picssen nar nat Nyllren SKELL CUL JiLCL INUYCIHallS,
som likväl i framtiden torde blifva af vigt, och
derföre förtjenar serskildt omtalas. Det torde
vara kändt, att i Paris utgifvas sammanräknadt
nära 300 tidningar och tidskrifter, af hvilka jag:
likväl, likasom troligen största delen af publiken,
aldrig sett mer än annonsen om titlarne på de
flesta, som röra specialiteter i allehanda serskilda
vetenskaper och yrken. Hvad de dagliga politi-
ska tidningarne beträffar, så äro de 48 eller 419
till antalet, inberäknadt de egentliga regerings-
bladen; men oaktadt deras läsning utgör en huf-
vudsysselsättning för Parisaren både morgon och
eftermiddag, så har deras inflytande såsom opi-
nions-organer sedan några år ansenligt förmin-
skats. Detta kommer dels) deraf, att hvart och
ett af de mera betydande ibland oppositionsbladen
föreställt tänkesätten hufvudsakligen hos något
mindre kotteri af de politiska männen, men icke
något fullkomligt motsvarat opinionen hos den
stora mängden, nemligen den sansade delen der-
af, med undantag af Le National, som dock för-
lorat mycket genom sitt ensidiga och för långt
drifna bat till Engelsmännen och allt Engelskt,
samt en blind parti-ifver emot nuvarande mini-
stern Guizot, som likväl har flere personliga egen-
skaper af högt värde. En ny daglig tidning har
nu blifvit uppsatt, som ämnar att fylla den märk-
bara bristen i detta afseende. Första numret ut-
gafs den 4 dennes, i Söndags. Titeln är: La Re-
forme, och dess grundsatser och trosbekännelse
äro demokratiska. Den framställer såsom sitt
förnämsta syftemål, att arbeta för en valreform
och en utvidgad valrätt, efter samma syftningar
som i Amerika. Det första numret offentliggör
en lista på 500 aktieägare, hvilka bilda det bo-
lag, som tillskjutit fonden till tidningen. Dessa
namn lofva den mest lysande framgång åt före-
taget, om tidningen kommer att skötas med ta-
lang; ty de tillhöra alla förmögne jordägare på
landet, advokater, utmärkta litteratörer, bankirer,
grosshandlare samt medlemmar af deputerade-
kammaren, så att det väcker ett stort uppseende
att finna så många vigtiga namn i spetsen för
de demokratiska grundsatserna. Regeringen synes
härigenom hotad med en fruktansvärd opposition.
Journal des Debats och La Presse, som varit ko-
nung Ludvig Filips båda tidningar, besoldade af
allmänna medel, hafva under de föregående åren
fört royalismens talan emot Juli-revolutionens
grundsatser med en, man måste erkänna det,
stor talang, som icke varit motvägd af en dylik
hos de liberala tidningarna, och vid många till-
fällen omintetgjort och kullkastat de åtgärder,
som folkets vänner velat tillvägabringa. De fina
och listiga räsonnemangerna i Debats, hafva gjort
ett långt svårare motstånd mot frihetens sak här,
än sjelfva de grofkorniga och dundrande artiklar-
ne i the Times i England; och demokratiens sak
behöfde derföre en organ att ställa mot denna
fruktansvärda kraft. Ibland de mest inflytelse-
rika Deputerade, som gifvit den nya jurnalen un-
derstödet af sitt namn och sina penningar, äro
Arago, den störste nu lefvande Astronom, Joly,
grefve Portalis och Audry de Puyraveau. Den
sistnämnde var en af de mest betydande bland
de deputerade, som samlades till öfverläggning
efter de namnkunniga ordonnansernas publice-
rande år 4830, genom hvilka konung Carl X ville
öfverändakasta Frankrikes grundlag, och han var
äfven en af dem, som förklarade, att Carl X ha-
de försuttit all vidare rätt till Franska kronan.
Det var också i hans hus, som de Deputera-
de, hvilka gynnade revolutionen, återförsamla-
des. Derföre, om Carl X hade segrat, så hade
denne sjelfständige och dugtige mans hufvud säkert
fallit ett offer för tyrannens hämnd. TImedlertid
bar han, sedan Ludvig Filip fick fast fot, varit
ogerna sedd af honom, och alltid stadnat qvar i
oppositionen, emedan ban förblifvit sina grund-
satser trogen. TLedru Rollin, som står i spetsen
för det republikanska partiet, har nyligen varit
utsatt för ett åtal, i anledning af ett tal, som han
för någon tid sedan höll till sina kommittenter,
och hvilket regeringen ansåg upproriskt, samt
blef äfven dömd till tre månaders fängelse, som
han skall börja undergå sex veckor efter, sedan
deputerade-kammaren, der han är ledamot, slutat
sin session. -
— Jag har i härvarande tidningar sett mycket
olika berättelser OM den unga prinsessans af Bra-
silien, prinsens af Joinville gemåls förmögenhet,
och har således sökt taga reda på verkliga för-
hållandet. Rätta förbållandet lär vara, att prin-
sessan, enligt giftermålskontraktet, medför en mil-
lion francs i reda penningar, dertill 200,000 fr.
årligen, diamanter till ett lika värde som det
sistnämnda, samt en besittning af 235 qvadrat
lieues land i den fruktbaraste delen af distriktet
S:t Catherine. Som den Saliska lagen icke gäller
i Brasilien, är denna prinsessa thronarfvinge der,
ifall Pedro II skulle dö utan arfvingar, och efter
prinsessan Januaria.
— Censurerad kritik öfver det nya Preussiska
I kriminallagförslaget. Bland de politiska nyheter-
Ina från Rhen har förut varit nämndt, att införan-
Idet i de Preussiska Rhenprovinserna af nysshämn-
Ida lag i stället för Napoleons Code Criminel, mött
lallvarsamt motstånd från provincialständerne, till
stor barm för vederbörande förslagmakare. Orsa-
ken finner man nu upplyst i en tidning från
An ge