattnet
vara än varmare, ochså hett, att man icke ut.
härdar hålla handen deri mer än 2 eller högst 3
sekunder.
) Med att Nätla spanmål förstå Bagare att skrädar
dan mindra ctarlkt. Lr. ov Or FÖL 28 hlass
er
Thumbnail