hafvande; och till förklaring af hvad som är att förstå med detta mer, bifogas nu följande: ,ÅAndan af en småningom fortskridande utveckling ur förflutna århundradens juridiska qvarlåtenskap genomtränger massan af folket, så väl som individen, med samma framåt drifvande kraft; och denna kraft, understödd af samtidens uppfinningsanda, och vetenskapens jettestegz åt samma båll, påtvingar äfven dem, som uppriktigt älska fortskridandet, den betänkliga frågan: Hvarthän?!:.. I den hvimlande trängseln emellan hvar och en samhällsmedlem inbördes, ser ingen det gynnsamma målet med tydlighet, under det att hvar och en, för sin egen säkerhets skull, måste ha sitt eget mål i sigte. Att ställa en damm emot denna påträngning, deri består detta mer, som lagförslaget åsyftar, utom och jemte lagskipningen, och som dess författare måste ha haft för ögonen. Man behöfver blott egna lagförslaget någon uppmärksamhet, för att finna denna åsigt bekräftad. Alla paragrafer, som angå handlingar, hvilka kunna gifvas politisk tydning, bära prägeln af alt under alla omständigheter tillbakatränga rörelsen i denna rigtning. Alla paragrafer, som innehålla föreskrifter hvilka afse folkets, sedlighet;, eftersträfva återväckandet af den under !tidens storm måhända något försvunna vördnadskänslan för det höga och ålderdomliga. — Detta språk är tydligt nog.