Article Image
I ge, som har det erkändt torraste luftstreck bland alla länder under samma latitud. Hos oss skall I svårligen någon erfaren jordbrukare obetingadt unI derskrifva sådana satser som dessa: ,Först på ett torrt fält kan den skicklige och omtänksamfl me landtmannen använda alla konstens hbjelpmeI del till förökande af sina skördar. — Gif den Ikunnige åkerbrukaren ett torrt fält att behandla, Ioch han skall förstå att använda alla de medel, Imed hvilka fordna tiders erfarenhet och den nylware tidens vetenskapliga framsteg utrustat honom, med stor säkerhet och framgångn, 0. S. V. Den tekniska afdelningen af närvarande samling innehåller icke mindre än 3 omständliga artiklar, alla af öfverdirektören G. M. Scnwartiz. De angå upptäckter eller uppfinningar, som antingen blifvit gjorda vid Teknologiska Institutet eller der bepröfvade.. Vigtigast deribland är utan tvifvel det af Å. STENBERG, bagare i Borås, uppfunna sället att af grodd och derigenom sötig, eller annorlunda skadad säd, bereda ett fulljäset och välsmakligt bröd. Uppgiften derom äger en så vidsträckt användbarhet, att vi tro oss göra väsendtlig nytta genom att här införa hela beskrifningen oafkortad, till tjenst ej mindre för det lofl. bagareembetet i riket, än för de många tusentals hushåll, som sjelfva baka sitt bröd. Den lyder som följer: Hr STENBERG har funnit, att den träaktiga del, eller så kallade sådmassa, som återstår af rifven potatis, efter det stärkelsen eller potatismjölet genom sköljning blifvit till större delen frånskiljd, bar den egenskap, att, sedan denna sådmassa fått af sig sjelf öfvergå i jäsning och börjande surnad ), meddela bröddeg, som dermed försättes, en sådan kraft att jäsa, att icke allenast mycket mindre jäst, än vanligt, till degen erfordras, utan ock att tillsatsen af jäst kan, för groft bröd, alldeles umbäras, och detta likväl erhållas fulljäst oeh godt, till och med af mjöl utaf grodd säd, som eljest alltid gifver antingen klibbigt eller stålbakadt bröd. Till mjöl af en tunna grodd råg, tager Hr STtEnBERG vanligen 6 kappar potäter. För att väl rengöra dessa, öfvergjutas de, uti ett kärl, med så mycket vatten, att de deraf väl täckas, och omarbetas nu med en ny björkqvast tills de blifvit fullkomligt rena; då vattnet aftappas och potäterna sköljas med nytt vatten. Dereftar rifvas de på en vanlig rifmachin, eller, i brist deraf, på rifjern; och potatis-stärkelsen frånskiljes ofördröjligen, såsom vid vanlig beredniag af potatismjöl, genom den rifna massans sköljning på en fin tagelsikt. Den sådartade återstoden inlägges, efter vattnets frivilliga afrinnande, löst sammanpackad, uti ett träeller stenkärl, jemnas på ytan med en spade, och ställes i ett varmt Tum, eller på ett ljumvarmt ställe, samt lemnas orörd. Efter vid pass ett dygns förlopp visar denna massa tecken till jäsning, genom att börja stiga; hvarefter slutligen, under tredje dygnet; remnor uppkomma på den mörknade ytan. När uti dessa remnor skum visar sig, och massan på lukten röjer en början till surnad, som vanligen inträffar samma dag, är den användbar såsom tillsats i bröd-deg; men bör likväl då icke hafva fått tillfälle att blifva riktigt sur, hvarigenom dess jäsande egenskap skulle gått förlorad. Deg-göringen företages ett dygn förut, och till densamma bör användas grofmalet mjöl, som alltid gifver ett bättre bröd. : Uti 8 kannor så hett vatten, att man knappt han fortfarande hålla handen deri ), inknådas af mjölet så mycket, att det gifver en styfvare deg, än vanligt; uti denna deg inarbetas nu 4 stop jäst, hvarefter densamma öfvertäckes med en filt eller ett sängtäcke, och lemnas orörd till påföljande morgon. Då inknådas icke allenast resten af mjölet, utan derjemte den i jäsning försatta massan af potatissådor; och af varmt vatten tillsättes derunder smånirgom så mycket som fordras att gifva degen lagom löshet. Så snart den derefter, sig sjelf lemnad och öfvertäckt, kommit i tillräcklig jäsning, uppsläs och förbakas den till bröd, såsom vanligt. Ifall spanmålen är mycket skadad, bör den försättas med sådmassa af dubbelt så mycket potäter. , Likasom Råg, kan man på detta sätt äfven till bröd använda grodt Korn och äfven Hafre. Spanmålen, isynnerbet om den äfven innehåller korn och hafre, kör, om möjligt, före malningen lätt afspetsas, eller, såsom det också kallas, nättas ); — en behandling af säden, som alltid betydligen förbättrar brödet, eller gör det välsmakligare och hvitare, och rätteligen borde föregå all malning. Vid inträffande brist på jäst, kan degen jäsas med blott potatismassa; ehuru den då kommer i jäsning ett halft dygn sednare, och brödet blifvyer något syrligt, men för öfrigt välsmakligt, samt lika fulljäst och mört, och till och med vackrare än af oskadad säd. Det är ingen nödvändighet att från den rifna potatis-massan afskilja mjölet, som, qvarlemnadt, naturligtvis ökar myckenheten af det bröd, man erhåller: men detta blifver, i sådant fall, icke, efter torkning, lika mört, som då potatis-mjölet blifvit frånskildt. Utom den egenskap, en på ofvanbeskrifna sätt behandlad potatis-massa har, att, tillsatt bröd-deg befordra dess, jäsning, samt göra brödet mera poröst och drygare, erhåller ett sålunda, äfven af felfritt mjöl, beredt bröd, i allmänhet vackrare utseende, eller blifver ljusare till färgen, samt mera mört än annat bröd. Vid de försök, som, till pröfning af denna uppfinning, efter ofvan meddelade föreskrift, genom Kongl. Akademiens försorg, blifvit af författaren anställda, har också alltid, både af sötigt och af godt mjöl, ett vackert och välsmakande bröd erhållits. En uppgift, som borde kunna medföra ganska välgörande följder inom vårt potatisbrännande land, innefattas i beskrifningen öfver det i Frank. DD fa MB Mao NAN mm AA rr TNC —) Enligt de vid Kongl. Technologiska Institutet anställda försök, bör vid denna surnad, om den skall vara väl lyckad, endast Mjölksyra, men icke till ...Pågon myckenhet Atliksyra uppkomma. ) Om säden varit mycket skadad, bör degvattnet vara än varmare, ochså hett, att man icke ut. härdar hålla handen deri mer än 2 eller högst 3 sekunder. ) Med att Nätla spanmål förstå Bagare att skrädar dan mindra ctarlkt. Lr. ov Or FÖL 28 hlass er

21 augusti 1843, sida 3

Thumbnail