HERR HUMES MOTION I ENGELSKA PAR-
LAMENTET, ANGÅENDE ALLMÄNNA
UNDERVISNINGEN.
(Slut från gårdagsbl.)
Talaren åberopade de goda följder, som en af
Skottska parlamentets sista beslut, år 4696, haft;
det hade nemligen påbjudit en lag för folkets all-
männa undervisning, som anförtroddes till utfö-
rande af den så kallade presbytery, en biandad
myndighet af prester och lekmän, samt uteslu-
tande alla anledningar till sekt-afund, derigenom
att inga religiösa meningar skulle inblandas i un-
dervisningen. Alla barnen lärde en gemensam
katekes, men som ej innehöll något, hvari sek-
terna skiljde sig; och om söndagarne läste de för
sina prester religionen. Denna grund vore den
bästa som parlamentet nu kunde antaga.
Han erinrade vidare derom, att en enskild man,
som egde förmåga att låta undervisa sina barn,
anses såsom ett kreatur om han ej gör det, och
frågade om det då kunde vara staten värdigt att
ej låta undervisa dem af sina barn, som icke
hade medel att förskaffa sig denna välsignelse?
Han ville äfven fästa uppmärksamheten på
ännu ett vigtigt förhållande, nemligen att det vore
erkändt, att undervisning förökar hvarje individs
kommerciella värde. Skulle denna sanning blott
inses i Förenta Staterna? Skulle den ej vinna ge-
hör i England? och man der följa ett så godt
exempel, som redan gifvits i NewYork? ,Hvar-
fören, frågade han, skulle ej vi stifta en lag för
att bannlysa okunnigbeten ? Han beskref nu un-
dervisningens tillstånd i den nyssnämnde Ameri-
kanska staten. Då hela Englands statsanslag ej
utgjorde mer än 30,000 I. årligen för allmän
undervisning, utgaf staden NewYork 200,000 L.:
484 städer och 40,893 distrikter hade till och
med år 4844 erlagt inalles, med kostnaden för
bibliotheken, 4,057,000 dollars. Staden New-
York ensam bekostade dessutom sina skolor och
bibliotheker med 98,000 dollars. Hvad såg man
der? jo, att af inalles 604,0735 barn emellan 5
och 46 års ålder 388,000 begagnade skolor: blott
13,000 begagnade dem icke, sommar och - vinter.
De moraliska fördelarne af ett sådant system voro
påtagliga. Der var vården lemnad åt kommunerna,
men regeringen hade tillsynen öfver att lagen
verkställdes. Innebyggarne i distriktet valde si-
na egna föreståndare för skolorna, men de hade
ständigt inspektörer på sig, som eftersågo att allt
gick rätt till. Man hörde aldrig der af någon
olaglig eller skadlig inblandning i skolväsendet
ifrån regeringens sida; och han trodde ej att er
sådan behöfde befaras i England. Imedlertid er-
kännes allmänt, att måhända ingenstädes på jor-
den egnades större uppmärksamhet till religionen
än just i NewYork.
Vidare beskref han förhållandet i Massachuset,
hvars hela befolkning 4840 utgjorde 735,000 per-
soner och der 402,000 I. st. årligen användes
för allmänna undervisningen. Medlen uttogos ge-
nom en beskattning, som var lagd på hela befolk-
ningen. 3,400 sockenskolor funnos, som begag-
nades af 434,000 barn sommartiden och 434,000
vintertiden. Etthvart af dem hade således en
förträfflig undervisning för en summa, som be-
löpte sig ifrån 3 sh. st. till 40 sh. årligen. Un-
der det att den verldstliga undervisningen gick
ganska väl, blef den religiösa mnitiskt besörjd a
presterskapet; och der funnos dessutom 413 akade-
mier, vid hvilka, emot betalning, hvar och en
kunde erhålla kunskaper i vettenskaper och yr-
ken. Med dessa hade inspektörerna ingen be
fattning.
Talaren trodde, att det bästa vore att antag:
det amerikanska, redan i Skottland häfdvunna sy
stemet. Det vore nationalförmögenheten, som
borde bekosta folkets undervisning. Han försä
krade, att dessa penningar vore nyttigt utlagde
De skulle vara nyttigast för dem, som egde förmö
genheter och utlade dem. Han åberopade äfver
Hollands exempel, och hemtade ur Mr Chamber
arbete, angående undervisningens tillstånd i nämnde
land, bevis för nyttan af den religiösa och verlds
liga undervisningens åtskiljande, Redan 4806 hade
till och med katholska prester der medgifvit nöd-
vändigheten deraf. Der voro gossar af alla reli
gioner, äfven Judar, tillsamman i skolorna. De
var antaget, att hvarje barn skulle betala någo
till skolan, och detta hade visat sig fördelaktigt
ty hvarje familjlader, och äfven barnen, känd
derigenom ett intresse för skolinrättningen. Ver
kan af hela systemet var, att intet folk i ordning