picssen nar nat Nyllren SKELL CUL JiLCL INUYCIHallS, som likväl i framtiden torde blifva af vigt, och derföre förtjenar serskildt omtalas. Det torde vara kändt, att i Paris utgifvas sammanräknadt nära 300 tidningar och tidskrifter, af hvilka jag: likväl, likasom troligen största delen af publiken, aldrig sett mer än annonsen om titlarne på de flesta, som röra specialiteter i allehanda serskilda vetenskaper och yrken. Hvad de dagliga politiska tidningarne beträffar, så äro de 48 eller 419 till antalet, inberäknadt de egentliga regeringsbladen; men oaktadt deras läsning utgör en hufvudsysselsättning för Parisaren både morgon och eftermiddag, så har deras inflytande såsom opinions-organer sedan några år ansenligt förminskats. Detta kommer dels) deraf, att hvart och ett af de mera betydande ibland oppositionsbladen föreställt tänkesätten hufvudsakligen hos något mindre kotteri af de politiska männen, men icke något fullkomligt motsvarat opinionen hos den stora mängden, nemligen den sansade delen deraf, med undantag af Le National, som dock förlorat mycket genom sitt ensidiga och för långt drifna bat till Engelsmännen och allt Engelskt, samt en blind parti-ifver emot nuvarande ministern Guizot, som likväl har flere personliga egenskaper af högt värde. En ny daglig tidning har nu blifvit uppsatt, som ämnar att fylla den märkbara bristen i detta afseende. Första numret utgafs den 4 dennes, i Söndags. Titeln är: La Reforme, och dess grundsatser och trosbekännelse äro demokratiska. Den framställer såsom sitt förnämsta syftemål, att arbeta för en valreform och en utvidgad valrätt, efter samma syftningar som i Amerika. Det första numret offentliggör en lista på 500 aktieägare, hvilka bilda det bolag, som tillskjutit fonden till tidningen. Dessa namn lofva den mest lysande framgång åt företaget, om tidningen kommer att skötas med talang; ty de tillhöra alla förmögne jordägare på landet, advokater, utmärkta litteratörer, bankirer, grosshandlare samt medlemmar af deputeradekammaren, så att det väcker ett stort uppseende att finna så många vigtiga namn i spetsen för de demokratiska grundsatserna. Regeringen synes härigenom hotad med en fruktansvärd opposition. Journal des Debats och La Presse, som varit konung Ludvig Filips båda tidningar, besoldade af allmänna medel, hafva under de föregående åren fört royalismens talan emot Juli-revolutionens grundsatser med en, man måste erkänna det, stor talang, som icke varit motvägd af en dylik hos de liberala tidningarna, och vid många tillfällen omintetgjort och kullkastat de åtgärder, som folkets vänner velat tillvägabringa. De fina och listiga räsonnemangerna i Debats, hafva gjort ett långt svårare motstånd mot frihetens sak här, än sjelfva de grofkorniga och dundrande artiklarne i the Times i England; och demokratiens sak behöfde derföre en organ att ställa mot denna fruktansvärda kraft. Ibland de mest inflytelserika Deputerade, som gifvit den nya jurnalen understödet af sitt namn och sina penningar, äro Arago, den störste nu lefvande Astronom, Joly, grefve Portalis och Audry de Puyraveau. Den sistnämnde var en af de mest betydande bland de deputerade, som samlades till öfverläggning efter de namnkunniga ordonnansernas publicerande år 4830, genom hvilka konung Carl X ville öfverändakasta Frankrikes grundlag, och han var äfven en af dem, som förklarade, att Carl X hade försuttit all vidare rätt till Franska kronan. Det var också i hans hus, som de Deputerade, hvilka gynnade revolutionen, återförsamlades. Derföre, om Carl X hade segrat, så hade denne sjelfständige och dugtige mans hufvud säkert fallit ett offer för tyrannens hämnd. TImedlertid bar han, sedan Ludvig Filip fick fast fot, varit ogerna sedd af honom, och alltid stadnat qvar i oppositionen, emedan ban förblifvit sina grundsatser trogen. TLedru Rollin, som står i spetsen för det republikanska partiet, har nyligen varit utsatt för ett åtal, i anledning af ett tal, som han för någon tid sedan höll till sina kommittenter, och hvilket regeringen ansåg upproriskt, samt blef äfven dömd till tre månaders fängelse, som han skall börja undergå sex veckor efter, sedan deputerade-kammaren, der han är ledamot, slutat sin session. — Jag har i härvarande tidningar sett mycket olika berättelser OM den unga prinsessans af Brasilien, prinsens af Joinville gemåls förmögenhet, och har således sökt taga reda på verkliga förhållandet. Rätta förbållandet lär vara, att prinsessan, enligt giftermålskontraktet, medför en million francs i reda penningar, dertill 200,000 fr. årligen, diamanter till ett lika värde som det sistnämnda, samt en besittning af 235 qvadrat lieues land i den fruktbaraste delen af distriktet S:t Catherine. Som den Saliska lagen icke gäller i Brasilien, är denna prinsessa thronarfvinge der, ifall Pedro II skulle dö utan arfvingar, och efter prinsessan Januaria. — Censurerad kritik öfver det nya Preussiska I kriminallagförslaget. Bland de politiska nyheterIna från Rhen har förut varit nämndt, att införanIdet i de Preussiska Rhenprovinserna af nysshämnIda lag i stället för Napoleons Code Criminel, mött lallvarsamt motstånd från provincialständerne, till stor barm för vederbörande förslagmakare. Orsaken finner man nu upplyst i en tidning från An ge