ska folkets endrägt och broderskap, samt förlåtelse och glömska. Det ser således ut, som man der ej trodde för väl en stor delaf de nu i Madrid rådande partierna, och att den republikanska anda, hvaraf isynnerhet Catalonerna lifvas, icke finner sig belåten med den gång sakerna taga i medelpunkten. I Paris gick ryktet, att raseringen af Montjuic redan börjat och bedrifves med 800 arbetare. Exregenten, Espartero, var sjuk ombord på Malabar. Detta engelska linieskepps befälhafvare lärer afvakta ordres från England angående hvart. han skall föra den besegrade segerhertigen. Denne skall önska att få gå till Cuba. General v. Halen skall äfven vara med på Malabar, och den af Concha tillfångatagna v. Halen vara en bror till honom. General Concha och Figueras hafva blifvit generallöitnanter och den förre generalinspektör öfver infanteriet, den sednare öfver provincialmilisen och generalkapten i Sevilla. Denna stad har blifvit hugnad med en tacksägelseskrifvelse från drottning Isabella, som åtföljdes af en lagerkrans af guld, för, såsom det i skrifvelsen säges, det tappra försvaret af dess urgamla murar och fredliga hem emot det orättvisaste och råaste anfall, som man under århundraden . skådat. Staden skall hädanefter bära namnet Invicta. Financiella ställningen är försvårad genom Rotschildska husets vägran att utbetala förskott på arrendet af Almadens grufvor, innan regeringen blifvit officielt erkänd af de andra makterna, eller det fått personlig borgen af ministeren eller enkedrottningen. Sammanstötandet af det engelska krigsångfartyget ,Lizard och det franska Veloce, i närheten af Cartbagena, och som genast hade till följd det förstnämndas sänkning, har haft en större inflytelse på den nya ordningens seger än man förut visste. Lizard var nemligen ock en ständig budbärare åt Ayacuchos, hade ombord en öfverste, hvilken skulle föra till Montjuics befälbafvare befallning att nedskjuta Barcelona, samt medhade en större summa penningar, 0. s. vV. FRÅNKRIKE. Hertigens af Nemours vistande i Angers har föranledt en tryckt sammanställning af alla de tal, . som der bållits i sednare tiderna af och till kongl. . personer, Hertigen af Augouleme, Hertiginnan af Anzgoulåme, Hertiginnan af Berry och Hertigen af Bourbon. De som lofsjungits i de fyra spalter-! na äro redan borta — cch blott den femtes före. mål återstår. Staden strör nu lika rökelse åt den unga grenen som åt den äldre. Hr Lagrenee afsår såsom franskt sändebud till China. En eskader åf 4 linieskepp, 3 fregatter och 2 khorvetter afsändes med honom. Man frågar sig, om franska regeringen nu skall kommu— AAA AX nicera med sin beskickning omkring Goda Hopps-: udden, eller om den skall söka få begagna engelska posten öfver Röda Hafvet, och således anförtro sig till denna makts postväskor. Det berättas att Hertigen af Bordeaux skall afresa till England, dels för att fullkomna sig i sitt älsklingsstudium marinvetenskapen, dels för att bespara honom anblicken af sin gamle farbroder, Hertigen af Augoultmes död, hvilken hertig nu är obotligt sjuk. Han skall åtföljas af Hertigen af Lewis. I marskalk Bugeauds marskalksfullmakt benämnes han Bugeaud de la Piconnerie; ett namn, som man nu drifver mycket spel med, emedan det icke är ett adelsnamn utan blott lånas af ett honom tillhörande gods. STORBRITANNIEN. I Underhusets session d. 9 dennes antogs, efter lång debatt, ändtligen den s. k. irländska vapenbillen med en majoritet af 66 röster (1235 emot 59). Lord Brougbam har hållit på att skaffa Irland en ny tvångslag på halsen, riktad emot repealväsendet, men dagen efter sedan han framställt sin motion härom, återtog han densamma. Engelske ambassadören i S:t Petersburg, lord Stuart de Rothesay, har biifvit återkallad från denna post. Man vet ej hvem som blir hans efterträdare. Å TYSKLAND. I Böjern har, sedan flera år tillbaka, samma strid varit förd emellan representationen och regeringen om den disposition, denna sednare tillegnat sig öfver öfverskottsmedlen, som här il Sverige vid flere riksdagar egt rum emellan våra ständer och regeringen. I Bäjern har under loppet af flere år regeringen af egen myndighet, utan att derom det ringaste tillfråga ständerna, användt en summa at 42 millioner gyllen på byggnaden af Ludvigskanalen och fästningen Germersheim. Regeringen påstår sig hafva egt fullkomlig rättighet. att disponera dessa öfverskotter, hvilket åter ständerna bestridt. Dessa sednare hafva dock slutligen visat en sådan handfallenhet, att de lålit dessa dispositioner passera, utan att derför ställa vederbörande ministrar till ansvar. De hafva blott hos regeringen begärt, att hon ville föreslå ständerna en lag för ministrarnes ansvarighet, ty hvad konstitutionen härom innebåller, lärer vara ganska ofullständigt. Då ständerne beslöto att draga förlåtelsens täckelse öfver denna olaglighet, råkade inrikes ministern von Abel i en sådan förtjusning, att han försäkrade det han icke var i stånd framföra ett enda ord. Detta kan hafva varit naturligt nog, emedan det förmodligen till en stor del var hans skinn det gällde, En kalacsal etatyv af Rotteck kommer att unn