mera full af lif. Hon var mindre utmärkt genon en harmonisk ensembie, genom an!etsdragens nog granna förhållanden sinsemellan, än genom lifligheten och ombytligheten i uttrycket. Hennes fysionomi vittnade genom sina kontraster och ett uttryck af raskhet om en organism, på en gång mäktig af en ihärdig list och en hastig beslutsamhet. Hvad herr de Renneville angår, var han en af dessa menniskor, hos hvilka vana vid verlden ersätter den verkliga förtjensten, en af dessa i sig sjelfva betydelselösa naturer, som uppfatta och återkasta strålarne af intrycken utifrån. Han bade icke dolt för sig svårigheten af sitt företag, men intet hinder stötte honom tillbaka: han hade sit! mål redan längst fjerran i sigte och nalkades det steg för steg, alltid uppmärksam på att begagna sig af de minsta fördelar, alltid färdig att reparera ett fel. Under en half timma sutto dessa tre personer så der hvar i sitt hörn; George de Renneville gjorde sig intet hemödande för att underhålla et! samtal, som trånade bort och som knappt och rätt hängde tillhopa genom afbrutna fraser. De var beräkning å hans sida. Skamligt tillbakasla gen, dolde ban sitt nederlag för den tredje per sonens ögon, under den låtsade förvirringen af el afbruten triumf. Han studerade sina rörelser ocl sina blickar, såsom hade han fruktat att förråd sig, han nedslog ögonen hvarje gång Marianna svärmoder kastade sin blick på honom, och ti gande lät han henne fixera sig. Den unga frun som kände sis misstänkt, förgrym mades öfver at å detta sitt varda komprometerad. Otålighete! tillväxte synbart, och det var nära att ett utbrot af elakt lynne betagit George alla frukterna af han